Kan staten skapa grön sammanhållning?
Publicerad
Idag 12:32
Lästid
5 Min
Illustration: Jonas Andersson/Kvartal
Är det bara staten som kan styra och organisera våra miljömål, eller är det i lokalsamhället och bland enskilda människor och företag som drivkraften till verklig grön omställning finns? Historien ger anledning till försiktighet, skriver nationalekonomen och docenten Mats Nilsson i sin andra del om varför han lämnade miljörörelsen.
Du kan läsa första delen i artikelserien här.
Vad tycker du?
4
Presenteras av
Tänk dig ett villaområde där grannarna tillsammans sätter upp solceller, köper ett gemensamt batteri och delar den el de producerar. Eller en by där invånarna gemensamt äger ett litet vindkraftverk. Det är ungefär vad EU kallar en energigemenskap.1
Vad tycker du?
4
Skribent
Presenteras av
Fotnoter
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (omarbetning), särskilt artikel 22 om gemenskaper för förnybar energi, samt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 av den 5 juni 2019 om gemensamma regler för den inre marknaden för el, särskilt artikel 16 om medborgarenergigemenskaper. Direktiven anger bland annat att medlemsstaterna ska skapa ett möjliggörande ramverk för energigemenskaper och att dessa ska ge miljömässiga, ekonomiska eller sociala samhällsfördelar för sina medlemmar eller det lokala området.
Se t.ex. Europeiska revisionsrätten. (2026). Energigemenskaper: Den fulla potentialen har ännu inte uppnåtts (Särskild rapport nr 10/2026). Europeiska revisionsrätten. Rapporten diskuterar EU:s mål för energigemenskaper och pekar på både förväntade nyttor och problem med överoptimistiska antaganden om vad organisationsformen kan åstadkomma. Energimyndigheten. (2024). Energigemenskaper: Förutsättningar och förslag på främjandeinsats (ER 2024:20). Statens energimyndighet. I kapitel 2 redovisar myndigheten en rad samhälleliga nyttor som energigemenskaper förväntas bidra till, inklusive social sammanhållning, demokrati, minskad energifattigdom och minskat motstånd mot ny energiproduktion. Regeringen. (2026, 12 februari). Nya lagar om elsystemet: Lagrådsremiss. Klimat- och näringslivsdepartementet. Remissen visar hur staten fortsatt arbetar med att detaljreglera energidelning och nya roller (t.ex. organisatör av energidelning) för att de bredare ambitionerna ska kunna realiseras i praktiken.
Se Energimyndigheten, Energigemenskaper – förutsättningar och förslag på främjandeinsats (2024). Se även Jenny Palm, professor vid Internationella miljöinstitutet, Lunds universitet, intervju i Tidningen Extrakt, 1 oktober 2024, där hon framhåller att energigemenskaper behöver förändrade regler och ekonomiska stöd för att kunna konkurrera på likvärdiga villkor. Jfr även Nicholas Etherden, Ny Teknik (2026), som pekar på att nuvarande regler om nätavgifter, energiskatt och moms ger mycket svaga ekonomiska incitament för energigemenskaper.
Schumacher, E. F. (1988). Litet är vackert: Ekonomi som om människor betydde något (J. Järnebrand, övers.). Prisma. (Originalarbete publicerat 1973)
Ostrom, E. (1990). Governing the commons: The evolution of institutions for collective action. Cambridge University Press
Relaterat innehåll
Taggar
