Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Samhälle |

Kriget i Gaza minskar hatstormen mot Sverige

Collage: Ducktape.

Kampanjen som utmålat Sverige som ett islamfientligt land där myndigheter skyddar koranbrännare och där muslimska barn tas omhand av staten har minskat kraftigt i styrka.

I Hamas-kopplade kanaler och i arabiska Al Jazeera lyfts nu Sverige snarare upp som ett föredöme. 

Av Louise Lennartsson | 13 februari 2024
Louise Lennartsson är reporter på Kvartal.
ProfilLästid 2 min Skärmläsarvänlig
I korthet
Två ihjälskjutna svenskar i Bryssel, en attackerad ambassad i Irak och ökad risk för terrordåd. De senaste åren har Sverige utsatts för återkommande desinformationskampanjer.

Men nu har läget förändrats.

– Vi kan se att Sverige inte är någon prioritet i desinformationskampanjen just nu, säger journalisten Inas Hamdan, som i höst är bokaktuell med en bok om desinformationskampanjen mot Sverige.

Förändringen märks bland annat på nyckelaktörer i desinformationskampanjerna. Den muslimska youtubern Moustafa El-Sharqawysom av Myndigheten för psykologiskt försvar har pekats ut som den som 2021 startade LVU-kampanjen mot Sverige – nämner ”Sverige” betydligt mindre i dag än för ett år sedan.

I stället lägger El-Sharqawy i sin Youtube-kanal återkommande upp innehåll om kriget mellan Israel och Palestina. 

– Det pågår fortfarande kampanjer mot Sverige. Bilden är komplex, men det primära fokuset ligger på Israel-Palestina-konflikten, säger Inas Hamdan.

– Samtidigt kan vi se att Sverige i Hamas officiella kanaler och i arabiska Al Jazeera till och med lyfts fram som ett positivt exempel. Man tar upp pro-palestinska demonstrationer i Malmö och i Stockholm för att visa att Sverige står på Palestinas sida. 

Under tisdagsförmiddagen meddelade Nationellt centrum för terrorhotbedömning att Sverige befinner sig i ett fortsatt utsatt läge och att det under 2024 kommer finnas ett fortsatt högt terrorhot mot landet, rapporterar Ekot

Inas Hamdan tror att nedgången i desinformationskampanjen mot Sverige är temporär.

Den här kampanjen har sina ebbar och floder. Just nu befinner vi oss i nedgång, säger hon.

Ökad hotbild mot judar

Sedan Hamas attack mot Israel den 7 oktober har hotbilden mot judar i och utanför Sverige ökat. Det drivs visserligen på av de konton som var och är nyckelaktörer i den svenska desinformationskampanjen – men dessa utgör bara en liten del av den stora grupp som uttrycker sig hatiskt mot judar.

Christer Mattsson forskar om våldsbejakande extremism vid Segerstedtinstitutet i Göteborg.

– Antisemitismen är mycket mer organisk i sin natur, det är en mycket bredare och större rörelse än de konton som bedriver desinformationskampanjer mot Sverige, säger han. 

Både Christer Mattsson och Inas Hamdan har noterat att den antisemitism som nu sprids på bland annat sociala medier tar sig nya uttryck. Få använder sig längre av ordet ”jude”.

– I den traditionella antisemitismen talade man om ”juden”, men det har bytts ut mot en modern antisemitism där man i stället talar om ”sionister”. Man gör gruppen ”sionister” till en homogen entitet som agerar i ett och samma intresse, säger Christer Mattsson och fortsätter:

– Det nya språkbruket möjliggör spridandet av traditionella antisemitiska stereotyper också bland många människor som inte uppfattar sig som rasister eller antisemiter.

Redan prenumerant?
Du har läst en olåst artikel från Kvartal
Prenumerera för att få ta del av alla texter och poddar från Sveriges vassaste mediehus.

Redan prenumerant?
Testa Kvartal Total!
Första månaden gratis
Ingen bindningstid.
Till erbjudandet
Eller vill du bara läsa denna artikel?
Har du redan ett konto?
Skapa ett gratiskonto för att lyssna på Kvartals poddar helt kostnadsfritt
* Genom att skapa ett gratiskonto prenumererar du på vårt kostnadsfria nyhetsbrev – avsluta när du vill.