Rädda pojkarna i generation C!

Men allt förändrades inte i ett slag bara för att skolorna öppnade igen. Efter att eleverna under våren stegvis återkom till skolan var det särskilt en bland mina elever som var märkbart förändrad. En tidigare socialt deltagande elev drog sig nu undan. Mellan lektionerna satt hen i trapphuset med tom blick och försökte göra sig så osynlig som möjligt. Efter att jag närmade mig eleven några gånger och vann hens förtroende började vi tala en sen eftermiddag. Tecken på självmordstankar gjorde att vi gick raka vägen till psyket där eleven, efter att vårdnadshavare senare anslutit, skrevs in och fick stanna i en vecka.

I takt med att distansveckorna staplades på varandra blev tecknen på ohälsa och mängden F-varningar alltmer omfattande. Men vad är det som kan förklara att vissa elever hanterade distansundervisningen tämligen väl, medan andra elever mådde dåligt och/eller inte längre skötte sina studier? Kan det ha något med elevernas personlighetsegenskaper att göra?

Enkät bland elever

Efter förra vårens nedstängning visade en mindre studie från juni 2020 att ju mer extrovert man var, desto mer tenderade man att känna trivsel och arbetsglädje med att arbeta hemifrån.¹ (Se Arbeta hemifrån kan vara tufft för introverta) Detta förklarades med att extroverta mer än de introverta kände sig stimulerade av pandemins nya utmaningar. Men undersökningen gjordes på vuxna efter bara två, tre månaders hemarbete och dessutom under en period av ljus och vårvärme. Att även denna andra period, under årets mörkare halva, skulle upplevas ny och stimulerande fanns det därför skäl att betvivla.

I syfte att studera detta fick sex gymnasieklasser (170 elever²) under februari-mars en anonymiserad enkät med frågor om mående och studieresultat samt frågor designade att mäta personlighetsdraget extraversion.³

Andelen killar som svarade ”stor försämring av studieresultaten” uppgick till nästan en tredjedel. Motsvarande siffra för tjejerna var 16 procent.

Det visade sig att det generella sambandet mellan mående och studieresultat var mycket starkt (r. 0.53⁴); av de 37 procent som mått dåligt eller mycket dåligt var det hela 88 procent (för killarna var det 94 procent) som även angav försämring eller stor försämring av studieresultaten. Det var alltså ingen skillnad mellan killar och tjejer i att må dåligt, men de 6 procent som angav att de mått bättre under distansundervisningen var samtliga tjejer utom en. Men de mest allvarliga skillnaderna gällde studieresultat. Hela 66 procent (för tjejerna var det 56 procent) av killarna angav försämring eller stor försämring av studieresultaten. Andelen killar som svarade ”stor försämring av studieresultaten” uppgick till nästan en tredjedel. Motsvarande siffra för tjejerna var 16 procent.⁵

Svårare för pojkar

Så varför tycks killarna, trots att de inte mår sämre än tjejerna, i mycket mindre utsträckning klara skolan under distansstudier?

Forskningen inom personlighetspsykologi visar att män på gruppnivå är mindre neurotiska, det vill säga mindre stresskänsliga och mottagliga för negativa känslor som oro och ångest.⁶ Detta samtidigt som forskning pekar på att ju mer man oroar sig – för prov, inlämningar och betyg – desto hårdare tenderar man att arbeta för att dämpa ångesten.⁷ Dessutom är män på gruppnivå lägre i dimensionen vänlighet jämfört med kvinnor.⁸ Men även detta drag är förknippat med studieframgång.⁹

… målinriktning … är det personlighetsdrag som är allra tydligast sammankopplat med studieframgång.

En ytterligare personlighetsdimension, målinriktning – som beskriver hur ihärdig, ordningsam och plikttrogen man är –  och som ett flertal undersökningar kan visa är det personlighetsdrag som är allra tydligast sammankopplat med studieframgång. Även detta personlighetsdrag är mindre framträdande i gruppen män. Och här syns en särskilt stor skillnad mellan könen under just tonåren, vilket beror på att målinriktning är förenad med förmågan till impulskontroll¹⁰ och att flickor generellt utvecklas snabbare än pojkar.¹¹ Dessa skillnader i personlighetsegenskaper är en god kandidat som förklaring till att distansundervisningens ökade krav på  självdisciplin och vara sin egen chef gör att det i första hand är pojkarna som tenderar att falla igenom.

Men hur var det med personlighetsdraget extraversion – var det fortfarande de extroverta som hanterade distansundervisningen bäst?

Svaret på den frågan är nej. Som framgår av grafen nedan var egenskapen extraversion – tvärt emot vårens undersökning utförd på vuxna – svagt negativt korrelerad med mående och studieresultat, vilket dessutom överensstämmer väl med tidigare forskning¹² som visar att draget brukar vara associerat med lägre studieresultat.

Enligt Skolverket¹³ bedöms risken för ett utbildningstapp i distansundervisningens kölvatten vara större i gymnasieskolan, där fjärr- och distansundervisning bedrivits under längre perioder, än i grundskolan. Denna illavarslande rapport från en svensk gymnasieskola bekräftar Skolverkets bild.

… vad ökad individualisering och ökad frihet under eget ansvar betyder för den redan alarmerande låga andelen unga män …

Skulle det bli aktuellt med nya perioder av distansundervisning bör man vara medveten om den draksådd som sådana beslut för med sig: ökad ohälsa och sjunkande studieresultat, särskilt för pojkar. Man bör även generellt fråga sig vad ökad individualisering och ökad frihet under eget ansvar betyder för den redan alarmerande låga andelen unga män som lyckas slutföra gymnasiet och sedan ta sig in på en högskoleutbildning.¹⁴ En växande grupp icke-inkluderade män kan på sikt få negativa konsekvenser för hela samhället, med ökad kriminalitet, missbruk och politisk extremism som följd.¹⁵

För att rädda situationen på kort sikt kan Skolverket snarast ändra reglerna för hur så kallade prövningar får gå till. Hittills har elevens kunskaper i samtliga delar av en kurs behövt testas vid en prövning. Men mycket skulle vara hjälpt ifall läraren bara behöver pröva elevens kunskaper i de delar han eller hon tidigare inte har klarat.¹⁶ Då skulle de elever som i slutet av terminen har F att vänta kunna använda sommaren till att komplettera/slutföra sina kurser. Det skulle rädda i alla fall några ur generation Corona.