Vem tjänar på diagnosen?

Publicerad

Idag 04:00

Lästid

14 Min

Psykiatern Behroz Dehdari pekar i sin nya bok Är jag sjuk i huvudet? ut vilka som tjänar på den nuvarande synen på psykiskt lidande.

Här är ett utdrag ur boken.

Vad tycker du?

106

Hur kommer det sig att den biomedicinska modellen blivit så dominerande när det gäller vår förståelse av psykiskt lidande? Som vi sett kan det inte helt motiveras av vetenskapliga framgångar. Kan det snarare vara så att det ”fungerar”? Det vill säga att synsättet tillfredsställer viktiga intressen hos flera aktörer samtidigt. De aktörer som kan tänkas gynnas är följande:

Vad tycker du?

106

Presenteras av

Fotnoter
  1. Bauman, Z. (2001). The individualized society. Polity Press.Beck, U. (1992). Risk society: Towards a new modernity. Sage.Han, B.-C. (2015). The burnout society. Stanford University Press.Fisher, M. (2009). Capitalist realism: Is there no alternative? Zero Books.Rose, N. (1999). Powers of freedom: Reframing political thought. Cambridge University Press.

  2. Virapen, J. (2008). Piller och profiter. CreateSpace Independent Publishing Platform.

  3. Tidningen Läkemedelsvärlden skriver i en artikel att de verifierat att Virapen brevledes varit i kontakt med experten (Läkemedelsvärlden. (2007-11-30). Mutor skulle bana vägen för Prozac. https://www.lakemedelsvarlden.se/mutor-skulle-bana-vagen-for-prozac/). Experten ska 1985 ha skickat följande meddelanden till Virapen: "Jag arbetar med fluoxetin i enlighet med överenskommelserna" och "Jag hoppas att jag skall kunna utgöra en sorts smörjolja för processerna". Vidare skriver Läkemedelsvärlden att "Socialstyrelsens externa experts handlande prövades av åklagare i Sverige 1995 som fann att hans roll som extern konsult inte omfattades av den dåvarande mutlagstiftningen. Han kunde därför inte ställas till svars för sitt handlande. Den svenska lagen ändrades 1999 på grund av detta fall, i dag skulle agerandet ha varit brottsligt." Vidare kan det nämnas att de tre studier som Lilly baserade sin ansökan på, knappast kan kallas för särskilt övertygande, därav den mutade expertens första bedömning att det var en "skitprodukt". I endast en av dessa tre studier var fluoxetin bättre än placebo (Healy, D. (2004) Let them eat Prozac. James Lorimer & Company). Det skulle dröja till 1995 innan fluoxetin blev godkänt i Sverige. De svenska patienterna hade dock innan detta kunnat få preparatet på licens.

  4. BBC News. (2014, September 19). GlaxoSmithKline fined $490m by China for bribery. BBC News.

  5. U.S. Department of Justice. (2010). Pharmaceutical manufacturers pay $421 million to settle False Claims Act cases.U.S. Department of Justice. (2012). GlaxoSmithKline to plead guilty and pay $3 billion to resolve fraud allegations and failure to report safety data.U.S. Department of Justice. (2023). Pfizer agrees to pay $60 million to resolve kickback allegations.U.S. Department of Justice. (2024). Teva Pharmaceuticals agrees to pay over $450 million to resolve kickback allegations.,U.S. Securities and Exchange Commission. (2012). Pfizer agrees to pay $60 million to settle FCPA charges.Public Citizen. (2021). Thirty-one years of pharmaceutical industry criminal and civil penalties, 1991–2021.Kohler, J. C., Dimancesco, D., & Pavignani, E. (2016). Bribery and the global pharmaceutical industry: An analysis of patterns and penalties. Journal of Law, Medicine & Ethics, 44(3), 398–408.

  6. Shorter, E. (2021). The rise and fall of the age of psychopharmacology. Oxford University Press.

  7. En mycket inflytelserik KOL är Stephen Stahl som genom åren fått ungefär 100 miljoner kronor av olika läkemedelsbolag. Stahl är författare till en spridd lärobok om psykofarmaka.

  8. Le, J. et al. (2020). Trends in diagnosis of bipolar and disruptive mood dysregulation disorders in children and youth. Journal of Affective Disorders, 264, 242–248.

