Kvartal Logotyp

Den sekulära åsiktskorridoren

Publicerad

Igår 16:51

Foto: Press. Kollage: Felice Larsson, Lukas Hökegård/Kvartal

I ”det sekulära vita Sverige” som Jens Ganman längtar tillbaka till hånades kristna och ingen försvarade svenskheten genom kristna symboler. Men samtidigt som politiker allt oftare talar om ”judisk-kristna värderingar” hårdnar retoriken mot muslimer. För den som själv är troende blir utvecklingen paradoxal; det Sverige som vissa vill återvända till var inte särskilt tolerant mot religiösa. Och nu har en av landets mest profilerade politiker formulerat något som visar hur långt den nya utvecklingen kan gå.

Vad tycker du?

148

Skribent

Presenteras av

I Jens Ganmans uppmärksammade text Det svenska folkmordet beskrivs vad som enligt honom är ett nytt sämre Sverige, präglat av våldsdåd och mångkultur. ”Varför ska vi sörja Sverige?” frågar Ganman. Han fortsätter: ”Det är viktigt att ’aldrig glömma’ när det gäller slaveriet och samernas situation under 1800-talet och delar av 1900-talet, men varför ska vi sörja det vita, sekulära Sverige som frambringade namn som Fredrika Bremer, John Ericsson och Per Albin Hansson?” (Min kursivering.)

Vad tycker du?

148

Skribent

Presenteras av

Fotnoter

  1. https://www.dn.se/sverige/sd-trappar-upp-retoriken-sluta-vara-muslimer/

  2. https://www.dn.se/sverige/sd-trappar-upp-retoriken-sluta-vara-muslimer/

  3. https://www.aftonbladet.se/debatt/a/VRx8zd/akesson-muslimerna-ar-vart-storsta-utlandska-hot

  4. Vid 10:28 i videon: https://www.youtube.com/watch?v=vBnnoCns_T8

Fler artiklar

Christer El-Mochantaf-avatar

Christer El-Mochantaf

Tänk om svenskarna hade älskat sitt land

Toleransen har öppnat dörren för intoleransen.

Widar Andersson-avatar

Widar Andersson

Motorerna som driver förföljelse av kristna

Vi måste se sakligt på riskerna med massinvandring.

Pelle Zackrisson-avatar

Pelle Zackrisson presenterar Atefeh Sebdani

En husblattes bekännelse

”Mönstren stannade inte i klassrummet.”

Taggar

SverigeSverigebilden

Tankar om

Den sekulära åsiktskorridoren

Ola Wong-avatar

Ola Wong

Redaktör

•

2 Tim

Tanke

Kul att denna artikel väcker så mycket engagemang. För den som vill höra mer av Edel Irén så medverkar hon i Ola Wongs bokklubb på söndag. Då pratar vi om Erik Helmerson framtidsdystopi Lågan i grottan och fackboken Vänsterns värsta år.

0

Jenny Strindlöv-avatar

Jenny Strindlöv

Samhällsredaktör

•

Igår 21:07

Tanke

Även jag är uppvuxen frireligiöst med kyrkan, söndagsskolan och Bibeln nära inpå. Kan känna igen mig i delar av det Lappin beskriver. Det var verkligen inte coolt att vara kristen. Tvärtom ansågs det mossigt, töntigt, konstigt och lite dumt. Kristna jag känner beskriver precis som Lappin att de mött en större förståelse och känsla av samhörighet med muslimer än vad de gjort med sekulära svenskar. Idag har kristendomen fått ett uppsving i såväl den offentliga debatten som i en faktisk tillströmning till faktiska kyrkor och när jag sluter ögonen kan jag höra Ben Shapiros nasala papegojande om ”judeo-christian values” eka hela vägen hit från USA. Jag tror inte man ska underskatta vilken roll islam kan ha haft när det gäller nykristningen. När en stor grupp religiösa människor med stark trosuppfattning kom hit så blev det, tror jag, nära till hands för en del svenskar att vilja kontra med något eget. Något minst lika gammalt och minst lika heligt. Så blev de kristna plötsligt lite av en fjäder i hatten och ett uttryck för den svenska folksjälen istället för den mossiga kvarleva från en svunnen tid som de tidigare betraktats som.

7

Federico Moreno-avatar

Federico Moreno

Reporter

•

Igår 20:39

Tanke

Under senare år har det vuxit fram en föreställning om att Sverige var ett visst slags land fram till en viss tidpunkt (som ofta sammanfaller med att folk invandrade). Därefter gick någonting förlorat, kan man läsa. Vissa talar om någon gång på 2000-talet, andra om 2015. Jag har till och med läst beskrivningar av 1990-talet som tryggt, nästan som ett Lönneberga. Ibland förvrängs gamla minnesbilder av nya känslor. Andra gånger minns vi säkert precis det vi upplevde. Men det intressanta är hur olika bilden av det Sverige som varit kan se ut, beroende på vem som minns. Det har aldrig funnits e t t Sverige, utan många. Och så är det förstås med de flesta länder i världen. Det blev extra tydligt för mig när jag reste runt i landet och gjorde Sverigereportage för Expressen. Från Trelleborg till Kiruna upptäckte jag inte ett land, utan flera. Med gemensamma nämnare, men också med kulturer och traditioner som skilde dem åt. Som i Vittangi, där invånare (som inte var samer) berättade för mig om en man de kallade ”Svensken”. Svensken, undrade jag? Jo, han kom ju från Umeå, förklarade de. Svensk, eftersom han inte var lokal. Det Sverige som för någon var trygghet, folkhem och sommarstugor kan för någon annan ha varit ett samhälle där den religiöse svensken betraktades som avvikande. Det Sverige som en person minns som homogent kunde en annan redan då uppleva som präglat av migration, olika religioner och skilda sätt att leva. Det betyder inte att bilderna av det förflutna är oriktiga. Men det påminner om hur lätt den egna erfarenheten blir till nationell historieskrivning. När vi säger att vi minns ”Sverige som det var” är frågan vems Sverige vi egentligen minns.

7

Kommentarer om

Den sekulära åsiktskorridoren