Effektavgiften – styrmedel eller symbolpolitik?
Publicerad
Idag 10:05
Lästid
2 Min
Foto: Christine Olsson/TT. Illustration och kollage: Lukas Hökegård/Kvartal
Elnätsbolagen ska ta betalt för hushållens effekttoppar. Syftet är att jämna ut belastningen på elnätet. Beslutet fattades under Löfvenregeringen men implementeras gradvis fram till 2027.
Efter kritik från nuvarande regering har reformen blivit en politisk stridsfråga – och väckt en större fråga om hur mycket komplexitet vanliga elkunder förväntas hantera.
Skribent
Från och med 2027 ska alla elnätsföretag ha infört effektbaserade tariffer enligt regelverket från Energimarknadsinspektionen, som i sin tur bygger på förra regeringens tolkning av EU-direktiv om “kostnadsreflektiva nättariffer”. Det innebär att en del av nätavgiften inte längre bara beror på hur många kilowattimmar du använder, utan på hur mycket el du använder samtidigt.
Tanken är enkel: Om färre lagar mat, laddar bilen och kör tvättmaskinen samtidigt minskar trycket på nätet – och behovet av dyra investeringar.
Men verkligheten är mindre enkel.
