Patricia Godínez, som varit i Sverige i 20 år, har kunnat följa våldsutvecklingen i Sverige och i hemlandet parallellt. Hon berättar om hur gängen tog kontroll över hela stadsdelar.
– Polisen kunde inte komma in där. Om de försökte blev det skottlossning mellan gängen och polisen, säger hon i Kvartals Fredagsintervju.
Om man bodde i ett område som kontrollerades av något av de dominerande gängen, kunde man inte besöka släkt och vänner i områden som styrdes av ett annat gäng.
– Om man gjorde det kunde man förlora livet, säger hon.
Gängen infiltrerade polisen
Gängens huvudsakliga inkomst kom från beskyddarverksamhet. Alltifrån stora transportföretag till lokala grönsakshandlare tvingades betala. För de flesta var det uteslutet att polisanmäla:
– Det gick så långt att de hade infiltrerat polisen. Det var allmänt känt att om man gick till polisen, så skulle gängen få reda på det, vilket innebar att man kunde förlora livet.
Godínez berättar att drygt en procent av El Salvadors befolkning var aktiva gängmedlemmar, när det var som värst. På så sätt blev de kriminella organisationerna en politisk maktfaktor:
– Det finns bevis på att tidigare administrationer har köpt röster från gängen, säger hon.
Som en del av kriget mot gängen terrorstämplade man kriminella nätverk.
När president Nayib Bukele valdes till president 2019 var det med löften att sätta hårt mot den organiserade brottsligheten. Han förklarade krig mot gängen och genomförde samordnade insatser mellan polis och militär för att återfå kontrollen över de gängstyrda områdena.
– Vi har genomfört en territoriell kontrollplan och infört undantagstillstånd. Detta har varit nyckelfaktorer för att det salvadoranska samhället nu kan ha en känsla av trygghet som det inte haft på många, många år, säger Patricia Godínez
Redan under sitt första år vid makten lyckades Bukele halvera antalet mord, och insatserna har nu resulterat i över 70 000 fängelsedomar. Detta har föranlett bygget av det största fängelset på den amerikanska kontinenten. I bilder inifrån detta megakomplex syns fångarna prydligt uppradade, sittandes på golvet i bara underkläder. Bilderna är ett sätt för administrationen att visa vem det är som bestämmer.
Hotad rättssäkerhet?
Men organisationen Human Rights Watch menar att rättssäkerheten har åsidosatts i El Salvador. Som en del av kriget mot gängen terrorstämplade man kriminella nätverk. HRW menar att landets definition av terrorism inte följer internationella konventioner. De menar också att en lag om ”olagligt samröre” är alltför vagt formulerad vilket enligt organisationen lett till att människor gripits och dömts på godtyckliga grunder.1
Patricia Godínez håller inte med om att rättssäkerheten har satts ur spel. Hon beskriver den hårda linjen som en ren nödvändighet:
– Det är bara salvadoraner som genomlevt brutaliteten och maktlösheten av att leva under gängens våld som förstår det här.
– Det fanns inte något annat alternativ än att utrota problematiken från grunden.
Även om hon oroas av situationen i Sverige tror hon inte att vi riskerar att hamna i en lika akut situation som El Salvador har varit i.
– Det finns en fungerande rättsapparat i Sverige. Det finns inte heller den korruption som fanns inom tidigare administrationer i El Salvador. Ni har en utrustad polis. Ett rättsväsende som är effektivt.