Slaget om myndigheten

Publicerad

2 Jul 16:48

Lästid

4 Min

Erik Slottner, Lise Tamm. Foto: Foto: Fredrik Sandberg/TT och Pontus Lundahl/TT. Kollage: Lukas Hökegård/Kvartal

Kristdemokraterna och civilminister Erik Slottner lyfter återigen frågan om att lägga ner Jämställdhetsmyndigheten, som de menar är ineffektiv och överflödig. Men myndighetens generaldirektör Lise Tamm slår tillbaka och ifrågasätter Slottners kunskap.

– Han förstår uppenbarligen inte vad vi gör, säger hon.

Men frågan är kanske större än myndighetens effektivitet – har Jämställdhetsmyndigheten blivit en politisk aktör?

Vad tycker du?

57

”Jämställdhetsfrågorna är viktiga, men det har blivit någon slags trend att skapa nya myndigheter för alla viktiga frågor.”

Vad tycker du?

57

Skribent

Relaterat innehåll

Taggar

Jämställdhetsmyndighetens generaldirektör Lise Tamm säger i artikeln att jämställdhet är ”det svenska guldet” som har gjort vårt land ”så framgångsrikt.” Jag delar Lise Tamms uppfattning. Sen kan man givetvis diskutera i vilken mån som Jämställdhetsmyndigheten har bidragit till att vaska fram guldet? Jämställdheten har vuxit fram under ett par århundraden genom envetna och modiga insatser av kvinnor som i organiserad form har tagit strid mot det gamla svenska kvinnoförtryckarsamhället. För lite mindre än 200 år sedan påminde Sverige på ganska många sätt om de förtryckarkulturer som idag dominerar i många islamistiska delar av världen. Och som genom massinvandring från dessa regioner åter har fått sticka upp sitt fula tryne i vårt land. 1864 blev det olagligt för män i Sverige att misshandla sin fru. Kvinnors rösträtt infördes 1919. Ännu på 1930-talet diskuterades rätt så ofta i riksdagen att införa förbud för gifta kvinnor att ta arbete utanför hemmet. Först 1960 kom arbetsmarknadens parter överens om att ta bort ”kvinnolönen” ur sina avtal. Kvinnolönen bestod av tre fjärdedelar av den lägsta lönen för män. Och så vidare. De som drivit fram jämställdheten är organiserade kvinnor i en mängd olika folkrörelser och kvinnliga profiler i politiken, i näringslivet och i kulturen. Jämställdheten skapade grunden för en växande arbetskraft som genom sina löner kunde försörja sig själva och genom sin skatter försörjde välfärdsstaten. Egenförsörjningen och socialförsäkringarna ökade också den personliga friheten för miljoner kvinnor. Frihet, välfärd och ansvar blev en allmän rättighet och skyldighet i vårt land. Att det i dagens debatt klagas på att huvuddelen av de anställda på Jämställdhetsmyndigheten är kvinnor är verkligen ett löjligt stickspår. För ett tag sedan lyssnade jag på statsvetenskapsprofessorn Patrik Hall från Malmö. Vi sågs på Förvaltningsakademin på Södertörns högskola. Patrik Hall talade om risker för att allt fler myndigheter är på väg bort från kärnverksamhetens nyttotänk för andra. Han förklarade att: ”Det som kännetecknar en myndighet är att den är till för någon annan medan det som präglar en organisation är till för sig själv.” Att räkna könen på de anställda på myndigheten är något som solklart befinner sig långt bort från myndighetens kärnverksamhet. Jämställdheten är som sagt mycket viktig för vår samhällsmodell. Jag tycker att KD och SD bör frånkoppla sig från sina nedärvda negativa instinkter mot Jämställdhetsmyndigheten. Vore jag ansvarigt statsråd skulle jag göra vad jag kan för att rikta om myndigheten fullt på nutidens kärnverksamhet i sammanhanget; vilket är att krossa hederskulturens kvinnoförtryck i Sverige. Sara Mohamad och de andra kämpande kvinnorna och männen i föreningen GAPF – Glöm aldrig Pela och Fadime – behöver en stark statlig partner. Och Lise Tamm är en vital del av det svenska guldet i det uppdraget.

9

Kommentarer om

Slaget om myndigheten