  9. Lenzer, J. (2008). Review launched after Harvard psychiatrist failed to disclose industry funding. BMJ, 336(7657), 1

  10. Shorter 2021. Spökskrivande finns även i andra vetenskapliga discipliner (Lenas, S. (2025, 12 december). Studie som tonar ner cancerrisker dras tillbaka – spökskrevs av kemijätte. Dagens Nyheter.).

  11. Cosgrove, L. & Whitaker, R. (2015). Psychiatry under the influence: Institutional corruption, social injury, and prescriptions for reform. Palgrave Macmillan

  12. Schott, G., et al. (2013). Does the pharmaceutical industry influence guidelines? Two examples from Germany. Deutsches Ärzteblatt International, 110(35–36), 575–583Choudhry, N. K., et al. (2002). Relationships between authors of clinical practice guidelines and the pharmaceutical industry. JAMA, 287(5), 612–617.I en studie fann man en korrelation mellan att bli bjuden på middag av bolagen och att skriva ut deras produkter. Ju mer påkostad middagen, desto större förskrivning (DeJong, C., et al. (2016). Pharmaceutical industry-sponsored meals and physician prescribing232 233 patterns for Medicare beneficiaries. JAMA Internal Medicine, 176(8), 1114–1122).

  13. Riksrevisionen. (2016). Säkra och effektiva läkemedel – hur hanterar staten läkemedelsindustrins inflytande? (RiR 2016:9). https://www.riksrevisionen.se/

  14. Prayle, A. P., Hurley, M. N., & Smyth, A. R. (2012). Compliance with mandatory reporting of clinical trial results on ClinicalTrials.gov: cross sectional study. BMJ (Clinical research ed.), 344, d7373.Industrisponsrade studier ger i många fall sponsorn betydande inflytande över både genomförande och rapportering. Chan och kollegor fann i en genomgång av 44 sådana prövningar att sponsorn hade tillgång till löpande data i 16 fall, men detta redovisades endast i en av de publicerade artiklarna. I ytterligare 16 studier hade sponsorn rätt att avbryta prövningen när som helst, utan att detta framgick i publikationerna. Sammantaget innebar detta att sponsorn potentiellt kunde påverka 32 (73 procent) av studierna under pågående datainsamling. Möjligheten att fortlöpande ta del av resultaten innebär en risk att studier avbryts i förtid när utfallet är gynnsamt, vilket i genomsnitt har visats överskatta behandlingseffekten med omkring 40 procent. Vidare framgick i hälften av studieprotokollen att sponsorn hade kontroll över publiceringen, antingen genom äganderätt till data, krav på godkännande av manuskript eller bådadera – något som inte redovisades i de vetenskapliga artiklarna (Chan, AW. et al. (2004). Empirical evidence for selective reporting of outcomes in randomized trials: comparison of protocols to published articles. JAMA, 291(20), 2457–2465., Gøtzsche, P. C. et al. (2006). Constraints on publication rights in industry-initiated clinical trials. JAMA, 295, 1645–1646.).

  15. I Sverige måste en studie först godkännas av Läkemedelsverket och Etikprövningsnämnden och sedan registreras i EU:s gemensamma portal Clinical Trials Information System.

  16. Turner et al. (2008). Selective Publication of Antidepressant Trials and Its Influence on Apparent Efficacy. New England Journal of Medicine, 358, 252–260.

  17. Det vill säga om skillnaden var statistiskt signifikant. I stort sett alla studier visar att antidepressiva sänker fler poäng än placebo. Det avgörande är alltså om den sänker tillräckligt mycket eller om studien i övrigt var väl genomförd. Om den inte sänker tillräckligt mycket anses resultatet vara icke-positivt, det kan då lika gärna ha handlat om ett slumpmässigt fynd.

  18. Smith, R. (2005). Medical journals are an extension of the marketing arm of pharmaceutical companies. PLoS Medicine, 2(5), e138.Angell, M. (2004). The Truth About the Drug Companies: How They Deceive Us and What to Do About It. Random House.

  19. National Academies of Sciences, Engineering, and Medicine 2024.

  20. Gigerenzer, G. et al. (2007). Helping doctors and patients make sense of health statistics. Psychological Science in the Public Interest, 8(2), 53–96.

