Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Samhälle |

”Biden bör ringa Putin för att få slut på kriget”

Nationalekonomen Jeffrey Sachs. Bilder: Pexel/Midjourney. Collage: Kvartal.

Nationalekonomen Jeffrey Sachs är en av världens mest citerade forskare. Läkaren och skribenten Erik W. Larsson har intervjuat honom om dollarn, kriget i Europa – och hur han ser på Sverige och Nato.

 

Lyssna på texten
Laddar ...
Följ Kvartals poddar: Apple | Spotify
Av Erik W. Larsson | 30 augusti 2023
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Profil Inlästa texterLästid 8 min Skärmläsarvänlig
I korthet
En av Harvards yngsta professorer genom tiderna. En av världens mest citerade akademiker. Rådgivare till FN:s generalsekreterare Kofi Annan, Rysslands president Boris Jeltsin och en lång rad andra världsledare. En beundrad förkämpe för global rättvisa och bästa kompis med Bono från U2. Mycket få människor har ett cv som Jeffrey Sachs. Och mycket få har åtnjutit samma vördnad och respekt som denne försynte ekonom från den amerikanska mellanvästern.

På senare år har Sachs stjärna dock börjat dala. Hans kritiska synpunkter på amerikansk utrikespolitik har gått såväl demokrater som republikaner på nerverna. Hans ställningstagande mot Nato och dess inblandning i kriget mellan Ryssland och Ukraina blev för många droppen som fick bägaren att rinna över. Jeffrey Sachs har fått behålla sin professur vid Columbia University, men är därutöver persona non grata i USA:s politiska och akademiska finrum. Vad hände egentligen med hela världens favoritekonom Jeffrey Sachs?

kvartal
Jeffrey Sachs. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

EWL: Du har alltid framstått som urtypen för en respektabel, liberal intellektuell – det slags person som citeras med beundran i New York Times och Washington Post. Men på kort tid har du blivit en obekväm och impopulär figur, såväl i media som i maktens korridorer. Hur gick detta till? Var det en gradvis eller plötslig process?

JS: Jag har i själva verket ondgjort mig över amerikansk politik under en längre tid. År 2012 skrev jag boken The price of civilization, som handlade om behovet av socialdemokrati i USA – en motkraft till den plutokrati som lobbyismen har skapat. USA:s inrikespolitik har enligt min mening blivit ännu mer korrupt och likgiltig för vanliga människors problem sedan dess.

USA:s beteende var dumt och hänsynslöst…

År 2019 skrev jag boken A new foreign policy: Beyond american exceptionalism, där jag beklagade den neokonservativa rörelsens grepp om USA:s utrikespolitik och dess strävan efter en amerikansk hegemoni. Sedan år 2021 har jag känt avsmak inför USA:s utrikespolitik och våra ledares ovilja att förhindra kriget i Ukraina – vilket hade varit fullt möjligt om USA hade gått med på att stoppa utvidgningen av Nato. Jag har också kritiserat lögnerna kring attentatet mot Nord Stream-ledningen och USA:s åtgärder för att blockera en diplomatisk lösning på kriget mellan Ryssland och Ukraina.

Du tjänstgjorde som rådgivare åt Rysslands president Boris Jeltsin under 90-talet. Vilka lärdomar drog du av den erfarenheten? Vad för slags inverkan hade USA:s politik på Rysslands utveckling och relationerna mellan de två länderna?

Västvärlden i allmänhet – och USA i synnerhet – misslyckades med att hjälpa Ryssland under 1990-talet. USA:s beteende var dumt och hänsynslöst, vilket jag också varnade för på den tiden.1 Under åren 1989 till 1991 hade jag med stor framgång hjälpt Polens regering att få ordning på sitt lands ekonomi. Den amerikanska regeringen följde då mina råd om skuldlättnader och en fond för att stabilisera Polens valuta. Stödet från väst var helt avgörande för Polens ekonomiska utveckling. Men när jag föreslog ett liknande program för Ryssland så avvisades det av Vita huset. Enkelt uttryckt så ville USA inte hjälpa Ryssland att snabbt återhämta sig. Från och med år 1991 föreställde sig neokonservativa ideologer i Washington en unipolär värld, ledd av USA. Det fick inte finnas någon annan stormakt som kunde bjuda motstånd.

