Sedan dess har den mediala uppmärksamheten varit liten. Förutom några inlägg på sociala medier är det få som har yttrat sig om förslaget, men nu kommer kritik från yttrandefrihetsexperten Nils Funcke.
– Det är ett mycket märkligt förslag. Jag trodde aldrig att jag skulle få läsa något sådant i en statlig utredning, säger han.
Han är orolig för att en sådan lag skulle inskränka möjligheten att diskutera politiskt känsliga frågor som gäller folkmord eller krigsförbrytelser. Till exempel kriget i Ukraina eller Gaza.
– Jag tycker faktiskt att den som vill försvara Rysslands aggression i Ukraina eller Israels agerande i Gaza måste kunna få framföra det. Man kan tycka illa om många uppfattningar, men de måste ändå få komma upp till ytan, säger han.
Men vad innebär egentligen förslaget?
Regeringen: Förändrar ingenting
Lagen innebär att den som ”förnekar, ursäktar eller uppenbart förringar” folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelse eller aggressionsbrott – som har erkänts av en svensk eller internationell domstol – kan dömas till hets mot folkgrupp. (Aggressionsbrott tar sikte på en ledargestalts individuella ansvar för en stats användning av våld mot en annan stat.)
Det är dock redan idag förbjudet att under vissa förutsättningar förneka folkmord. Det har slagits fast ett antal domar.
Så vad är nytt? Enligt regeringen: ingenting.
Mikael Ruotsi är lektor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet.
– Regeringen avser egentligen ingen förändring av gällande rätt. I lagrådsremissen framhåller man att man ska kunna föra diskussioner om historiska företeelser, säger han.
– Att regeringen ändrar lagen beror på att EU-kommissionen har inlett ett överträdelseärende mot Sverige. Kommissionen menar att Sverige inte har införlivat det så kallade rasismrambeslutet, säger han.
Ramsismrambeslutet är en rättsakt från EU:s ministerråd med bindande bestämmelser mot rasism i medlemsstaterna. Om Sverige inte agerar hotar kommissionen med att stämma Sverige i EU-domstolen.
Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke tycker att regeringen borde stå emot EU.
– Tidigare regeringar har ju hållit emot med hänvisning till just detta – att det redan i dag är kriminaliserat. Här måste regeringen kunna stå pall!
Vem tillhör en viss ras?
Flera remissinstanser har varit kritiska till förslaget. Uppsala universitet menar till exempel att staten ”bör avstå från att i lag föreskriva vad medborgarna ska tycka eller hur historiska händelser ska tolkas”, och Publicistklubben oroar sig för att förslaget ska ”hämma nödvändiga diskussioner och samtal”.
Andra, däribland Mikael Ruotsi, lyfter oklarheter med att enskilda som tillhör en grupp som missaktats enligt bestämmelsen om hets mot folkgrupp, framöver ska kunna få skadestånd.
– Här kan man faktiskt fråga sig hur regeringen menar. Hur ska man objektivt kunna avgöra om någon tillhör en viss ras eller har en viss hudfärg? Det skulle kunna bli ganska konstiga diskussioner i en domstol, säger Mikael Ruotsi.
Han lyfter ytterligare en oklarhet: att regeringen endast pekar ut folkmord och krigsförbrytelser som erkänts av en svensk eller internationell domstol. Ska folkmordet mot armenierna (som inte erkänts i domstol) behandlas annorlunda än exempelvis Förintelsen?
– När man läser lagtexten kan man få intrycket att det skulle vara fritt fram att förneka folkmordet på armenierna. Men läser man regeringens motivering verkar det inte alls vara så. Det finns vissa oklarheter, säger han.
Kvartal har sökt justitieminister Gunnar Strömmer som inte har återkommit.