Därför lämnade jag miljörörelsen
Publicerad
Idag 04:00
Lästid
4 Min
Illustration: Jonas Andersson/Kvartal
I den tidiga miljörörelsen utgick vi i hög grad från att människor själva ville ta ansvar för sin närmiljö och utveckla de former för samarbete och förvaltning som behövdes. Statens uppgift var att sätta långsiktiga spelregler. Idag tycks utgångspunkten allt oftare vara den omvända – att staten behöver organisera allt, skriver docenten Mats Nilsson i första delen av sin artikelserie om en alltmer centraliserad miljökamp på villovägar.
Vad tycker du?
7
Presenteras av
Det pågår just nu en av de största förändringarna av det svenska kulturlandskapet i modern tid. Hundratals små dammar och vattenkraftverk riskerar att rivas ut eller byggas om. Många av dem har funnits i flera hundra år. De producerar lokal fossilfri el, bidrar till ett robust elsystem och utgör en del av Sveriges industrihistoria. Ändå möter utvecklingen förvånansvärt lite motstånd från den miljörörelse som en gång satte stort värde på småskalighet och lokal förankring.
Vad tycker du?
7
Skribent
Presenteras av
Fotnoter
Se Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (ramdirektivet för vatten), särskilt ingresspunkterna 13 och 18 samt artikel 4. Direktivet fastställer gemensamma miljömål för medlemsstaterna men betonar samtidigt att olika nationella och regionala förhållanden kräver skilda lösningar. Det innehåller också flera möjligheter till undantag, förlängda tidsfrister och avvägningar mot viktiga samhällsintressen. Se även Kaavi, S. och Paloniitty, T. (2024), ”National discretion or broadening acceptable interpretation? A comparative overview of the transposition and implementation of the Water Framework Directive”, Review of European, Comparative & International Environmental Law, 33(3), 565–576, som visar att medlemsstaterna utnyttjat detta nationella handlingsutrymme på olika sätt.
Se Svenska kraftnät, Att kartlägga de konsekvenser för elsystemet som omprövning av vattenkraften medför m.m. (2023). Rapporten konstaterar att flera av de analyserade miljöanpassningsalternativen leder till oacceptabel påverkan på vattenkraftens reglerförmåga, effekttillräcklighet och elproduktion. Svenska kraftnät, Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten föreslår därför att möjligheterna till undantag i normsättningen ska användas så långt som möjligt för att begränsa påverkan på elsystemet. Se även Svenska kraftnät, Miljöprövningar får inte hota elsystemet (2026), där myndigheten betonar att vattenkraftens systemnyttor måste vägas in i omprövningarna för att värna elsystemets robusthet och driftsäkerhet.
Schumacher, E. F. (1988). Litet är vackert: Ekonomi som om människor betydde något (J. Järnebrand, övers.). Prisma. (Originalarbete publicerat 1973)
Ostrom, E. (1990). Governing the commons: The evolution of institutions for collective action. Cambridge University Press
Fox, C. A., Magilligan, F. J. och Sneddon, C. S. (2016). "You kill the dam, you are killing a part of me": Dam removal and the environmental politics of river restoration. Geoforum, 70, 93–104. Författarna visar att dammar och vattenkraftsmiljöer ofta bär betydande kulturhistoriska, identitetsskapande och sociala värden för lokalsamhällen, vilket sällan fångas i en rent ekologisk analys av dammrivningar.
Relaterat innehåll
Taggar
