Hon har inte mycket till övers för förslaget att införa en officiell kulturkanon, men hon betonar vikten av en gemensam kulturell referensram.
– Man kan inte lära sig ett starkt svenskt språk utan att ta del av svensk skönlitteratur, film och musik. En förutsättning för att få ett brett ordförråd är att bilda sig. Vi saknar idag samhällsinstitutioner som hjälper nyanlända människor med detta, säger Lawen Redar i Kvartals Fredagsintervju.
För henne räcker det inte med att sfi förbereder nyanlända för arbetsmarknaden. Nödtorftiga språkkunskaper är inte nog för att skapa delaktiga samhällsmedborgare. För detta krävs ett rikt språk, anser hon.
– Det skapar goda förutsättningar för att människor med helt olika perspektiv och åsikter kan mötas i ett politiskt samtal. Jag är väldigt nyfiken på mina meningsmotståndare och intresserad av svensk borgerlighet. Men jag håller nästan inte med dem i någonting av vad de levererar idag.
Utsatta områden ska raderas från Danmark för att majoritetskulturen ska präglas av demokrati, fri- och rättigheter.
Vad gäller skolan måste den kunna ställa samma höga krav som ställdes på henne då hon var elev på 90- och 00-talet. Lawen Redar är själv andra generationens invandrare med två kurdiska föräldrar från Iran respektive Irak. Hon är tacksam för att hon slapp bli utsatt för “de låga förväntningarnas rasism”.
– Jag och min syster välkomnades på så sätt att kraven var högt satta. Den sociala omgivningen sa “Så här gör vi, så här funkar det. Du måste klara dig bättre än andra, annars kommer det inte gå alls”. Jag har upplevt en välvillighet från lärare som handlade om att vara ännu tuffare mot mig och min syster.
– Plikt och rätt har alltid varit ett socialdemokratiskt mantra, säger hon.
Inte heller när det gäller bostadspolitikens roll i integrationen ser hon att inkludering nödvändigtvis behöver innebära mjuka insatser. Hon utesluter inte att Sverige kan behöva ta efter det danska exemplet att helt riva kvarter i särskilt utsatta områden.
– Utsatta områden ska raderas från Danmark för att majoritetskulturen ska präglas av demokrati, fri- och rättigheter. Och för att de som står längst ifrån samhällsgemenskapen ska få en chans att kliva in i den.
Även om hon beskriver Sverigedemokraternas nationalistiska politik som splittrande och polariserande, understryker hon att nationens språkliga och kulturella gemenskap är grundläggande för det socialdemokratiska politiska projektet.
– Nationalstaterna i Europa är den minst exkluderande grunden för social sammanhållning man kan ha. Tio miljoner människor kan på basis av språklig och kulturell gemenskap, helt oberoende av skilda bakgrunder, förenas i att vi jobbar för Sveriges bästa.
För Lawen Redar finns det ingen motsättning mellan att värna en gemensam nationell identitet och att samtidigt ha ett mångkulturellt samhälle. Hon är tydlig med att hon inte vill ersätta integrationsprojektet med en assimileringspolitik, där invandrarnas kultur helt ska ersättas av den svenska. Men frågan om en lyckad integration är beroende av hur många invandrare Sverige tar emot, har Lawen Redar inte svårt att ge ett tydligt svar på:
– Ja det är den.