– Klanen kan betraktas som ett storföretag där det finns olika beståndsdelar. Vissa sysslar med logistik av narkotika, andra med bokföringar. En tredje grupp jobbar med bankverksamhet. De olika beståndsdelarna behöver varandra för att kunna existera.
Persson och journalisten Johannes Wahlström är aktuella med boken Klanerna: den systemhotande brottsligheten, och gästar denna vecka Kvartals Fredagsintervju.
Infiltration
Författarna berättar om hur klanerna har lyckats infiltrera näringsliv, offentlig förvaltning och politik. Om de inte lyckas få in någon av sina egna, söker de i stället upp sårbara individer inom den organisation man vill få inflytande över. Jan Persson berättar om hur en klan fick nys om en tulltjänsteman som hade ett spelberoende:
– Man närmar sig honom, börjar bjuda på öl. Han introduceras till kokain. Sen ber man honom om en till synes oskyldig tjänst och då får han en mindre summa pengar som en första hjälp.
På den vägen fick klanen insyn i Tullverkets rutiner – ovärderlig information för den som är i narkotikabranschen.
Det har varit ett tabubelagt ämne i den offentliga debatten.
Att vi har vetat relativt lite om klanernas uppbyggnad och tillvägagångssätt beror inte bara på deras skicklighet att verka i det fördolda. Jan Persson menar att det har funnits en ovilja att ta i frågan:
– Det har varit ett tabubelagt ämne i den offentliga debatten. Så fort man talar om etnicitet eller geografiskt ursprung så läggs locket på, säger han.
Persson och Wahlström menar att klanerna till stor del har lyckats bli en integrerad del av samhället.
– Är det försent? På många platser utgör klanerna själva samhället, säger Johannes Wahlström.
– Om vi leker med tanken att en eller flera klaner växer sig så starka inom näringsliv, offentlig förvaltning och politik att de kan ta över den samhällsbärande rollen så är vi riktigt illa ute. Då är demokratin är i fara, säger Jan Persson
På frågan om det finns en risk att det verkligen kommer att hända svarar han:
– Ja.
Hör hela samtalet i Kvartals Fredagsintervju.