Han beskriver en skola där våld, stök och bristande kunskaper tidigare präglade miljön, och där elever ständigt lockas av kriminella nätverk. Omkring 80 procent av eleverna har utländsk bakgrund.
– För fyra år sedan var det trasiga fönster överallt. Det var hot, grupper av killar utanför skolan, graffiti överallt. Det kändes hemskt. Men det har vi vänt. Vi har inte haft ett trasigt fönster de senaste åren, säger han i Kvartals Fredagsintervju.
Tillsammans med elevhälsoteam har Damian Brunker och övrig personal arbetat hårt med att vända utvecklingen. Bland annat genom att tidigt identifiera sårbara elever.
– Vi har exempelvis börjat plocka ut elever som är i riskzonen och anpassa deras schema i samband med att slutet på läsåret närmar sig. Det är en tid då det ofta kan bli oroligheter. De får fysisk MMA-träning på förmiddagen och lektioner i rätt och fel på eftermiddagen.
Det har gett visst resultat, menar rektorn. Men de kriminella nätverken är effektiva i sina sätt att locka elever.
– De lockar med mobiltelefoner, cyklar och smycken. Jag har haft gråtande mammor som berättar hur gängen försöker ta deras söner. Det är hemska berättelser.
Tryggare i Mogadishu än i Fröslunda
Ett återkommande problem på skolan har varit föräldrarnas låga engagemang, berättar Damian Brunker.
– Första året jag jobbade här försökte jag skapa ett föräldraråd. Jag bjöd in genom att skicka brev: “Kom till föräldramötet klockan fem i biblioteket”. Det var två föräldrar som kom, på en skola med tusen elever.
Han har också varit med om att föräldrar skickar sina barn på uppfostringsresor till hemlandet – bland annat för att det är säkrare där än i det utsatta området i Eskilstuna.
– Det kan vara till Mogadishu eller Damaskus. Det känns tragiskt och hemskt, men det är verkligheten, det är Sverige idag.
Samtidigt menar han att resorna tillbaka till hemländerna kan ha räddat liv.
– Det är generellt inte bra, men att komma till en kultur som håller ordning och reda kan också rädda liv, säger han.
Han är mycket positiv till regeringens nya förslag om visitationszoner, och menar att Sverige behöver ta hårdare tag mot de gäng som kontrollerar gatorna i utsatta områden.
– Det behövs, det behövs, det behövs. Det måste vara svårt att vara gängkriminell i Sverige, säger han.
Kommunen erbjuder frivilliga föräldrastöd
Uppfostringsresor har uppmärksammats medialt de senaste åren, men det är oklart hur vanligt det är.
Rapporter från Jämställdhetsmyndigheten visar på återkommande brister i myndigheternas hantering i samband med att barn förs bort. En granskning som SVT gjorde förra året visade att minst 916 barn hade förts ut ur Sverige under fem år.
Inte heller i Eskilstuna finns någon kartläggning över hur vanligt förekommande den här typen av resor är. Josefine Helleday (S) är andra vice ordförande i kommunstyrelsen och arbetar med trygghetsfrågor.
– Det är galet att föräldrar anser att ett barn är i större säkerhet i konfliktdrabbade länder än i Sverige, säger hon.
– Vi jobbar intensivt med diverse föräldrastödsprogram från BVC och uppåt. Det finns föräldrar som inte är medvetna om att hjälp erbjuds, och föräldrar som väljer att inte ta emot hjälp från samhället. Här behöver vi fortsätta jobba.
Eskilstuna har idag tre utsatta områden: Fröslunda, Årby och Skiftinge. 2022 var Årby området i Sverige med flest skjutningar.