Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Samhälle |

Sänk skatten eller tappa talangerna

Zlatan Ibrahimovic gör som IT-ingenjörerna och lämnar Sverige. Foto: Johan Nilsson / TT

Dagens tekniktunga företag är lika beroende av sina ”Zlatans” som de internationella topplagen inom idrott. Liksom fotbollsklubbarna tävlar länder och företag om spetsingenjörer, startupföretag och forskare. Men samtidigt som lön efter skatt ofta är mångdubbelt sämre i Sverige än utomlands är numera skolor, trygghet och sjukvård ofta bättre i utlandet. För att bli mer konkurrenskraftigt och därmed överleva i denna nya globala värld kommer Sverige förr eller senare tvingas sänka skatten på arbete, skriver här företagaren Torbjörn Kronander. Han menar att århundradets skattereform 1990–1991 steg för steg har förvanskats. Skattesystemet är i dag ett svåröverskådligt lapptäcke som vare sig främjar företags möjligheter att växa här i landet eller övertygar enskilda med spetskompetens om att stanna kvar.

Av Torbjörn Kronander | 28 november 2019
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Profil I korthet Lästid 14 min Skärmläsarvänlig
I korthet

På 1980-talet hade kapital och företag ”fått fötter” och lämnade landet.

Kapitalets lättrörlighet fick Sverige att på 1990-talet sänka skatten på kapital radikalt.

Enskilda ingenjörer och forskare kan innebära försörjning av tusentals individer.

Hela Ericssons existens kan härledas till fåtalet personer som var världsledande inom telekommunikation.

I dag är det enkelt att flytta utomlands och ofta ekonomiskt fördelaktigt. Många av de bästa svenska civilingenjörerna och teknologie doktorerna flyttar. Och få kommer tillbaka.

Konkurrensen om de bäst kvalificerade har ökat lavinartat. Dagens tekniktunga företag är lika beroende av ”Zlatans” som de internationella topplagen inom idrott.

Mindre svenska företag blir numera ofta uppköpta innan de börjar betala tillbaka på statens investeringar i form av utbildning och företagshjälp. De arbetstillfällen som hade kunnat skapats flyttar utomlands.

I takt med att de offentliga systemen i Sverige levererar sämre och ger mindre värde för pengarna minskar vikten av de fördelar som tidigare kompenserat för skattenackdel

Människor är mer rörliga än på länge och många flyttar dit där villkoren är mest förmånliga för just dem. Sverige kommer att tvingas åtgärda skillnaden i skattenivåer för löner, det är bara en fråga om när.

När individer känner sig missnöjda med utvecklingen i ett visst sammanhang – ett företag, ett land, en skola eller annan organisation – finns det två möjliga reaktioner, menade ekonomen Albert Hirschman i sin klassiker inom organisationsteori: ”Exit, voice, and loyalty” (1970). Antingen kan man ta till ”exit”, och helt enkelt lämna organisationen, eller så kan man använda ”voice”, och försöka påverka genom klagomål och förändringsförslag. Vilken reaktion det blir bestäms av kostnaden för ”exit” och hur stark lojalitet man känner. Lisa Irenius, SvD 2019-08-18.

Skattesystemet behöver åter anpassas till företagens värld

Den svenska välfärden har inte uppstått ur tomma intet. Den är sprungen ur sekel av hårt arbete, rationellt beslutsfattande och senare ett utbildningssystem i absolut världsklass inom ett fungerande samhällskontrakt. Någon gång på 1960-talet tycks dock politikerna ha tappat förankringen i verkligheten. Sveriges framgångar sågs som en automatisk process, något av högre makter givet, som skulle fortsätta under överskådlig framtid.

”Någon gång på 1960-talet tycks politikerna h

a tappat förankringen i verkligheten.”

I början av 1970-talet låg Sverige på en fjärdeplats i OECD:s välståndsliga. Därefter halkade vi ner i listan och nådde en bottennotering under nittiotalskrisen.1 Marginalskatterna var mot slutet av 1970-talet i vissa fall över 100 %. Något som via Astrid Lindgrens debattinlägg om ”Pomperipossa i Monismanien” — som tvingades betala 102 procent i skatt — kostade Socialdemokratin makten. Politikerna tycktes ha glömt att den fornnordiska galten Särimner, som slaktades på kvällen och återuppstod på morgonen, trots allt var en sagofigur. Men verkligheten tog över och de blev varse att den som ska leva på sin skörd måste först bereda jorden, för att sedan så och gödsla så att tillväxten blir god. I annat fall hotar hungersnöd när vintern nalkas.

