Fransk ekonomi i riskzonen vid ny finanskris

”På grund av försenade strukturreformer har kostnaderna för statsskulden, som ökat till följd av återkommande underskott, blivit högre och högre”, skriver revisionsmyndigheten som citeras av nyhetsbyrån Reuters.¹

Detta har hindrat möjligheten till att göra investeringar och lett till att landet är ”farligt exponerat i händelse av en ny makroekonomisk chock”.

Pierre Moscovici, tidigare finansminister som nu leder Cour des comptes, lyfte särskilt fram de ökande kostnaderna för Frankrikes statsskuld.

– Vi kommer tvingas betala 80 miljarder euro för att beta av på skulden fram till 2027. Det innebär att det inte finns något utrymme för satsningar på utbildning, rättväsendet eller till den ekologiska omställningen, säger Moscovici i en intervju.

I juni uppmanades Frankrike och sex andra länder av EU-kommissionen att iaktta en bättre budgetdisciplin, för att minska underskotten.

I fjol hade Frankrike ett budgetunderskott som uppgick till 5,5 procent av BNP, en ökning från 4,8 procent 2022 och långt över EU:s 3-procentsgräns för tillåtna underskott.

Den franska statsskulden uppgick till 110,6 procent av BNP i fjol.

EU-kommissionen förväntar sig att skulden ökar till 112,4 procent i år och 113,8 procent 2025. EU:s regler tillåter som mest att statsskulden uppgår till 60 procent av BNP.

President Emmanuel Macrons regering har lovat att uppfylla EU:s underskottsgräns på 3 procent senast 2027, men utsikterna för att klara målet har minskat efter förra månadens parlamentsval som resulterade i ett parlament utan klar majoritet.