Orsakerna bakom Sveriges ”historiska” nettoutvandring

Precis som Ludvig Aspling tror Tobias Hübinette att regeringens politik påverkar utvandringen.

– Jag tror att det så kallade paradigmskiftet faktiskt kan påverka. Den hårdnande retoriken och synen på invandrare och minoriteter har fått personer, framförallt muslimer, att helt öppet gå ut och säga att de överväger att lämna landet, säger han. 

Men är det verkligen så att allt fler invandrare lämnar Sverige? 

Administrativa åtgärder

Varje år utvandrar ungefär 50 000 människor från Sverige. Den största gruppen är personer födda i Sverige – ungefär 20 000 svenskfödda lämnade landet förra året, vilket är ett antal som har legat relativt stabilt över tid. Därefter kom personer födda i Syrien (3500), Indien (3500), Kina (2900) och Irak (2700). Majoriteten av dem som utvandrar är alltså utrikes födda. 

Förra året, då 73 000 personer registrerades som utvandrade, sticker ut. Men den höga siffran kan inte förklaras av en faktiskt ökad utvandring. I stället handlar statistiken om att Skatteverket 2023 gjorde utökade kontroller av personer som inte längre hade giltiga uppehållstillstånd, och att Migrationsverket 2022 fick ett regeringsuppdrag om att öka antalet fall av återkallelse av uppehålls- och arbetstillstånd. 

– Det beror alltså inte huvudsakligen på en beteendeförändring där vi ser att fler människor lämnar landet, utan om administrativa åtgärder där personer som tidigare lämnat nu avregistrerats, säger Karin Lundström vid Statistiska centralbyrån.

Karin Lundström uppskattar att ungefär 15 000 av dem som registrerats som utvandrade förra året, kan hänföras direkt till Skatteverkets utökade kontroller. Vad som ligger bakom den resterande utflyttningen är svårt att säga.

– Det är ingenting som vi har analyserat närmare. Det kan vara tillfälliga variationer som gör att fler lämnar landet vissa år. Det går ännu inte att säga att detta är någon ny trend, säger Karin Lundström. 

– Dessutom ska de 15 000 som avregistrerades 2023 smetas ut på föregående år, då blir skillnaderna mellan åren mindre.

Mest populära destinationer bland de som lämnade landet förra året var Storbritannien, Tyskland och Danmark.

Stora brister hos Migrationsverket

En viktig förklaring till statistiken över utvandringen förra året är alltså Migrationsverkets arbete med återkallelser av arbets- och uppehållstillstånd. Förra året återkallades 10 000 uppehållstillstånd – det är en fördubbling jämfört med föregående år och betydligt högre än vad som var fallet under 2010-talet.

Enligt utlänningslagen kan ett arbets- eller uppehållstillstånd återkallas av flera skäl. Det kan handla om att en person inte längre bor i Sverige, medvetet har ljugit om uppgifter som legat till grund för uppehållstillståndet eller arbetar i Sverige utan arbetstillstånd.

Men reglerna har under lång tid inte efterföljts av Migrationsverket. I höstas kunde Riksrevisionen visa att 9 000 personer hade kvar sina permanenta uppehållstillstånd i slutet av 2020 trots att de lämnat landet – och trots att Migrationsverket enligt lag är skyldigt att återkalla uppehållstillståndet när en person inte längre är bosatt i Sverige. 

Riksrevisionen kunde också visa att tusentals människor som beviljats uppehållstillstånd på grund av arbete eller studier helt saknade inkomst eller inte var registrerade på någon utbildning i Sverige. Nästan vart tionde arbetstillstånd och vart fjärde studerande­tillstånd kunde ifrågasättas. 

En viktig förklaring till bristerna, menade Riksrevisionen, var att ”återkallelser haft en låg prioritet hos både regeringen och Migrationsverket”.

– Det är bara att konstatera att det inte har varit tillräckligt fokus på återkallelser, vare sig från regeringens eller myndighetens sida tidigare år, svarade generaldirektör Maria Mindhammar i samband med att nyheten briserade.

Prioriterad fråga

Migrationsverket har sedan regeringsuppdraget i slutet av 2022 prioriterat frågan om återkallelse av uppehållstillstånd. Myndigheten, som består av 5 000 anställda, har idag ett 50-tal personer som jobbar heltid med saken.

– Vi har nu avsatta resurser för att arbeta med detta på ett annat sätt än vad vi har haft tidigare, säger Åsa von Heyking Dejus, processledare för återkallelser. 

Åsa von Heyking Dejus menar att arbetet har varit framgångsrikt, och att de brister som Riksrevisionen pekade på håller på att åtgärdas. Hon tror att antalet återkallelser kommer att öka.

– Vi vet att regeringen har påbörjat ett arbete med att se över lagstiftningen, så beroende på vad som händer där kan vi nog vänta oss en fortsatt ökning av återkallelser, säger hon.

I november 2023 tillsatte regeringen en utredning som ska föreslå utvidgade möjligheter att återkalla uppehållstillstånd, bland annat på grund av ”brister i levnadssätt”. Utredningen ska presenteras i januari 2025.