Kapital och företag flydde

På 1980-talet blev det alltmer uppenbart att den förda politiken inte längre fungerade. Kapital och företag flydde ur landet. IKEA som flyttade redan på 1970-talet och Tetra Pak som följde efter 1981, var bara några av dessa. Deras flytt till länder med mer rimlig syn på företagande innebar enorma förluster i skattekronor för svenska samhället. Lägg till detta att kreditmarknaden avreglerades och vi fick en situation där kapitalet hade ”fått fötter”.

I en uppgörelse mellan framförallt Socialdemokraterna och Folkpartiet2 så genomfördes en för svenska förhållanden helt revolutionerande skattereform, ofta kallad århundradets skattereform. Som ett första steg hade marginalskatten sänkts 1981. Och enligt skatteöverenskommelsen 1990-1991 infördes ett så kallat dualt skattesystem enligt vilket kapitalinkomster beskattas separat från arbetsinkomster. Skatt på kapital sänktes i ett slag från över 80 procent till 30 procent. Bolagsskatten sänktes till 30 procent även den. Samtidigt avskaffades en rad avdrag och undantag, samt skattebasen breddades. Den högsta marginalskatten blev 50 procent.3

Olyckligtvis införde regeringen Persson snart därefter en ”tillfällig” värnskatt, vilket återförde Sverige till positionen att ha en av världens högsta marginalskatter för löneinkomster (dock inte längre för kapitalinkomster). Till detta ska läggas att Sverige, till skillnad från många andra länder, hade och har arbetsgivaravgifter som för högre inkomster är en direkt skatt till allt utom till namnet.

Ny förändring på gång

Kapitalets lättrörlighet på 1980-talet fick Sverige att totalt ändra kurs i fråga om kapitalskatter. Få trodde nog före 1989 att Socialdemokraterna hade förmågan till en sådan omsvängning. Men det hade man och visade därmed upp sitt partis förmåga till pragmatism. När saker måste ske, då kan, eller iallafall kunde, det socialdemokratiska partiet slakta heliga kor.

”Kapitalets lättrörlighet på 1980-talet fick Sverige att totalt ändra kurs i fråga om kapitalskatter”.

I dag är en samhällelig förändring av samma storleksordning på gång. Världen krymper snabbt och ytterligare en produktionsfaktor har ”fått fötter”. Spetsingenjörer och forskare är nu den hårdvaluta som alla länder och företag konkurrerar om. Och Sverige är som ett litet exportland med högteknologisk industri helt beroende av välutbildad och kompetent arbetskraft.

Vad få inser, eller kanske inte vill inse, är att enskilda ingenjörer och forskare kan innebära försörjning av tusentals eller kanske rent av tiotusentals ytterligare individer. Hela Ericssons existens i dag kan härledas till ett fåtal personer inom dåvarande Televerket och Ericsson som i början av 1980-talet var världsledande såväl i visioner som i tekniskt kunnande inom telekommunikation. Alla stammande från en enda institution och en professor på KTH, Lars Zetterberg (19252017),4 den svenska digitala kommunikationens oomtvistade farfar. Resultatet blev den nordiska mobiltelefonin och resten är historia. Hur många miljarder i direkt skatt och miljontals arbetsår som Sverige kunnat räkna sig till godo på grund av fem, tio personer som skapade detta vet vi inte. Men det är många. Tänk om dessa pionjärer eller Lars Zetterberg hade varit verksamma i ett annat land istället!

Kjell-Olof Feldt får skatteutredningens förslag till nytt skattesystem av Erik Åsbrink. Till höger syns Anne Wibble. Skattesystemet kom att kallas ”århundradets skattereform”. Foto: Jan Delden / EXP / TT 

I dag ser det annorlunda ut

På 1980- och 1990-talet lämnade en del svenska spetsforskare och ingenjörer Sverige för jobb utomlands. Som doktorand vid Linköpings universitet på 1980-talet upplevde jag detta och minns larmen om kompetensflykt. Många återvände dock efter några år. Det gällde i första hand akademiska forskare på högsta nivå. De återvände med nya kunskaper som var bra för landet. Men att ett amerikanskt ingenjörsföretag rekryterade unga ingenjörer direkt i Sverige var vid den tiden mycket ovanligt, om det alls förekom. Likaså att små startupföretag förvärvades av utländska köpare långt innan de hade hunnit börja växa på riktigt här hemma, för att sedan flyttas med bemanning och allt till exempelvis USA.

