Tom symbolism – vänsterns favoritsport

Publicerad

7 Jul 18:02

Lästid

3 Min

Thomas Stenström under konserten i Visby hamn som var en del av det nationella uppropet ”Vi är Sverige”. Foto: Henrik Montgomery/TT. Kollage: Felice Larsson/Kvartal

I Almedalen arrangeras en konsert med Thomas Stenström samtidigt som Jimmie Åkesson håller sitt tal. På sociala medier marknadsförs det som den stora manifestationen mot SD under politikerveckan. Alla inblandade överöses med hejarop och ryggdunk.

Frågan blir givetvis: Vad ska det här uppnå?

Vad tycker du?

56

Året 2020 domineras världen av två saker, coronapandemi och Black Lives Matters. Kombinationen leder till ett mycket intensivt sociala media-användande. Nya normer och beteenden avslöjas. Strax efter att George Floyd dödas av amerikansk polis, börjar de stora instagramprofilerna uppmana alla att lägga upp en bild på en svart ruta, som en form av digital protest.

Vad tycker du?

56

Skribent

Relaterat innehåll

Taggar

Kulturvänstern har väl alltid funnits där med udden riktad mot makt, kommers och folklighet. Vilket betyder att angreppen ofta riktats mot socialdemokratin. Jag minns från min ungdom som kulturombudsman i det socialdemokratiska ungdomsförbundet hur partiets arrangörschef Rolf Theorin berättade för mig att den legendariske finansministern Gunnar Sträng med ett snett leende mot slutet av 1960-talet ondgjort sig över att ”varenda yngling med skäggväxt och som kan ta ut ett par ackord på en gitarr har gjort det till sitt kall att skälla på sossarna.” Från och till har kulturvänstern haft ett stort symboliskt inflytande och genomslag. När socialdemokratins ”klassförräderi” på ett vänsterandligt plan kunde kopplas ihop med ABBA: s seger i Eurovision 1974 ledde det till mobilisering i kultursvängen och en protestfestival mot SVT: s arrangörskap av Eurovision 1975 ledde i sin tur till att SVT anpassade sig till vänstertrycket och ställde in den svenska Melodifestivalen under 1976. Jag minns Nationalteaterns ”Tältprojekt” som under 1977 samlade stora publikmassor till sina musikaliska (nåja) shower om socialdemokratins svek mot vänsterdogmerna och anpassning till borgerlig politik. Samtidigt vann för första gången på 44 år de borgerliga regeringsmakten i valet 1976. Vänstermusikprotesten mot SD i Almedalen i år var därför något som framförallt gladde Sverigedemokraterna. Att som ett folkligt och växande parti få ”gitarrspelande och skäggiga män” att mobilisera sig i motståndskonserter medan partiledaren talar; det är något som bidrar till att stärka det folkliga stödet. Därför är kulturvänsterns protester inte enbart symboliska. Ofta bidrar de till motståndarsidans tillväxt och framgångar.

9