  21. Akl, E. A. et al. (2011). Using alternative statistical formats for presenting risks and risk reductions. The Cochrane database of systematic reviews, 2011(3), CD006776.

  22. NNT för att mammografi ska förhindra död i bröstcancer ligger på cirka 500–1000.

  23. Chan 2004, Lundh, A. et al. (2017). Industry sponsorship and research outcome. Cochrane Database of Systematic Reviews, 2, MR000033.

  24. Andra sätt som läkemedelsbolagen använder sig av för att få sina preparat att framstå i så god dager som möjligt är följande: att jämföra med behandlingar kända för att vara sämre; att jämföra med för låga doser av konkurrerande läkemedel (alternativt för höga doser, så det egna preparatet framstår som mindre toxiskt); att använda för små urval för att kunna påvisa skillnader; att i multicenterstudier endast rapportera från de mest fördelaktiga centra samt att utföra subgruppsanalyser och välja de bästa resultaten.

  25. Exempelvis: Lundbecks amerikanska partner Forest Labs fick i september 2010, betala 313 miljoner dollar, främst för sin illegala marknadsföring av Cipramil för barn (U.S. Department of Justice, Drug Maker Forest Pleads Guilty; to Pay More Than $313 Million to Resolve Criminal Charges and False Claims Act Allegations, 15 september 2010).Pfizer ålades 2009 betala 2,3 miljarder dollar för bedräglig verksamhet runt antipsykotiska och "stämningsstabiliserande" medel (U.S. Department of Justice,: Pfizer to Pay $2.3 Billion for Fraudulent Marketing, 2 september 2009). År 2016 ingick Lilly förlikning i hundratals fall runt preparatet Cymbalta (National Pain Report, Eli Lilly Settles Cymbalta Withdrawal Lawsuits, 6 oktober 2016).

  26. U.S. Department of Justice 2012.

  27. Doshi, P. (2015). No correction, no retraction, no apology, no comment: Paroxetine trial reanalysis raises questions about institutional responsibility. BMJ, 351, h4629.

  28. U.S. Department of Justice. (2009). Eli Lilly and Company Agrees to Pay $1.415 Billion to Resolve Allegations of Off-label Promotion of Zyprexa.

  29. Statista. (2025). Pharmaceutical market: worldwide revenue since 2001. https://www.statista.com/statistics/263102/pharmaceutical-market-worldwide-revenue-since-2001/ 

    I Sverige var omsättningen 2023 cirka 63,3 miljarder, en ökning med drygt 10 procent från föregående år (Johansson M. et al (2024). Website Content and Funding of Officially Recognized Disease Awareness Campaigns. JAMA. 332(7):589–592.). Skandalen kring läkemedlet Oxycontin är välkänd. Purdue Pharma fortsatte att marknadsföra läkemedlet trots kännedom om riskerna för beroende. Denna marknadsföring anses ha bidragit till opioidkrisen i USA, som har lett till hundratusentals dödsfall på grund av överdoser.

  30. Se Peter Fleming, Dark Academia: How Universities Die (2021). Fleming riktar en skarp kritik mot det moderna universitetets ökande fokus på mätbarhet och konkurrens, där forskare och lärosäten värderas utifrån indikatorer som publikationer i högt rankade tidskrifter, citeringar, externa forskningsmedel och genomströmning av studenter. Dessa mått är, menar han, bristfälliga som indikatorer på akademisk kvalitet, inte minst eftersom många centrala akademiska värden svårligen låter sig kvantifieras eller jämföras. Mätbarheten blir därmed ett uttryck för en forskningspolitik som ensidigt betonar konkurrens och misstror bedömningar som inte kan reduceras till siffror.

  31. Sismondo, S. (2008). Pharmaceutical company funding and its consequences: a qualitative systematic review. Contemp Clin Trials, 29(2), 109–113.

  32. När jag under AT-tjänstgöringen blev tillfrågad vad jag sedan skulle specialisera mig vidare till och svarade "psykiatri" fick jag som regel höra följande: "Nämen det är väl ändå synd på en sådan duktig doktor". Erfarenheten delar jag med andra psykiatriker.