2019 är kartan helt omritad. I dag jobbar tusentals unga svenska högutbildade civilingenjörer och teknologie doktorer, i många fall de bästa i sin generation, i Silicon Valley eller andra platser utomlands. Rekrytering av ingenjörer sker direkt över internet, inte minst via Linkedin. Det rekryterande företaget anordnar tester och anställningsintervjuer med hjälp av videokonferens, och anställer sedan kandidaterna utan att kanske ens ha träffat dem fysiskt. Man visar bostäder, skolor med mera via nätet, alternativt betalar det rekryterande företaget en resa för att familjen ska kunna bekanta sig med det nya landet. Kommer man sedan överens och anställningsavtal sluts, så betalar företaget visum, resor, temporär första bostad, ordnar med arbete för respektive, toppskolor för barnen och mycket mer.

Inom Europa är det dessutom inte visumtvång. För en toppingenjör är flytten enkel till exempelvis Schweiz. Och via sociala medier kan man hålla kontakten med familjen här hemma på ett sätt man inte kunde förr. Trösklarna för att flytta utomlands har sjunkit avsevärt. Till detta kommer att den svenska arbetsbeskattningen internationellt sett är hög och under senare år har skattesänkningarna planat ut.5 Dessutom har Sveriges främsta konkurrentländer — USA, Tyskland och Schweiz — betydligt lägre löneskatt för höginkomsttagare än Sverige. Skatten för en person som tjänar mer än genomsnittet är fortfarande, av dessa länder, högst i Sverige och lägst i Schweiz.6

”I dag är den viktigaste faktorn i de stora företagens, och därmed deras hemländers, ekonomiska utveckling inte trögflyttade fabriksanläggningar utan spetsarbetskraften.”

Lön efter skatt (även efter skolor, dagis med mera betalats) blir ofta mångdubbelt högre utomlands än i Sverige. Men framförallt är skolor, trygghet och sjukvård numera ofta bättre utomlands. Sverige har därmed fått ytterligare konkurrens om det värdefullaste vi har: den högutbildade arbetskraften. Samtidigt har företagens intresse och beroende av den absoluta eliten bland anställda ökat dramatiskt. I dag är den viktigaste faktorn i de stora företagens, och därmed deras hemländers, ekonomiska utveckling inte bara trögflyttade fabriksanläggningar utan i ökande omfattning spetsarbetskraften.

Lägg till det ovan nämnda att man över internet kan jobba på en helt annan plats än där man bor. Det finns ett inte föraktligt antal unga svenskar som i dag ”bor” i någon av de Europeiska länder som har lägre löneskatt, särskilt för höginkomsttagare (eller i exempelvis Arabemiraten som inte har någon federal inkomstskatt) och som arbetar virtuellt på nätet.

Som ett topplag i elitfotboll

Ett modernt IT företag liknar mer ett topplag i elitfotboll än en traditionell verkstadsindustri med förädling av råvaror. Och trenden accelererar. Inte minst de amerikanska företagen har insett hur extremt stor skillnaden är i produktivitet mellan olika individer, exempelvis inom mjukvaruutveckling. Det har gjort att konkurrensen om de bäst kvalificerade har ökat lavinartat. Faktum är att dagens tekniktunga företag är lika beroende av ”Zlatans” som de internationella topplagen inom idrott. Skillnaden är att för länder som Sverige är dessa spetsföretag livsavgörande på sikt. Inte bara för nöjes skull utan för hela välståndet!

”För länder som Sverige är dessa spetsföretag livsavgörande på sikt. Inte bara för nöjes skull utan för hela välståndet!”

Annorlunda mot 1970–80-talet är att mindre svenska företag numera ofta blir uppköpta långt innan de börjar betala tillbaka på statens investeringar i form av utbildning och företagshjälp. Och innan de ens börjat anställa några andra än fåtalet spetsingenjörer. Framtida skatter och anställningstillfällen, och då inte minst av mer ”vanliga” arbetstillfällen som produktion, lokaliseras till helt andra platser än Sverige. Tänk om amerikanska telekomjätten AT&T hade rekryterat det lilla gänget från Televerket och Ericsson på slutet av 1970-talet. Då hade vi troligen inte haft ett Ericsson i Sverige i dag. Och avkastningen från Sveriges investeringar i ”gratis” högre utbildning och hjälp till nya företag är väldigt dålig eftersom de färdigutbildade ingenjörerna och forskarna, eller de nya företagen, i alldeles för stor omfattning flyttar utomlands innan staten och samhället fått rimlig avkastning på sina investeringar.

