Kvartal Logotyp

Glorifierar SVT gängkriminella?

Publicerad

3 Mar 05:00

Lästid

8 Min

Foto: Polisen. Kollage: Lukas Hökegård/Kvartal

När SVT rapporterar om gängledaren Ildar Galiyev använder de smeknamnet “Scar” och skrytsamma selfies. Riskerar rapporteringen att öka gängens status och förmåga att rekrytera unga?

Reportern Jonathan Kärre talar med skolungdomar, medieexperter, politiker, polis och SVT:s ansvarige utgivare.

Vad tycker du?

0

Skribent

“Scar är king of the streets.”

Skribent

Gängkriminalitet

Vad tycker du?

0

Tankar om

Glorifierar SVT gängkriminella?

Kvartal-avatar

Kvartal

REDAKTIONEN

•

3 Mar 06:10

Tanke

Vad tycker du? Kommentera här.

29

Federico Moreno-avatar

Federico Moreno

Reporter

•

3 Mar 18:23

Tanke

När gängkriminalitet betraktades som ett fenomen begränsat till förorter hade många svårt att följa med i vad som pågick. En skjutning här, ett våldsdåd där – kaotiskt, utan kontext. Om journalistiken ska kunna informera om ett av våra största nationella problem måste läsaren få hjälp att förstå hur allt hänger ihop: att följa skeenden, förstå vilka grupperingarna och ledarna är, varför de strider, när nya konflikter riskerar att drabba samhället och hur det kan påverka området där vi bor. Här spelar namnen roll. Visst ska medier inte okritiskt kopiera gängens språk, men när ett namn är etablerat gör vi läsaren en otjänst om vi blir moralens väktare snarare än journalister. Jag tror snarare att vi måste bli bättre på att tydligt visa upp det fega, äckliga och tragiska som går hand i hand med de här gängen, smeknamnen och selfies med guldkedjor.

0

Hanif Bali-avatar

Hanif Bali

Debattör och poddare

•

3 Mar 11:39

Tanke

Ironin att SVT/SR, pga mest restriktiva med namnpubliceringar, därmed väljer att använda gatunamn på kriminella och öka deras status, är påtaglig.

0

Ola Wong-avatar

Ola Wong

Redaktör

•

3 Mar 11:14

Tanke

Al Capone var ett namn men blev sedan ett skräckinjagande varumärke. Problemet är inte att medier kallar någon för namnet till ett fegt lejon i Lejonkungen, eller en pensionärsdans, eller en frukt för den delen. Problemet är brotten som personen begår och huruvida samhället lyckas lagföra dessa. Det är generellt sett för lite fokus på verklighet och för mycket på symbolpolitik. Journalistikens uppgift är inte heller primärt att ta hänsyn till vilka intressen den kan tänkas gynna eller missgynna.

1

Linda Shanwell-avatar

Linda Shanwell

Reporter och redaktör

•

3 Mar 10:47

Tanke

SVT:s ansvariga utgivare medger att publiceringen hade kunnat göras bättre, men svaren ger ändå intrycket av att vilja tona ner problemet. Samtidigt som han talar om risken att bygga kriminellas varumärke återkommer formuleringar om att det rör sig om enstaka publiceringar och att helheten är ansvarsfull. Svaren påminner om det man ofta hör från politiker. En medgiven brist, följd av en försäkran om att helheten ändå är korrekt. Men självkritik som genast vägs upp av självförsvar uppfattas inte som särskilt trovärdig. Där tror jag att mediechefer – och för den delen även politiker – hade tjänat på att tala lite mer klarspråk. Människor märker när någon slingrar sig.

1

Jörgen Huitfeldt-avatar

Jörgen Huitfeldt

Chefredaktör

•

3 Mar 10:20

Tanke

Detta är en kärnfråga för medierna där vi kollektivt många gånger gått bort oss. Byggandet av den så kallade ”kurdiska räven” är ett paradexempel. Polisen namngav olika nätverk efter dansstilar i sin kommunikation, Foxtrot, Rumba osv. De kriminella i Foxtrot-nätverket gjorde namnet till sitt och medierna var inte sena att hänga med. Detta har bidragit enormt till glorifieringen av gängledaren och den livsstil som han och de andra gängledarna har. Det ömsesidiga beroende mellan medier och kriminella kan knappast bli tydligare än när gänget låter tillverka rävringar och använder räven som symbok i sociala medier etc. Intressant och avslöjande genomlyssning av Jonathan Kärre.

5

Jenny Strindlöv-avatar

Jenny Strindlöv

Samhällsredaktör

•

3 Mar 07:50

Tanke

Journalistiskt tycker jag inte att den här frågan är så självklar som andra verkar tycka. Vanligtvis håller vi principen om konsekvensneutralitet högt. I just den här frågan verkar folk på ren instinkt tycka att medier istället bör agera närmast aktivistiskt genom att ”aktivt motarbeta” brottsromantisering. Visst kan man strunta i de coola smeknamnen. Rapporteringen blir inte mindre sann för att vi slopar ”Scar” och den barbröstade guldkedjeselfien på stranden. Samtidigt ger dessa detaljer en inblick i hur de gängkriminella är och beter sig och marknadsför sig. Det är, så att säga, en del av verkligheten så som den ser ut. Dessutom är det ostridigt så att Scar är lättare att komma ihåg än Ildar Galiyev – oavsett vem läsaren är. Inte bara för 13-åringar utan även för mig, min mamma och min 80-åriga granne. Kanske borde medier ur nån slags moralisk synpunkt lägga principen om konsekvensneutralitet åt sidan här. Men då ska man iaf vara medveten om att det är just det man gör.

9

Jesper Andersson-avatar

Jesper Andersson

Poddproducent

•

3 Mar 06:32

Tanke

Att fånga den ”yngre publiken” och samtidigt följa vettiga journalistiska principer låter som ett svårt uppdrag för SVT. Det känns väldigt cyniskt att de anpassar förmedlingen efter de unga. Finns det fler exempel? Det vore intressant att veta. Överlag tänker jag att det alltid är journalistiken som får stryka på foten när SVT ska hitta nya målgrupper. Dokumentärer har blivit reality, och när man väl granskar till exempel influencerbranschen försvinner de viktiga frågorna och det kritiska perspektivet – för att någon på SVT råkar vara polare med dem.

7

Kommentarer om

Glorifierar SVT gängkriminella?