Lägre förtroende för SVT och SR när SOM-mätningen viktas

I SOM-institutets undersökningar är flera grupper med lägre förtroende för public service underrepresenterade – däribland sverigedemokrater, unga, män, personer med lägre utbildning och utrikes födda, vilket vi tidigare rapporterat. SOM-resultaten publiceras oviktade, det vill säga utan att svaren från underrepresenterade grupper väger lika tungt som de gör i den verkliga befolkningen.¹

SVT och SR – som finansierar undersökningen – har känt till att SOM-institutet publicerar oviktade resultat och att vissa grupper är underrepresenterade. Det har inte framgått i anslutning till de förtroendesiffror bolagen redovisat offentligt.^{2, 3}

Efter vår granskningsserie i april svarade SOM-institutet att viktning bara skulle påverka resultaten marginellt. På sin hemsida publicerade institutet ett bemötande där förtroendet för public service sjunker med 1-3 procentenheter om resultaten viktas – en skillnad som ligger inom felmarginalen.⁴

SOM-institutets föreståndare Annika Bergström sa i Medierna i P1 efter vår publicering att viktning skulle ge liten effekt: ”mellan en och två procentenheter”.⁵

SOM-institutet har också hänvisat till en rapport där man undersökt effekterna av viktning, som gett ”väldigt små utslag”.⁶

Valet att inte vikta grundar sig i gedigna studier, skriver SOM-institutet på sin sajt. Vidare menar man att viktning inte är en ”universalkur för att öka träffsäkerheten för en undersökning”.⁷

Samtidigt går det att utläsa av SOM-undersökningens egna resultat att flera grupper som har lägre förtroende för public service i regel är underrepresenterade i mätningen – bland andra sverigedemokrater, unga, män, personer med lägre utbildning och utrikes födda.

Men de viktningsanalyser som SOM-institutet publicerat hittills har endast tagit hänsyn till en eller ett fåtal av de underrepresenterade grupperna.

Idag kan vi publicera den första viktningsanalysen av SOM-undersökningens förtroendesiffror som justerar resultaten för merparten av de underrepresenterade grupperna samtidigt: sverigedemokrater, unga, män, personer med lägre utbildning och utrikes födda.

Efter att ha fått tillgång till datan bakom SOM-undersökningen har vi anlitat Jonas Wallin, docent i statistik vid Lunds universitet, för att justera siffrorna med hjälp av GREG-kalibrering – samma metod som används av SCB för att ett statistiskt urval i så stor utsträckning som möjligt ska representera den verkliga befolkningen.

Jonas Wallin redovisar analysen och metoden i detalj i en separat metodrapport, som vi publicerar i sin helhet här. Analysen utgår från 2024 års SOM-undersökning, vilket är den senaste upplagan där den bakomliggande datan tillgängliggjorts för forskare.

Resultatet visar att förtroendet för SVT sjunker med 5,2 procentenheter när resultaten viktas om för att kompensera för de underrepresenterade grupperna, från 73 till 68 procent. Förtroendet för SR sjunker med 6,3 procentenheter, från 71 till 65 procent, vilket motsvarar nästan en tiondel av förtroendet.

– De grupper som har lägre svarsfrekvens tenderar också konsekvent att ha lägre förtroende för public service. Hur man än delar upp materialet ser man samma mönster. Det gäller exempelvis unga, utrikes födda, unga män och sverigedemokrater. Det är grupper som både är svårare att nå och som i genomsnitt har lägre förtroende, säger Jonas Wallin.

Hur stor är en skillnad på mellan 5 och 6 procentenheter i det här sammanhanget?

– Om vi säger att förtroendet sjunker med fem procentenheter, det är runt 300 000 – 400 000 personer av dem som är över 16 år som undersökningen utgår ifrån. Om så många byter åsikt… Då får man själv välja om det är marginellt eller inte, säger Jonas Wallin.

Jonas Wallin har även analyserat förtroendet för andra medier. För TV4 och DN sjunker förtroendet med 3 respektive 2 procentenheter när resultaten viktas. För Expressen och Aftonbladet stiger i stället förtroendet något.

– Det är helt enkelt så att i de underrepresenterade grupperna finns det fler personer som har högt förtroende för Expressen och Aftonbladet, säger Jonas Wallin.

I den nya omräkningen finns fortfarande grupper som är underrepresenterade. Men om modellen försöker kompensera för alltför många sådana grupper samtidigt blir resultaten mer osäkra, eftersom vissa grupper då består av få personer i undersökningen, enligt Wallin. Han har därför valt att inte lägga in varje sådan grupp separat i omräkningen, utan prioriterat en modell som han menar är mer stabil.

Wallin betonar samtidigt att ingen viktningsmodell fullt ut kan kompensera för bortfallet och att resultaten därför bör tolkas som statistiska skattningar, inte som exakta mått på opinionen. När man viktar utgår man från att de som svarat inom en viss grupp i genomsnitt liknar dem i samma grupp som inte svarat.

– De som inte har svarat är troligtvis mer lika sin egen subgrupp. En ung man som inte har svarat är troligtvis mer lik en ung man som har svarat än en slumpmässigt vald person av de andra som svarat. Jag tror att det sanna förtroendet är ännu lägre än de viktade siffrorna, säger Jonas Wallin.

Borde SOM-institutet enligt dig vikta sina resultat?

– Om jag tycker de bör vikta? Ja.

Vi har låtit SOM-institutets föreståndare Annika Bergström ta del av den nya analysen. Hon svarar via mejl att man inte hunnit analysera hela rapporten ännu men att den är ambitiös och att analysen är relevant för SOM-institutets kommande utvärderingar:

”Med Wallins modell verkar skillnaderna bli signifikanta men fortsatt ganska små, i synnerhet när man tar hänsyn till de inneboende felmarginalerna i den här typen av mätningar.”

Vi publicerar Annika Bergströms svar i dess helhet i denna faktaruta:

Både SVT och SR använder återkommande SOM-institutets förtroendesiffror i sina public service-redovisningar till regeringen, i remissyttranden och i sin offentliga kommunikation. Bland annat används de för att mäta olika mål. År 2024 hade SVT ett mål på att ha 75 procents förtroende.⁸

Public service-bolagen kan själva välja om de vill ha ett viktat material av SOM-institutet.

Vi har även sökt SVT:s vd Anne Lagercrantz, som inte vill ta del av resultaten och som avböjer intervju. Det gör även SR:s vd Cilla Benkö, som inte heller velat ta del av resultaten.