Sedan 2018 har Pekings officiella linje varit att Gui Minhai avsagt sig sitt svenska medborgarskap och att Sverige inte har med fallet att göra, trots att han enbart har svenskt medborgarskap. Men den 9 april publicerade Global Times en artikel om utvisningen av den kinesiska journalisten. Där står det att en följd av incidenter har påverkat relationen mellan länderna ”exempelvis domen mot Gui Minhai, som har svenskt medborgarskap …” Formuleringen om medborgarskapet har sedan uppmärksammats av journalisten Jojje Olsson, som driver nyhetssajten Kinamedia.
Gui Minhais dotter Angela Gui säger nu i en intervju med Kvartal att UD bör agera.
– Oavsett vad som är skälet till att Global Times skriver så här bör det betraktas som ett officiellt erkännande, eftersom Global Times är en del av Kommunistpartiets propagandaorgan. Därför bör UD offentligt upprepa kraven på konsulärt tillträde.
Vet inte om han fortfarande lever
Fängslade svenska medborgare i utlandet har konsulära rättigheter, vilket bland annat innebär rätt till besök från ambassad eller konsulat. Men Kina har vägrat det hittills. Angela Gui berättar att det gör att Sverige inte vet om Gui Minhai fortfarande lever, var han är eller hur han i så fall har det. UD har inte ens fått läsa domen från 2020 där han dömdes till tio års fängelse, anklagad för att ha försett utländska aktörer med ”information”. Kinas ambassad skriver på sin hemsida att den alltid lagt stor vikt vid att tillvarata kinesiska medborgares legitima rättigheter och intressen i Sverige, och erbjuder konsulärt skydd och assistans till dem. ”Ambassaden begär att den svenska sidan skyddar kinesiska medborgares legitima rättigheter och intressen i Sverige.”
– Då måste man också tillåta konsulära rättigheter på andra sidan, säger Angela Gui.
Gui Minhai drev ett bokförlag som sålde regimkritisk litteratur i Hongkong. Han kidnappades under en resa till Thailand 2015 och har sedan dess varit i Kina. 2018 frisläpptes han en kort period, men greps därefter igen under en tågresa när han färdades med två svenska diplomater.
–Han sa att han skulle höra av sig till mig när han kom fram till Peking, och det gjorde han aldrig. Det var senaste gången jag hörde av honom.
Hon säger att hon har löpande kontakt med UD. Utrikesminister Tobias Billström upprepade det svenska kravet på Gui Minhais frisläppande i sin utrikesdeklaration i februari. Men Angela Gui säger att UD har intagit en nedtonad strategi i hennes pappas fall, där har Sverige prioriterat att värna de diplomatiska relationerna och normal dialog. I januari i år hade FN:s råd för mänskliga rättigheter en genomgång av situationen för mänskliga rättigheter i Kina, en så kallad Universal periodical review, något som bara sker vart femte år. Trots detta sällsynta tillfälle valde Sverige att inte ta upp Gui Minhais fall. Det var i stället USA och Schweiz som gjorde det.
– Det är ett väldigt märkligt agerande och det signalerar inte att Sverige prioriterar min pappas rättigheter. UD kan göra mer för min pappas frisläppande, och även för saker som konsulära rättigheter. De kan göra mer än vad de har gjort.
Hon vill ha kännbara påföljder för Kina.
– Det har inte blivit några konsekvenser för Kina vare sig från Sverige eller EU vad gäller min pappa. Landet har brutit mot sina egna lagar och internationella konventioner och man fortsätter att framställa Sverige som en fientlig stat. Då går det inte att ha normala diplomatiska relationer.
Framställer Sverige som en skurkstat
Angela Gui menar att artikeln i den engelskspråkiga Global Times är väldigt intressant eftersom den fortsätter att bygga på det narrativ om Sverige som en skurkstat som påbörjades i samband med att hennes pappa greps 2018 och den påtvingade intervjun han då fick göra. Framtvingade offentliga erkännanden är vanliga i Kina, och tortyr förekommer. Gui sa då att hans underbara liv hade förstörts på grund av att han litade på svenskarna.
– I det narrativet är Sverige en skurkstat som försöker skada Kina på olika sätt, genom att använda pappa som en agent. Peking vill sprida bilden av att det är Sverige och inte Kina som brutit mot diplomatiska och internationella normer. Utvisningen av den kinesiska journalisten beskriver man samtidigt som politiskt motiverad mot en vanlig journalist.
