Styrdokument räddar knappast klimatet
Publicerad
Idag 04:02
Lästid
5 Min
Kollage: Jonas Andersson/Kvartal
För den som följer energi- och klimatpolitiken är det idag svårt att undgå alla samverkansplattformar, strategiska råd och nationella samordnare. Omställningen ska inte bara regleras, den ska organiseras. Staten nöjer sig inte längre med att enbart ange riktningen, skriver nationalekonomen Mats Nilsson i sin avslutande artikel om varför han lämnat miljörörelsen.
Du kan läsa första delen i artikelserien här och andra delen här.
Vad tycker du?
8
Presenteras av
Det finns många sätt för staten att påverka ett samhälle. Den kan planera produktion och investeringar. Den kan sätta lagar, skatter och andra spelregler och låta människor och företag själva anpassa sig. Men den kan också försöka samla aktörerna kring gemensamma mål, färdplaner och partnerskap. Under de senaste årens miljöpolitik har den tredje modellen blivit allt vanligare.
Vad tycker du?
8
Skribent
Presenteras av
Fotnoter
Fossilfritt Sverige inrättades av regeringen 2015 inför FN:s klimatmöte i Paris (COP21). Verksamheten leds av en nationell samordnare med ett regeringsuppdrag och finansieras av staten. Se Regeringskansliet, Fossilfritt Sverige, samt Fossilfritt Sveriges webbplats om uppdrag, organisation och branschfärdplaner.
Fossilfritt Sverige har i dag 23 branschvisa färdplaner som tagits fram av näringslivets olika sektorer. Färdplanerna beskriver hur respektive bransch avser att nå fossilfri konkurrenskraft till 2045 samt vilka politiska och institutionella förändringar som bedöms nödvändiga för att möjliggöra omställningen. Se Fossilfritt Sveriges sammanställning av branschfärdplaner.
Nationalekonomen Vera Lutz beskrev redan på 1960-talet den franska modellen för så kallad indikativ planering, där staten försöker samordna näringslivets investeringar genom långsiktiga planer, dialog och gemensamma målbilder snarare än genom direkt detaljstyrning. Se Lutz, V. C. (1969). Central Planning for the Market Economy: An Analysis of the French Theory and Experience. Institute of Economic Affairs.
[iv] Synen på klimatomställningen som ett samordningsproblem återkommer i såväl svensk klimatpolitik som i den internationella litteraturen om missionsorienterad innovationspolitik. Se Klimatpolitiska rådet, Årsrapport 2024, där behovet av samordning mellan investeringar i bland annat elproduktion, elnät, industri och transporter betonas. Se även Mazzucato, M. (2021). Mission Economy: A Moonshot Guide to Changing Capitalism., där staten beskrivs som en aktiv samordnare av samhälleliga omställningsprocesser.
Hayek, F. A. (1945). "The Use of Knowledge in Society". American Economic Review, 35(4), 519–530. Hayek argumenterar för att den kunskap som krävs för ekonomisk samordning är spridd mellan många individer och företag och därför svår att samla och använda genom central planering.
Hayek, F. A. (1945). "The Use of Knowledge in Society". American Economic Review, 35(4), 519–530. Hayek argumenterar för att den kunskap som krävs för ekonomisk samordning är spridd mellan många individer och företag och därför svår att samla och använda genom central planering.
Relaterat innehåll
Taggar
