Pengarna borta med vinden

Även vindkraftsbolaget Aldermyrberget utanför Skellefteå, försattes i rekonstruktion i december 2023, drygt ett år efter att anläggningen invigdes.

Om svensk vindkraft går med stora förluster är detta viktig information, såväl för branschens aktörer som för politiker, investerare och företrädare för näringslivet.

Årsredovisningar visar läget

I den här artikeln presenterar vi en bredare och djupare analys av ekonomin i den svenska vindkraftsindustrin. Med tillgång till bolagsdata om samtliga vindkraftsföretag startade sedan 2010 är det möjligt att adressera flera intressanta frågor:

• Hur presterar svenska vindkraftsföretag?
• Är äldre företag mer eller mindre lönsamma?
• Är lönsamheten högre hos större vindkraftsföretag?
• Hur skiljer sig lönsamheten åt mellan olika delar av landet?
• Hur stor andel av den svenska vindkraften är konkursmässig?

Vårt underlag baseras på samtliga 210 vindkraftsanläggningar med totalt 3 393 vindkraftverk i Sverige, detta dataset täcker de bolag som driftsatts från 2010 och framåt. Vi har exkluderat 43 företag med 410 vindkraftverk på tre grunder:

• De ägs av bönder som driver enskild firma och därför saknas årsredovisningar.
• Kommuner och ett fåtal privata aktörer har flera olika verksamheter i samma bolag och därför är det svårt att analysera dem.
• Flertalet av dessa anläggningar uppgår sällan till mer än tre vindkraftverk.

Med hjälp av företagens årsredovisningar har vi sammanställt data för de återstående 167 vindkraftsbolagen med totalt 2 983 vindkraftverk för åren 2017–2022.

Förlusterna har rört sig i intervallet 19–90 procent av omsättningen under åren 2017–2022.

Databasen innehåller bland annat nyckeltal som omsättning, resultat efter finansiella poster, tillgångar, skulder, räntekostnader och övriga kostnader. Några rader med kvalitativ information gällande ägare, årsproduktion och annat återfinns också.

Lönsamheten i vindkraftsindustrin 2017–2022

Totalt har de 167 vindkraftsanläggningar vi granskat producerat och sålt elektricitet för 34,4 miljarder kronor. Kostnaderna uppgår dock till 47,9 miljarder kronor vilket innebär att branschen gör en förlust på totalt 13,5 miljarder kronor under dessa år. Detta innebär en genomsnittlig förlustmarginal på 39,2 procent. Inte under något enskilt år har branschen som helhet gått med vinst.

Förlusterna beror helt enkelt på att branschen trots omfattande subventioner inte kan producera elektricitet till en kostnad som ligger under marknadspriset. Trots dessa siffror som skulle få vilken annan bransch som helst att lägga ner har investeringstakten varit mycket hög. Det bokförda värdet har stigit från 32 till 102 miljarder kronor åren 2017–2022.

Figuren nedan visar vindkraftsanläggningarnas resultat efter finansiella poster för åren 2017–2022, såväl i absoluta belopp som i procent av omsättningen. Förlusterna har rört sig i intervallet 19–90 procent av omsättningen under åren 2017–2022.

Inte ens de bästa åren är med andra ord i närheten av att vara lönsamma.

Förlusterna är så stora att de nästan är svåra att föreställa sig. Vi har kontrollräknat flera gånger för att säkerställa att vi inte läst fel. Nedan har vi inkluderat två exempel från årsredovisningar som visar hur illa det kan se ut i vissa fall. Det första exemplet kommer från Vindkraft i Ytterberg AB där förlusten år 2017 är fem gånger större än omsättningen.

Nästa exempel nedan kommer från Vindkraft Sidensjö AB:s årsredovisning för år 2017. Även här ser man förluster som är fem gånger högre än omsättningen år 2017. För år 2016 är förlusterna nästan dubbelt så stora som omsättningen och för 2015 är förlusterna mer än tre gånger större än omsättningen.

Dessa exempel är extrema och kanske inte fullt illustrativa, men de ger likväl en bild av hur illa det faktiskt kan vara i olika vindkraftsföretag. Den som vill bilda sig en egen uppfattning har möjlighet att ta fram årsredovisningar eftersom de är offentliga.