Sverige tvingas till skattesänkning

Kapitalet som ”fick fötter” på 1980 talet har alltså följts av att spetsarbetskraft och även startups nu ”fått fötter”. Detta samtidigt som betydelsen av främst spetsarbetskraft ökat. Sverige kommer i denna extremt rörliga miljö förr eller senare att tvingas anpassa sig till omvärlden eller så kommer tillväxt och avkastning på samhällets investeringar hamna någon annanstans. Faktum är att när människor och företag en gång flyttat är det svårt att få dem tillbaka. Särskilt etablerade företag som det är både dyrt och omständligt att flytta. Fördelarna i det nya landet måste vara mycket stora jämfört med det gamla för att en flytt överhuvudtaget ska övervägas. För att få ett företag som flyttat ut att återvända räcker det inte att bli lika bra som det andra landet, man måste bli betydligt bättre.

När kapitalet fick fötter tvingades vi — med gott resultat — att dramatiskt sänka kapitalskatterna. Många tecken pekar nu dithän att vi på ett lika dramatiskt sätt måste sänka löneskatterna. Inte bara ta bort värnskatten, det minskar skillnaden mot utlandet bara en aning. Sverige intar fortfarande, inräknat arbetsgivaravgifterna, en topplats på listan över högskatteländer.

Varje ingenjör eller nystartat företag som flyttar ut är en potentiell förlust av finansiering av vår framtida gemensamma välfärd. Detta talar för förändringar. I ett sådant läge är det bäst att direkt skrida till handling. Att vänta är sällan en bra strategi. Tvärtom kan ett litet snabbfotat land dra fördel av att vidta åtgärder tidigt. Vi måste helt enkelt reformera skattesystemet i grunden.

”Varje ingenjör eller nystartat företag som flyttar ut är en potentiell förlust av en finansiering av vår framtida gemensamma välfärd.”

Allt handlar inte om skatter

Nu är inte skattesystemet det enda avgörande för var människor vill bo och verka. Den amerikanska tidningen U.S. News & World Report släpper varje år en lista över de länder där människor helst vill bo. I den senaste undersökningen ansåg kvinnorna att Sverige är det bästa landet att bo i bland annat på grund av vår föräldraförsäkring. Både män och kvinnor värderade dessutom livskvaliteten i Sverige högt.7 Detta till trots ser vi hur möjligheterna för nya företag att utvecklas och växa i Sverige hela tiden minskar, och därmed skattebasen för att på sikt klara av att upprätthålla just den vård och omsorg som människor förknippar med Sverige och värderar högt.

Även utvecklingen i den svenska skolan oroar. Något som nyligen också påpekades av Volvo Cars vd Håkan Samuelsson. Svenska elevers kunskapsfall har visat sig i ett flertal internationella undersökningar de senaste decennierna och i rapporten ”Svenska skolresultat rasar – vad vet vi?” (IVA 2016)8 av Magnus Henrekson, IFN, och Sebastian Jävervall, Uppsala Universitet, framgår att fallet till stor del drivs av kunskapsförsämringar bland de allra bästa eleverna. En allt mindre andel av de svenska eleverna når de högre kunskapsnivåerna. De nivåer där spetskunnande skapas.

I takt med att de offentliga systemen i Sverige levererar sämre och ger mindre värde för pengarna och medborgarna i ökande grad tvingas egenfinansiera sjukvård, trygghet och skolor, minskar vikten av de fördelar som tidigare kompenserat för skattenackdelen — både för svenskar och de som kan tänkas flytta hit. Efterhand som välfärden blir mer som i andra länder måste skatterna också bli det. Så enkelt är det.

Migranter handlar rationellt

Människors ökade rörlighet märks inte bara i antalet högt utbildade svenskar som flyttar utomlands utan också i ett inflöde av ekonomiska migranter som tyvärr ofta är sämre utbildade än det svenska genomsnittet. Människor är rationella och de flesta reser dit där de får bäst villkor. Har Sverige inte bra villkor för de migranter som samhällsekonomiskt ger mest avkastning (i form av skatteintäkter) så kommer de inte att flytta hit, alternativt flyttar de vidare efter en tid.

Dagens arbetskraft på den globala marknaden kan liknas vid ett stort dominospel: de fattigaste flyttar till de länder som tar emot dem med bättre villkor än de hade hemma. De som är i ”mellanländerna” flyttar till länder med bättre villkor och i toppen av pyramiden, de länder och regioner med bäst villkor för eliten, lyckas locka dessa högutbildade till sig. I dag framförallt USA men för tekniker även exempelvis Schweiz.

