”Tingsrätten dömer en kurdisk man med ursprung i Turkiet för att med vapenhot ha försökt pressa en kurdisk näringsidkare i Stockholm att betala pengar till PKK. Utpressningsförsöket har skett inom ramen för en omfattande insamlingsverksamhet som PKK bedriver i Europa bl.a. genom utpressning”, sa chefsrådsmannen Måns Wigrén i samband med domen.
Enligt Säkerhetspolisen har insamlingen fortsatt i oförminskad styrka efter domen.
– Det drabbar företrädesvis kurder med hot om våld om inte pengarna samlas in, säger Fredrik Hallström, operativ chef på Säpo i Ekot.
Frivillig insamling
Men enligt kurder som Kvartal talat med, är bilden som Säpo ger överdriven.
– Att PKK skulle förfölja kurder i Sverige stämmer inte. Det är taget ur luften. Finansieringen är ofta frivillig, säger den svensk-kurdiske författaren och samhällsdebattören Kurdo Baksi till Kvartal.
Baksi är starkt kritisk till terrorstämplade PKK. Men han betonar samtidigt att många kurder inte ser PKK som en terrororganisation, utan som en befrielseorganisation som man gärna stöttar ekonomiskt.
– Många vill hjälpa till. Gamla tanter ger smycken för man vill stötta kurdernas kamp. De ser det som välgörenhet. Men gör de sig då skyldiga till brott? undrar han.
Amineh Kakabaveh, tidigare riksdagsledamot för Vänsterpartiet, ser det hon kallar ”Säpos jakt på kurdiska terrorister” som ett resultat av Nato-förhandlingarna. Hon menar att domen där en kurdisk företagare i Stockholm hotats av PKK, också är ett led kampanjen mot PKK i Sverige.
– Det är ett rent politiskt spel som Säpo sysslar med och jag tycker det är fruktansvärt sorgligt. Det är så skevt.
Finansiering av terrorism
När kurder den 21 mars i år firar kurdiskt nyår kommer en organisation som ligger PKK nära att anordna nyårsfest i Stockholm, berättar Kurdo Baksi. Han undrar vad det innebär för den som betalar inträde.
– Blir det ett bidrag till en terrororganisation, eller en betalning för att se en kurdisk sångare? Det undrar jag verkligen. Vad händer med vår nyårsfest?
Förbudet mot finansiering av terrorism regleras i terroristbrottslagen från 2022. Lagen gör det kriminellt att samla in pengar till terrororganisationer.
– Det handlar om att man vill förhindra att organisationer som ses som terroristorganisationer ska få finansiering från den legala ekonomin, säger Gustaf Almkvist, docent i straffrätt vid Uppsala universitet.
Ringa fall av finansiering är dock inte kriminaliserat. Det innebär att mindre bidrag eller finansiering av organisationer som bedriver inte bara terrorverksamhet, utan också exempelvis humanitär verksamhet, inte nödvändigtvis är straffbara.