Är äldre vindkraftverk mer lönsamma?

En orsak till den bristande lönsamheten skulle kunna vara att branschen har växt väldigt snabbt. Om det hela tiden görs nya investeringar varje år kanske dessa är olönsamma under en introduktionsfas, vilket i så fall skulle kunna medföra att branschen i genomsnitt förblir olönsam, medan de äldre, mer etablerade företagen kanske i själva verket är lönsamma.

Om så är fallet eller inte kan testas genom att jämföra lönsamheten hos de äldre anläggningarna med dem som nyligen har driftsatts. Om lönsamheten är högre hos de vindkraftsföretag som grundats i början av tidsintervallet 2010–2021 så skulle denna hypotes stämma. Vi har valt att exkludera de anläggningar som driftsattes 2022 eftersom de inte har haft verksamheten igång hela 2022.

Figuren nedan visar det genomsnittliga procentuella resultatet efter finansiella poster, uppdelat efter det år då vindkraftsföretaget driftsattes. Som vi ser finns ingen betydande skillnad i lönsamhet mellan äldre och yngre bolag. Den genomsnittliga svenska vindkraftsparken har under dessa år förlorat 42 öre per krona såld el.

Är större vindkraftsföretag mer lönsamma?

Ju större en verksamhet är, desto mer stordriftsfördelar har den generellt. Ju större produktionsvolym man kan fördela sina fasta kostnader över, desto lägre blir kostnaden per enhet. Detta samband driver kostnadssänkningar i många andra branscher som till exempel bilindustrin. Ju fler bilar en fabrik producerar, desto billigare kan varje bil som regel säljas.

Hur är det med vindkraften? Tabellen nedan visar resultat efter finansiella poster 2020–2022 i procent, fördelat efter antal vindkraftverk per park:

I tabellen ovan kan man förledas att tro att den optimala storleken på en vindkraftspark är 21–30 vindkraftverk och att en vindkraftspark inte ska vara för stor. Men som vi senare ska se hänger resultatet ihop med var företagen befinner sig, inte deras storlek. Vindkraftsanläggningarna har inga personalkostnader, huvudkontor eller andra overheadkostnader som ska fördelas ut över produktionsvolymen och därmed är stordriftsfördelarna i själva verket begränsade.

I många andra branscher kan man även se en inlärningskurva över tid som sänker kostnaderna. En känd sådan är Moores lag. Antalet transistorer som får plats på ett datachip fördubblas enligt detta samband var 24:e månad. Vi kan inte se några samband mellan tid och ökad elproduktion från existerande vindkraftverk. Det finns som regel ingen anställd personal att utveckla och möjligheterna att effektivisera verksamheten framstår som begränsade.

Precis som sjömännen på segelfartygen en gång i tiden fick be till högre makt om vind för att komma någonstans kan vindkraftsanläggningar bara vänta på lagom mycket vind. Människan kan inte styra vädrets makter.

Hur påverkar den kinesiska vindkraften resultaten i branschen?

Endast vart femte (648 stycken) av de vindkraftverk vi granskar har svenska ägare. Övriga anläggningar ägs av utländska aktörer. Även om den kinesiska staten är den största ägaren av vindkraft i Sverige äger den bara 390 (13 procent) av de vindkraftverk som vi granskat.

Av de 13,5 miljarder kronor branschen har förlorat under dessa år står Kinaägda vindkraftsparker för 3,1 miljarder kronor, det vill säga knappt en fjärdedel. De kinesiska investerarna har liksom många andra baserat sina investeringskalkyler på den vindkartläggning av Sverige som Energimyndigheten låtit göra. När man ser vindkraftsbolagens stora förluster finns det anledning att ifrågasätta hur väl denna vindkartläggning stämmer.

I tabellen nedan kan man se hur många miljarder som företagen i vår granskning har investerat och förlorat i olika delar Sverige:

Norrland sticker ut med sina 76 miljarder kronor och det är här vi återfinner de gigantiska anläggningarna som till exempel Markbygden Ett med sina 179 vindkraftverk. Det saknas överföringskapacitet till södra Sverige och det finns idag ingen möjlighet att spara överproduktion av elektricitet. Elektricitet måste i allt väsentligt förbrukas när den produceras.

