Spricka mellan öst och väst när ny Natoledare ska väljas

Mark Rutte har kampanjat för jobbet sedan i november och har redan säkrat stöd från två tredjedelar av Natoländerna. Tunga spelare som Washington, London, Paris och Berlin är några av dem som har godkänt kandidaten, skriver Politico.¹

Men alla är inte lika entusiastiska inför holländaren. Några av de länder som tillhör alliansens östra flank, varav flera av dem som gränsar till Ryssland, har intagit en kritisk hållning. ”Vilken moralisk trovärdighet har den här killen?” undrade till exempel Estlands förre president Toomas Hendrik Ilves nyligen och påpekade att Nederländerna under Ruttes 13 år som premiärminister inte lyckades uppfylla sitt Natoåtagande om att spendera två procent av BNP på försvaret. Andra lyfter det faktum att en östeuropé aldrig har innehaft posten som Natos generalsekreterare. Detta trots att flera östeuropeiska länder varit medlemmar i alliansen i tjugo år.

Frustration i Östeuropa

I Baltikum finns nu känslan att man åsidosätts. ”Om vi tänker på en geografisk balans kommer det att bli den fjärde generalsekreteraren från Nederländerna”, sa Estlands premiärminister Kaja Kallas, och lade till att ”det är en fråga om huruvida det finns ett A-lag och ett B-lag inom Nato”. Lettlands tidigare försvarsminister Artis Pabriks beskriver frustrationen för Politico: ”Vi, folket i Lettland, känner att vi inte har tillfrågats tillräckligt”, sade han och syftade på urvalsprocessen för Natos toppjobb.

Den nye generalsekreteraren väntas bli vald vid Natos 75-årsjubileum i Washington i juli i år. Stoltenbergs mandatperiod löper officiellt ut den 1 oktober.

Läs hela dagens Cortado här.