Beslutet fattades med stor majoritet efter ett medborgarinitiativ. Enbart Moderaterna reserverade sig.
I beslutet nämns inte huruvida män kommer att portas från lokalen – så har det dock tolkats av de ledamöter som närvarade vid mötet, bekräftar flera politiker som Kvartal talat med. Det står inte heller någonting om hedersnormer.
– Jag uppfattar det som att män inte ska komma in i badhuset alls dessa timmar, säger Helene Wildner (V), ledamot av stadsdelsnämnden.
Hon är mycket positiv till nämndens beslut.
– Man ger kvinnor, främst muslimska kvinnor, en möjlighet att simma utan män. Med tiden kommer de kunna simma precis som alla andra, men just nu är det många som inte vågar.
– Det var i princip ingen som argumenterade emot det. Vi har haft detta i Tensta i många år och där fungerar det bra, säger hon.
Kritiken: Cementerar hedersnormer
Kritiken har dock inte låtit vänta på sig efter att beslutet fattades. Soleyman Ghasemiani vid organisationen mot hedersförtryck, GAPF, är en av de som menar att införandet av separata badtider är ett sätt att cementera hedersnormer.
– Vi tycker att det är förkastligt att man på en offentligfinansierad verksamhet cementerar könsegregationen – en central byggsten inom hederskulturen, säger Soleyman Ghasemiani.
Han menar att könssegregerade badtider är ett sluttande plan.
– Det började i skolor på 90-talet då föräldrar ställde krav på att deras flickor inte skulle simma tillsammans med pojkarna. Många skolor gav vika för kraven. Problemet är att det sprids till andra verksamheter, säger han.
– Kommuner måste markera mot kvinnofientliga och barnfientliga normer, även om det på kort sikt innebär att några väljer att inte gå till simhallen, fortsätter han.
Är det lagligt?
Rent juridiskt är könssegregerade badtider en gråzon. Frågan har aldrig prövats i domstol – däremot togs den upp av Diskrimineringsombudsmannen, DO, vid två tillfällen år 2016.
DO kom då fram till att separata badtider inte är diskriminerande så länge det finns ett ”berättigat syfte”.
– Huvudregeln är att det är förbjudet att könsseparera i Sverige och att kvinnor och män ska behandlas lika. Utrymmet för att göra undantag från detta är mycket litet, säger Jenny Julén Votinius, professor på civilrätt vid Lunds universitet.
– Hedersnormer är till exempel inte ett rimligt skäl för att göra undantag, men att öka simkunnigheten i en grupp där den är lägre än hos genomsnittsbefolkningen har av DO ansetts vara ett sådant berättigat syfte, fortsätter hon.
Det räcker dock inte med att det finns ett berättigat syfte – åtgärden ska också vara ”nödvändig och lämplig”.
– Man måste fråga sig om det är nödvändigt att könssegregera simundervisningen eller om en person kan lära sig att simma även utan en sådan uppdelning. Sedan är frågan om hur själva uppdelningen sker, om det sker på ett lämpligt sätt, säger Jenny Julén Votinius.
Av den anledningen ansågs simundervisning som utesluter män inte utgöra diskriminering när DO gjorde tillsyn vid Tenstas respektive Skärholmens simhallar 2016.
Vid Liljeholmsbadet däremot hade män och kvinnor av tradition varsin könsseparerad dag i veckan. Det rimmade inte väl med diskrimineringslagen.
– Liljeholmsbadet hade inte ett syfte som handlade om att öka simkunnigheten. Därför ansåg vi att de hade överträtt diskrimineringslagen, säger Laine Nõu Englesson, utredare vid DO.
DO kan inte säga någonting om huruvida Husbybadets nya kvinnosim utgör diskriminering.