Milde Kristersson vill göra höstens val till ett vägval

Publicerad

26 Jun 11:22

Lästid

2 Min

Statsminister Ulf Kristersson (M). Foto: Henrik Montgomery/TT

En pressad Ulf Kristersson läste hårda attackrader mot de rödgröna, men var bättre när han talade om i sin egen politik under sitt tal i Almedalen på fredagen.

Han försvarade Tidös facit och lovade att ytterligare sänka skatten för arbetande barnfamiljer.

Höstens val blir ett vägval enligt Kristersson.

Vad tycker du?

31

– Fyra år. Det går förbluffande fort, inledde Ulf Kristersson.

Vad tycker du?

31

Skribent

Relaterat innehåll

Taggar

Ledarna för de tre stora riksdagspartierna har nu hållit sina tal i Almedalen. Lyssnandet på Jimmie Åkesson, Magdalena Andersson och Ulf Kristersson stöttes och blöttes i mitt huvud med funderingar på en artikel i Dagens Industri (23 juni). I artikeln argumenterade forskarna Lars Trägårdh och Johan Wennström för ett annat och möjligen omtumlande regeringsalternativ än S/V/MP som framträder mest tydligt i de flesta av opinionsundersökningarna. Deras forskning om väljarnas synsätt på svenskhet, nationalism och assimilation pekar mot en annan lösning på regeringsfrågan: ”riksdagens nationalister bör bilda regering.” Vilket mer konkret betyder en ”koalition mellan S och högern.” https://www.di.se/debatt/riksdagens-nationalister-bor-bilda-regering/ Historikern Trägårdhs och statsvetaren Wennströms förslag bygger på undersökningar där nästan 9000 personer har svarat på frågor om hur synsätten på assimilering och ”svensk nationalism” fördelar sig mellan de olika riksdagspartiernas anhängare: ”En positiv nationalkänsla – nationalism – delas brett bland de svarande och knappt 70 procent stöder påståendet, att människor med utländsk bakgrund har en skyldighet att assimilera sig till det svenska samhället.” Det visar sig att synsätten i dessa frågor är väldig lika varandra i de väljargrupper som röstar på S och på partier högerut. Medan skillnaderna är mycket stora mellan S väljare och de väljare som röstar på V och MP. Trägårdh och Wennström hävdar att det behövs ett regeringssamarbete mellan ”riksdagens nationalister” under ”högst två mandatperioder för att reda ut de samhällsproblem som har uppstått i migrationens spår på bland annat rätts-, utbildnings- och välfärdsområdet.” Det ligger mycket i Trägårdhs och Wennströms resonemang. Vilket de tre partiledarna för S, SD och M är väl medvetna om. Medvetenheten yttrar sig förstås på olika sätt. Medan Magdalena Andersson inte med ett ord nämner vare sig V eller MP i sitt Almedalstal så upprepar Jimmie Åkesson och Ulf Kristersson flera gånger hård kritik mot hur ett regeringssamarbete mellan S/V/MP skulle fungera i de tunga samtidsfrågorna i Sverige. Magdalena Andersson vet att de två gånger – 1928 och 2010 – som S gått till val i allianser med kommunistpartiet/Vänsterpartiet så har det gått åt helsike. S väljare, skriver Trägårdh och Wennström ”befinner sig där partiet historiskt har positionerat sig: som ett nationellt samlande parti med stark förankring i den svenska gemenskapen.” De konstaterar att: ”Resan tillbaka till den politiska mitten kan fullbordas genom ett tidsbegränsat regeringssamarbete högerut.” Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson går ju av lätt insedda skäl all in för kunna fortsätta regera i den koalition som råder nu. Medan S, av lika lätt insedda skäl, gör allt vad man kan för att hålla minst armlängds avstånd till udda och små vänsterpartier. Men väljarna har makten. När vi sagt vårt den 13 september så kan nya och kanske något omtumlande regeringsbildningar komma till stånd.

17