Du har uttalat dig kritiskt om så kallade ”neokonservativa” inom USA:s utrikespolitiska etablissemang. Vilka personer inom den nuvarande regeringen skulle du klassificera som neokonservativa?

I första hand president Joe Biden, säkerhetsrådgivaren Jake Sullivan, utrikesministern Antony Blinken samt biträdande utrikesministern Victoria Nuland. År 2014 arbetade de tillsammans för att störta Ukrainas president Janukovytj, vilket framgick av det avlyssnade telefonsamtalet mellan Victoria Nuland och ambassadören Geoffrey Pyatt från januari år 2014.2

Vissa menar att termen ”neokonservativ” har en antisemitisk underton och bör undvikas av det skälet.3 Vad anser du om det?

Det finns inte alls någon antisemitisk underton. Anklagelsen är absurd. Listan över neokonservativa är lång och omfattar alla möjliga människor – Dick Cheney, Donald Rumsfeld, Paul Wolfowitz, Hillary Clinton och många andra. Jag använder termen för att beskriva personer som är vänligt inställda till det militärindustriella komplexet, utvidgning av Nato och så kallad ”liberal hegemoni”.

USA:s politik håller på att förvandla Ukraina till en ruinhög.

Ryssland invaderade Ukraina och har begått fruktansvärda grymheter mot den ukrainska befolkningen. Är vi inte därför skyldiga att stödja den ukrainska sidan på alla tänkbara sätt?

Vi är skyldiga att hjälpa Ukraina bevara sin suveränitet, rädda så många människoliv vi kan och undvika kärnvapenkrig. Men genom att driva på kriget uppnår vi inga av dessa mål. USA:s politik, som tyvärr understöds av Europa, håller på att förvandla Ukraina till en ruinhög och har kostat tiotusentals ukrainare livet. Det har varit en skamlig politik, eftersom vi medvetet har undvikit att avsluta kriget med diplomatiska medel.

Du har hävdat att Joe Bidens regering med största sannolikhet ligger bakom sprängningen av Nord Stream-ledningen, en teori som också framförts av journalisten Seymour Hersh.4 Själv har du förstås många bekanta inom Washingtons maktelit. Vilka källor baserar du dina misstankar på?

Det finns numera två teorier. Den första är den som Seymour Hersh har lagt fram, och den andra kommer från CIA-personal, som hävdar att Ukrainas militär utförde attentatet, men att USA och Danmark visste om vad som pågick.5 Oavsett vilken teori som är korrekt så ser det illa ut. USA:s regering har vid upprepade tillfällen ljugit om vad man visste och när. Sveriges regering har valt att hemlighålla vad svenska utredare hittade på brottsplatsen.6 Västerländska regeringar anklagade länge Ryssland utan att ha bevis, vilket inte bara var löjligt, utan också farligt. I mitt vittnesmål inför FN:s säkerhetsråd efterlyste jag en oberoende utredning av attentatet mot Nord Stream, något som USA:s regering förstås vägrar att gå med på.7

Vissa hävdar att USA:s sanktioner mot Ryssland har försvagat den amerikanska dollarns status som global valuta.8 Är det korrekt?

Ja, dollarn kommer att förlora sin globala dominans under de kommande 20 åren. Till detta finns det tre skäl. För det första minskar USA:s andel av världsekonomin. För det andra kommer digitala centralbanksvalutor att börja kringgå kommersiella banker. För det tredje har den amerikanska regeringen politiserat dollarn på ett sätt som gör den osäker för länder som inte följer USA:s geopolitiska linje. USA har konfiskerat dollar som tillhör Ryssland, Venezuela, Iran, Afghanistan och andra länder. Av detta skäl letar nu många utvecklingsländer efter sätt att kringgå amerikanska banker.