Skillnad på jobb och jobb …

Jag satt för några år sedan bredvid en tränare i ett av Sveriges bästa hockeylag. Han berättade att de hade haft svårt att rekrytera toppspelare till Sverige. Men så infördes en ”artistskatt” som innebär att om en idrottsman eller artist som enligt Skatteverket anses ”skatterättsligt bosatta utomlands” det vill säga arbetar mindre än sex månader i landet per år är skatten femton procent! Detta lät fantastiskt. Jag och många andra företagare känner till toppingenjörer som vi skulle vilja erbjuda jobb i Sverige på samma villkor. De kunde jobba utomlands resten av året. Men se, det går inte! Lagen gäller ENDAST artister och idrottsmän. Inte ingenjörer, forskare eller programmerare. Artister och idrottsmän som i första hand förser oss med underhållning anses viktigare än ingenjörer och forskare som genererar välstånd för oss alla genom att skapa export och arbetstillfällen!

”30 procent av någonting är mer än 75 procent av ingenting.”

Sverige är ett litet utlandsberoende land i en global värld. Människor är mer rörliga än på länge och många flyttar dit där villkoren är mest förmånliga för just dem. Sverige kommer att tvingas åtgärda skillnaden i skattenivåer för löner, det är bara en fråga om när. Och det är, som så ofta, bättre att förekomma än att förekommas. För varje dag vi väntar flyttar ytterligare framtida välstånd ur landet.

En avskaffad statlig inkomstskatt har föreslagits av en rad debattörer.9 Det är ett nödvändigt första steg för att svenska företag ska bli kvar i landet och att spetskompetens ska lockas att stanna och/eller att komma hit. Men det behövs mer, vilket kan kosta, i alla fall på kort sikt. I detta sammanhang är det därför värt att påminna om att 30 procent av någonting är mer än 75 procent av ingenting. Den bistra sanningen är ju att en i Sverige, till stor kostnad, högutbildad person som bor och arbetar i utlandet genererar noll i beskattningsbar inkomst i Sverige. Det samma gäller självfallet för företag.

Se noter Visa mindre

Noter

1, Ekonomifakta.se; 25-09-2019; https://www.ekonomifakta.se/fakta/ekonomi/tillvaxt/sverige-i-valstandsligan/

2, ”Skatteöverenskommelsen – bakgrund och erfarenheter från liberalt perspektiv” av Bengt Westerberg, Ekonomisk Debatt nr 4 2019.

3, ”En palett av strategier: århundradets skattereform” av Peter Santesson; 2011-07-05 http://ratio.se/app/uploads/2014/11/hur-genomfors-en-skattereform.pdf

4, https://intra.kth.se/eecs/aktuellt-pa-eecs/nyheter/till-minne-av-lars-henning-zetterberg-1.792648

5, Ekonomifakta.se; ”Skatt på arbete”. 2019-04-12; https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Skatter/Skatt-pa-arbete/Skatt-pa-arbete-internationellt/

6, Ekonomifakta.se: ”Jämför skatter mellan länder”. 2019-04-11; https://www.ekonomifakta.se/fakta/skatter/rakna-pa-dina-skatter/jamfor-skatter-mellan-lander/

7, Overall Best Countries Ranking, 2019 rankings. US News and World Report February 2019; https://www.usnews.com/news/best-countries/overall-rankings

8, Svenska skolresultat rasar – vad vet vi? av Magnus Henrekson och Sebastian Jävervall. IVA 2016.

9, ”Avskaffa den statliga inkomstskatten” av Patrick Krassén, Företagarna, och Hans Peter Larsson, FAR, på SvD Debatt 18-06-2019. https://www.svd.se/avskaffa-den-statliga-inkomstskatten

Redan prenumerant?
Du har läst en olåst artikel från Kvartal
Prenumerera för att få ta del av alla texter och poddar från Sveriges vassaste mediehus.

Redan prenumerant?
Testa Kvartal Total!
Första månaden gratis
Ingen bindningstid.
Till erbjudandet
Eller vill du bara läsa denna artikel?
Har du redan ett konto?
Skapa ett gratiskonto för att lyssna på Kvartals poddar helt kostnadsfritt
* Genom att skapa ett gratiskonto prenumererar du på vårt kostnadsfria nyhetsbrev – avsluta när du vill.