  33. Angell, M. (2004). The Truth About the Drug Companies: How They Deceive Us and What to Do About It. Random House.

  34. Ioannidis J. P. (2005). Why most published research findings are false. PLoS medicine, 2(8), e124. Camerer, C. F., et al. (2018). Evaluating the replicability of social science experiments in Nature and Science between 2010 and 2015. Nature Human Behaviour, 2(9), 637–644.Jager, R. & Leek, JT. (2014). An estimate of the science-wise false discovery rate and application to the top medical literature. Biostatistics. Oxford Academic. 15 (1): 1–12.Inte ska man tro att den psykologiska forskningen är bättre. År 2016 publicerades en artikel i Science med 270 forskare som medförfattare. Forskarna hade gjort om 100 psykologiska experiment som publicerats i topprankade psykologitidskrifter. Vad man fann utlöste replikationskrisen inom psykologin. Det visade sig att enbart 36 procent av studierna kunde replikeras (Open Science Collaboration. (2015). Estimating the reproducibility of psychological science. Science 349,aac4716). Detta betyder naturligtvis att de studier som jag presenterar i denna text också kan visa sig vara felaktiga. Jag har därför bemödat mig om att i så hög utsträckning som möjligt presentera flera studier som stödjer en åsikt som strider mot etablissemanget. Om dessa studier är välgjorda finns det således anledning att vara skeptisk till den etablerade "sanningen".

  35. Retraction Watch. (u.å.). Paolo Macchiarini. https://retractionwatch.com/category/paolo-macchiarini/ Hämtat dec 2025.

  36. Wakefield, A. J. et al. (1998). Ileal-lymphoid-nodular hyperplasia, non-specific colitis, and pervasive developmental disorder in children. The Lancet, 351(9103), 637–641.

  37. Kirk, S. A. & Kutchins, H. (2008). The selling of DSM - The rhetoric of science in psychiatry. New Brunswick, New Jersey: Transaction Publishers.Kraemer, H. C. (1992). Measurement of reliability for categorical data in medical research. Statistical Methods in Medical Research, 1(2), 183–199.Mellsop, G. et al. (1982). The reliability of Axis II of DSM-III. American Journal of Psychiatry, 139(10), 1360–1361.Lipton, A. A., & Simon, F. S. (1985). Psychiatric diagnosis in a state hospital: Manhattan State revisited. Hospital & Community Psychiatry, 36(4), 368–373.Regier, D. A. et al. (2013). DSM-5 field trials in the United States and Canada. American Journal of Psychiatry, 170(1), 43–58.Frances, A. (2012). DSM-5 in distress [blog post]. www.psychologytoday.com/blog/dsm5-in-distress.

  38. Rush, A. J. et al. (2006). Acute and longer-term outcomes in depressed outpatients requiring one or several treatment steps: a STAR*D report. Am J Psychiatry, 163, 1905–1917. Ett problem för tolkningen av studier på antidepressiva som jag inte har nämnt har varit huruvida resultaten över huvud taget går att använda på patienter i verkliga livet. Anledningen har varit att studierna ofta har strikta inklusions- och exklusionskriterier, det vill säga regler för vilka patienter som får ingå i studien eller inte. Om man vill undersöka hur bra ett preparat är vid depression är tanken att studiedeltagarna inte också har andra psykiatriska störningar som kan påverka förloppet. Ofta exkluderas de patienter som också har ett missbruk eller självmordstankar. Detta kan vara klokt rent studietekniskt men vad det samtidigt leder till är att resultaten man får inte med säkerhet kan sägas gälla för majoriteten av patienterna i verkliga livet. De flesta patienter har nämligen inte bara en diagnos utan ofta flera. För att adressera detta dilemma påbörjades därför i början av millenniet den ovannämnda STAR*D-studien som är en så kallad naturalistisk studie. Naturalistisk innebär att studien ämnar undersöka hur det går för patienterna i en verklig klinisk miljö.

  39. Menand, L. (2010). Head case. The New Yorker. newyorker.com/magazine/2010/03/01/head-case-2.

  40. Artikelförfattarna har försvarat sina siffror (Rush 2023). Dock finner jag, liksom Robert Whitaker, argumenten otillräckliga (Whitaker, R. (2025-01-04). Summing up the STAR*D scandal: The public was betrayed. Mad in America. https://www.madinamerica.com/2025/01/stard-scandal-betrayed/).

Fler artiklar

Taggar