USA och Ryssland befinner sig på kollisionskurs vad gäller Ukraina och diverse andra frågor. Ser du någon väg ut ur denna situation? Finns det ett lyckligt slut i sikte, och hur ser det i så fall ut?

Ja, USA borde sluta försöka styra resten av världen. USA:s utrikespolitiska doktrin handlar om amerikansk dominans. Det är skadligt och farligt för ett land som bara har fyra procent av världens befolkning att försöka dominera hela planeten. Titta på årets SIPRI-data.9 USA står för omkring fyrtio procent av världens totala militärutgifter. Se på konflikten mellan USA och Kina. USA försöker dra in Europa i en konflikt, eller rentav ett krig, med Kina.

För att stoppa kriget måste Biden ringa, eller skicka en Zoom-länk, till Putin. Han borde be Putin att dra tillbaka sina trupper i utbyte mot att Nato upphör med att expandera österut och skicka vapen till Ukraina. Självklart kommer det att krävas ett detaljerat avtal, som behöver ratificeras och upprätthållas med hjälp av fredsbevarande styrkor. En knivig fråga är den om Krimhalvön – bas för Rysslands flotta sedan 1783. Janukovytj hade förhandlat fram ett långsiktigt hyresavtal med Ryssland, som gällde fram till 2042. Det var synd att USA hjälpte till att störta Janukovytj, eftersom det föranledde Ryssland att göra anspråk på Krim. Man behöver också prata om Donbass. Europa misslyckades med att genomdriva Minsk II-avtalet, trots stöd från FN:s säkerhetsråd. Ryssland försökte inte annektera Donbass, utan ville bara säkra deras självstyre, i enlighet med Minsk II-avtalet. Men USA och Ukraina sköt över målet, och resultatet är en enda röra.

Kort sagt är kriget ett proxykrig mellan amerikanska neokonservativa och Ryssland. Nu är hela världen i fara, och det måste bli ett fredsslut genom förhandlingar. Ett tillfälle gick faktiskt förlorat i mars 2022, när USA blockerade förhandlingarna.10, 11

Vi svenskar är nu på väg att gå med i Nato. Vad har du för tankar kring det?

Sverige var under många år mitt favoritland. Ni har alltid hållit fanan högt för socialdemokrati, social jämlikhet, rättvisa och hållbar utveckling. Tack vare sin neutralitet har Sverige kunnat föra en utrikespolitik baserad på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, snarare än Nato:s och USA:s strävan mot hegemoni. Sveriges nuvarande ambition att gå med i Nato är enligt min mening ett tragiskt misstag. Sverige har aldrig varit hotat, och den neutrala socialdemokratin hade en moralisk röst som väckte beundran över hela världen.

Den neokonservativa rörelsens strävan att expandera Nato till Ukraina och Georgien har varit den främsta destabiliserande kraften i Europa under de senaste trettio åren. Den verkliga garanten för europeisk säkerhet borde vara OSSE, inte Nato. Kort sagt så hoppas jag att Sverige omprövar sitt beslut, även om jag inser att det inte är särskilt troligt i nuläget.

Redan prenumerant?
Du har läst en olåst artikel från Kvartal
Prenumerera för att få ta del av alla texter och poddar från Sveriges vassaste mediehus.

Redan prenumerant?
Testa Kvartal Total!
Första månaden gratis
Ingen bindningstid.
Till erbjudandet
Eller vill du bara läsa denna artikel?
Har du redan ett konto?
Skapa ett gratiskonto för att lyssna på Kvartals poddar helt kostnadsfritt
* Genom att skapa ett gratiskonto prenumererar du på vårt kostnadsfria nyhetsbrev – avsluta när du vill.