- Sveriges moderna neutralitetspolitik utformades i slutet av 1940-talet. Den officiella devisen var alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig. Men Sverige var i praktiken en del av det västliga försvarssystemet. Framför allt pågick samverkan med västmakterna inom underrättelsetjänsten och försvarsindustrin.
- I och med EU-inträdet är vi inte längre officiellt alliansfria. Sedan 2009 gäller den så kallade solidaritetsförklaringen som innebär att Sverige ”inte kommer att förhålla sig passivt” vid angrepp på ett annat medlemsland eller nordiskt land. Trots detta är föreställningen om vår neutralitet fortfarande utbredd.
- Det svenska försvaret är starkt krympt. Samtidigt har säkerhetsläget i omvärlden blivit alltmer instabilt. Ryssland upprustar och har stora fördelar i fråga om modern krigföring.
Socialdemokraterna och de borgerliga partierna står nu splittrade i säkerhetspolitiken. Medan S helt utesluter Natomedlemskap har allianspartierna i stället börjat förorda detta. - Nyligen blev det känt att Sverige skriver under en avsiktsförklaring om fördjupat militärt samarbete med USA och Storbritannien. Det innebär att vi samtidigt gör oss mer beroende av framför allt amerikansk utrikespolitik.
När Tage Erlander i slutet av år 1946 valdes till ny socialdemokratisk partiledare och statsminister fanns den politiska viljan och intellektet på plats för att bygga en modern neutralitetspolitik. Sverige skulle hålla sig utanför framtida krig med nya metoder, nämligen ett starkt försvar och en alltmer progressiv utrikespolitik som främjade diplomati och mänskliga rättigheter – och därmed i förlängningen svensk handel.
Det starka försvaret skulle vila på två fundament: allmän värnplikt för män och en egen försvarsindustri. I de tidiga versionerna fanns också planer på egna taktiska kärnvapen, något som förkastades på 60-talet. Den noga genomtänkta devisen blev: Alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig.
Vilseledande om neutraliteten
Hela tankekonstruktionen vilade på det lilla ordet ”syftande”. Vår avsikt var dold i det skenbart öppna uttrycket. Vem som helst kan syfta till vad som helst i säkerhetspolitiken, det är till intet förpliktigande. Omgivningen skulle bli varse att vi kunde inträda i det folkrättsliga begreppet neutralitet med ett starkt försvar till dess försvar. Samtidigt öppnade det för att slåss tillsammans med andra, eftersom det just bara syftade till neutralitet. Om vi hade blivit angripna av Sovjetunionen vore ju ingen neutralitet längre möjlig.
Noter
[1] Efter Mikael Holmströms bok ”Den dolda alliansen” (Atlantis 2011).
[2] Utrikesutskottets betänkande 2008/09:UU11.
[3] Presenterad i den ryska tidskriften VPK (”Militärindustriella kuriren”) den 27 februari 2013.
[4] Statsrådet Peter Hultqvist tal vid Folk och Försvars seminarium i Stockholm den 25 maj 2016.
[5] Professor Stefan Forss.