Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Samhälle |

Kvinnor: ”vet ej”

I många enkätundersökningar finns ett könsmönster. Kvinnor svarar i regel oftare ”vet ej” än män. Detta gäller såväl opinionsfrågor som kunskapsfrågor. Kvartals Henrik Höjer frågar sig om kvinnor borde killgissa oftare eller om det är männen som borde bli mer osäkra.

Av Henrik Höjer | 12 februari 2020
Henrik Höjer är Kvartals vetenskapsredaktör. Han är även historiker och författare.
ProfilLästid 4 min Skärmläsarvänlig
I korthet
Nyligen undersökte Sida svenskarnas syn på biståndet (överlag är svenskar positiva, men sedan några år i avtagande grad). I vissa frågor var det ingen skillnad på mäns och kvinnors svar, men i andra fanns en tydlig könsskillnad: ”Det är betydligt vanligare att kvinnorna väljer att svara ’vet ej’ – 29 jämfört med 21 procent gör så”, står det i rapporten om till exempel kunskapsläget om utvecklingen i världen.

Betydligt fler kvinnor än män anser sig alltså inte veta hur världen utvecklas.

Även fler män (46 procent) än kvinnor (39 procent) anser sig ha en god bild av det svenska biståndet. Exemplen kan lätt mångfaldigas.

Torbjörn Sjöström, vd på opinionsundersökningsföretaget Novus, bekräftar att detta är ett mycket vanligt fenomen: kvinnor väljer svarsalternativet ”vet ej” avsevärt oftare än män. Män är mer tvärsäkra och kvinnor är mer tveksamma, konstaterar han – detta syns i de flesta av Novus enkäter, och de gör runt 1 000 undersökningar om året.

Könsskillnaderna i enkätsvaren gäller förstås inte alla individer, men de är synliga på gruppnivå

Jag ber Torbjörn Sjöström gissa om varför det ser ut så. Han tror att bland annat genetiken styr oss. I människans barndom behövde männen ibland ta risker – att tveka kunde vara förödande. Medan kvinnan som födde barn behövde prioritera trygghet och att inte ta risker.

Könsskillnaderna i enkätsvaren gäller förstås inte alla individer, men de är synliga på gruppnivå. ”Tendensen är tydlig, och den hjälper mig att begripa en massa annat här i världen”, menar Torbjörn Sjöström. Om man ska förstå och förklara mänskliga beteenden så bör denna könsskillnad beaktas, fortsätter han.

Enkät som visar stora könsskillnader
Nästan en fjärdedel av de tillfrågade kvinnorna har ingen åsikt om utvecklingen i Sverige går åt rätt eller åt fel håll. Männen är mer på de klara vad de anser. Källa: Novus

Torbjörn Sjöström tror till och med att Sverigedemokraternas framgångar bland män – de är dubbelt så stora bland män som bland kvinnor – delvis kan förklaras av detta mönster. Det handlar om tvärsäkerheten – SD vill göra något åt invandringen nu. Det finns ingen tvekan eller osäkerhet i frågan. Detta tilltalar uppenbarligen många män.

Mer osäkra på partisympatier

Också vid opinionsundersökningar inför val och under valrörelser är kvinnor mer osäkra på sina partisympatier än män, som i regel är mer bestämda, enligt Henrik Oscarsson som är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

I kunskapsfrågor är män än mer benägna att gissa och kvinnor mer benägna att säga sig inte veta.

Opinionsinstitutens enkäter frågar ofta om åsikter och attityder. Men ibland ställer de även rena kunskapsfrågor. Och i kunskapsfrågor är män än mer benägna att gissa och kvinnor mer benägna att säga sig inte veta. Detta är erfarenheten från SOM-institutet vid Göteborgs universitet, där man årligen genomför stora enkätundersökningar bland representativa urval av vuxna svenskar.

”Inom det statsvetenskapliga kunskapsmätandet är ’killgissning’ ett etablerat fenomen.” Det står att läsa i rapport 2018:11: Väljarnas kunskaper om rösträttens införande från valforskningsprogrammet. I denna rapport konstateras även att män överlag faktiskt är kunnigare i de flesta ämnen, enligt internationell forskning i ämnet.

Varför gissar männen mer och bättre än kvinnor?

Även hos Novus syns detta mönster – män gissar mer, och ofta bättre, också i kunskapsfrågor. När de till exempel frågade sina respondenter om vad 100 miljarder kronor motsvarar gav de åtta svarsalternativ, till exempel ”Bygget av Karolinska universitetssjukhuset”, ”Region Stockholms budget under ett år”, ”Kostnaden för att bygga Öresundsbron”, ”De samlade skatteintäkterna i Sverige under ett år”. Trots det så avstod ändå nästan hälften av kvinnorna (49 procent) från att ens gissa och svarade ”vet ej”. Bland männen var det 26 procent som uppgav ”vet ej”. (Rätt svar är ”Region Stockholms budget under ett år”, vilket 22 procent av männen och 12 procent av kvinnorna svarade rätt på.)

Varför har män tydligare åsikter än kvinnor? Och varför gissar männen mer och bättre än kvinnor? En anledning kan vara att män är mer riskbenägna, medan kvinnor ”vet att man inte vet”. Detta har lyfts fram som en kvalitet som kvinnor, men inte män har, enligt Elin Naurin, som är forskare i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hon menar även att kvinnor och män fostrats till att värdesätta olika typer av kunskap.

En annan tänkbar förklaring är att kvinnor rent generellt är mer oroliga än män, kanske även rädda för att ha en åsikt eller att gissa fel. Men faktum kvarstår.

Män påstår, och vågar gissa.

Kvinnor tror sig inte veta.

Schabloner? Ja, kanske, men ändå tydliga i siffror från jämställdhetens Sverige.

Slutligen (tänker jag som man) – varför ska man inte ha en uppfattning eller försöka sig på att gissa i olika frågor? På denna fråga måste jag nog svara ”vet ej”.

Redan prenumerant?
Du har läst en olåst artikel från Kvartal
Prenumerera för att få ta del av alla texter och poddar från Sveriges vassaste mediehus.

Redan prenumerant?
Testa Kvartal Total!
Första månaden gratis
Ingen bindningstid.
Till erbjudandet
Eller vill du bara läsa denna artikel?
Har du redan ett konto?
Skapa ett gratiskonto för att lyssna på Kvartals poddar helt kostnadsfritt
* Genom att skapa ett gratiskonto prenumererar du på vårt kostnadsfria nyhetsbrev – avsluta när du vill.