I artikeln i Global Times står det att ”påhittade anklagelser” ökar misstänksamheten mot Kina och den citerar professorn Cui Hongjian vid universitetet Beijing Foreign Studies University som säger att mellanfolkliga kontakter kan påverkas negativt av gripandet. Men där står också att experter menar att incidenten med journalisten sannolikt inte förväntas leda till några större följdreaktioner.
Kan man tolka formuleringen i Global Times som en eftergift vad gäller Gui Minhais medborgarskap?
– Det är något som UD får söka klarhet i. Men oavsett är det inte tillåtet för ett annat land att enhälligt beröva en person ett svenskt medborgarskap. Hittills har Sverige varit villiga att tro på att Kina också vill lösa problemet med Gui Minhai och bibehålla vänliga relationer. Men det blir alltmer uppenbart att det inte är vad Kina vill och det framgår tydligt i artikeln. Inga försök görs från kinesisk sida för att hörsamma Sveriges krav och det gynnar i slutändan Kina, och inte Sverige eller EU. I det läget kan man inte fortsätta vara naiv.
– Det är hög tid att markera på ett sätt som är materiellt kännbart. Sveriges krav på Kina bör även följas upp med sanktioner, exempelvis indragna besök på hög nivå.
Det var på måndagen som SVT:s Uppdrag granskning och Göteborgs-Posten avslöjade att en kinesisk journalist i Sverige bedöms vara ett så allvarligt hot mot Sveriges säkerhet att regeringen beslutat att hon ska utvisas. Den kinesiska journalisten, en kvinna i medelåldern, kom till Sverige för snart 20 år sedan. Hon är gift med en svensk man och har barn samt permanent uppehållstillstånd i Sverige. I oktober omhändertogs hon av Säkerhetspolisen och fördes till häktet i Huddinge, enligt lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar, LSU. Innan dess publicerade hon artiklar på egna nyhetssidor. Mycket av innehållet är propaganda och budskap från den kinesiska ambassaden. Hon rapporteras under många års tid ha haft nära kontakter med ambassaden och olika personer i Sverige som är kopplade till den kinesiska regimen. Hon har även arrangerat kinesiska myndighets- och företagsdelegationer till Sverige.
Det råder sekretess i ärendet och det är oklart varför Säpo menar att kvinnan är ett säkerhetshot.
En företrädare för den politiska avdelningen på Kinas ambassad mejlar till Kvartal på torsdagen att de upprepade gånger klargjort sin ståndpunkt i fallet [om Gui Minhai]. Angående formuleringen i Global Times skriver de att medierna i Kina åtnjuter pressfrihet i enlighet med lagen och att vi får kontakta dem angående innehållet i deras rapportering.
UD svarar
Inför publiceringen av denna artikel sökte Kvartal UD för en kommentar.
På onsdagen den 17 april kom följande svar från UD:s presstjänst.
”Det här är en viktig fråga för regeringen. Vi fortsätter oförtrutet arbetet för att uppnå en frigivning av förläggaren och poeten Gui Minhai, både enskilt och i samarbete med andra länder.
Situationen för Gui Minhai är utan tvekan fortsatt mycket allvarlig. Arbetet för Gui Minhai fortsätter med oförminskad styrka och linjen ligger fast; Gui Minhai måste släppas fri och kunna återförenas med sin dotter och familj.
Sverige har framfört tydliga protester mot det kinesiska agerandet. Det finns även ett stort och välkommet internationellt engagemang för Gui Minhai, framförallt från EU:s sida. Även EU har uttalat sig offentligt om fallet flera gånger med krav på Gui Minhais frigivning.
Sverige begär konsekvent tillträde till Gui Minhai. Han har rätt till ambassadens stöd. Kina har dock valt att inte gå oss till mötes. Företrädare för Kina hävdar att Gui Minhai enbart är kinesisk medborgare och att fallet därmed enbart utgör en kinesisk angelägenhet. Vi ser allvarligt på detta och delar inte den av Kina förmedlade bilden. Gui Minhai är svensk.
Vi avgör vid varje tillfälle när och hur vi tar upp Gui Minhais och andra konsulära ärenden offentligt. Gui Minhais situation har vid upprepade tillfällen tagits upp i Sveriges och EU:s anföranden.”