Längst ner i södra Sverige där effektbristen är allvarlig efter att sex kärnreaktorer har lagts ner kan vi se att vindkraftsbolagen i Skåne, Halland och Blekinge har börjat tjäna pengar 2021 och inte minst under 2022 när Ukrainakriget startade. Här finns även överföringskapacitet till kontinenten.

En bransch utan hållbarhet

Enligt aktiebolagslagen får ett företag inte förlora mer än hälften av eget kapital utan att ägarna antingen försätter bolaget i konkurs eller skjuter till mer eget kapital. I tabellen nedan kan vi se hur mycket av det egna kapitalet som förbrukats varje år.

Med undantag för några vindkraftsföretag i sydligaste Sverige som fått vind under vingarna de senaste åren förlorar hela branschen pengar. Aktieägartillskott har varit mycket vanliga under dessa år. Men vad händer den dagen de mestadels utländska ägarna inte är beredda att skjuta till mer pengar?

Av utrymmesskäl har vi inte möjlighet att mer än summariskt diskutera några av orsakerna till de lönsamhetsproblem vi identifierat.

Vindkraftsutbyggnaden i Sverige har gått hand i hand med kärnkraftsnedläggningar. Denna förändring i energimixen har varit politiskt driven. För Sveriges politiker verkar främsta prioritet ha varit att snabbt expandera vindkraften, något som tycks ha medfört att man har skapat en bransch utan förmåga att stå på egna ben.

Elcertifikaten skapade ett formidabelt Klondyke där många aktörer skyndade in i branschen för att ta del av dessa tidsbegränsade stöd. I takt med att fler gav sig in sjönk dock värdet på elcertifikaten förmodligen snabbare än vad någon hade föreställt sig, vilket medfört att stöden minskade snabbt.

Expansionen av vindkraft i Norrland har inte matchats med motsvarande ökning av överföringskapaciteten. Tvärtom har förmågan att överföra elektricitet till södra Sverige minskat på grund av kärnkraftsnedläggningarna.

Det är tydligt att lönsamhetsproblemen är särskilt stora i Norrland…

En tredje orsak vi vill lyfta fram handlar om hur vindkraften kannibaliserar på sig själv. I takt med att vindkraftens andel av energimixen har växt bestäms också elpriset i större utsträckning av hur mycket det blåser. Svag vind innebär ett högt elpris, men då kan vindkraftsföretag inte leverera elektricitet just eftersom det blåser så lite. Omvänt gäller att när det faktiskt blåser har vindkraftsföretag elektricitet att sälja, men då är priserna låga, just därför att det blåser mycket och det blir ett överutbud av el på marknaden. Det är svårt att se någon väg ut ur detta dilemma.

Stora förluster regel snarare än undantag

Den snabba, politiskt prioriterade expansionen av vindkraft i Sverige har medfört att vindkraftsindustrin idag är mycket olönsam. En genomsnittlig förlustmarginal efter finansiella poster på 39 procent under åren 2017–2022 och en total förlust på 13,5 miljarder kronor talar sitt tydliga språk. Vi ser begränsade stordriftsfördelar, vi ser inte att äldre företag är mer lönsamma till följd av att avskrivningar inte längre tynger resultatet.

Det är tydligt att lönsamhetsproblemen är särskilt stora i Norrland, men de är inte isolerade till detta område eller till de anläggningar som ägs av kinesiska staten. Stora förluster är regel snarare än undantag, och de få anläggningar i södra Sverige som faktiskt är lönsamma, bör betraktas som just undantag.

Syftet med den här artikeln är inte att kritisera vindkraften som energislag. Syftet är inte heller att komma med en utförlig analys av varför lönsamheten är begränsad. Målet har varit att beskriva ekonomin i de företag som äger vindkraftverk i Sverige. All information baseras på offentliga uppgifter, såsom årsredovisningar, och det står var och en fritt att replikera på vår studie eller göra sina egna analyser.

Vi välkomnar klargörande frågor samt en kritisk och konstruktiv diskussion gällande dessa resultat.