När Europa blev varmare minskade svälten
Publicerad
Idag 04:00
Lästid
10 Min
Kollage: Felice Larsson/Kvartal
Vi vet nu allt mer om hur klimatförändringar påverkade världen i historisk tid. Historikern och geografen Fredrik Charpentier Ljungqvist berättar om sin egen forskning om svält under den lilla istiden, som varade från 1300-talet till 1800-talet.
Vad tycker du?
14
Skribent
Det förmoderna Europa drabbades ofta av svält. Det handlade om återkommande perioder av hög dödlighet orsakad av långvarig brist på mat.1 Ibland var livsmedelsbristen så allvarlig att många drabbades av en så kraftig undernäring att deras immunförsvar inte längre kunde motstå vanliga infektionssjukdomar. I mer vardagligt tal svalt människor ihjäl. Den direkta dödsorsaken under svältkatastrofer, då som nu, var dock oftast infektionssjukdomar.
Vad tycker du?
14
Skribent
Presenteras av
Fotnoter
Jag vill tacka fil.dr. Martin K. Skoglund (Stockholms universitet) för en kritisk genomläsning, och konstruktiva kommentarer, på manus av denna artikel.
Citatet är hämtat från Cormac Ó Gráda, C., Famine: A short history (Princeton: Princeton University Press, 2009), s. 4. Översättningen är min egen från det engelska oirginalet som lyder: ”a shortage of food or purchasing power that leads directly to excess mortality from starvation or hunger-induced diseases”.
Guido Alfani & Cormac Ó Gráda (red.), Famine in European history (Cambridge: Cambridge University Press, 2017).
För en utförlig recension och sammanfattning på svenska, se Ljungqvist, F.C., ”Europas långa kamp mot missväxt och svält”, Svenska Dagbladet, 2019-07-17: https://www.svd.se/a/g7R0EJ/europas-langa-kamp-mot-missvaxt-och-svalt [bakom betalvägg].
Projektet var finansierat av Swedish Collegium for Advanced Study genom Riksbankens Jubileumsfond och av Vetenskapsrådet. Den ursprungliga titeln på projektet löd på svenska ”Samhälleliga respektive klimatrelaterade orsaker till hungersnöd i norra Europa under tidigmodern tid (cirka 1500–1800)”. Officiell engelsk projekttitel på Stockholms universitet: ”Disentangling socio-political and climatic factors for famines in early modern Europe”. Sammanlagt under åren deltog, vid olika tillfällen, ett tiotal olika forskare från de akademiska ämnena historia, meteorologi och naturgeografi i projektet. Min allra viktigaste medarbetare i projektet var docent Andrea Seim (Albert-Ludwigs-Universität Freiburg, Tyskland).
Hela detta avsnitt bygger huvudsakligen på resultat från en omfattande litteraturgenomgång och egna analyser publicerade i Fredrik Charpentier Ljungqvist, Andrea Seim & Dominik Collet, ”Famines in medieval and early modern Europe – connecting climate and society”, Wiley Interdisciplinary Reviews: Climate Change, 15 (2024): e859: https://doi.org/10.1002/wcc.859. Se även, för en bredare diskussion om klimatpåverkan på samhällen i Europa under medeltid och tidigmodern tid, artikeln Fredrik Charpentier Ljungqvist, Andrea Seim & Heli Huhtamaa, ”Climate and society in European history”, Wiley Interdisciplinary Reviews Climate Change, 12 (2021): e691: https://doi.org/10.1002/wcc.691. För nordisk del bygger framställningen också på Heli Huhtamaa & Fredrik Charpentier Ljungqvist, ”Climate in Nordic historical research – A research review and future perspectives”, Scandinavian Journal of History, 46 (2021): 665–695: https://doi.org/10.1080/03468755.2021.1929455
Se Xinshuai Ren m.fl., ”Climate and Society in Chinese History”, Wiley Interdisciplinary Reviews: Climate Change, 16 (2025): e70032. https://doi.org/10.1002/wcc.70032
Fredrik Charpentier Ljungqvist m.fl., ”The significance of climate variability on early modern European grain prices”, Cliometrica, 16 (2022): 29–77: https://doi.org/10.1007/s11698-021-00224-7
Fredrik Charpentier Ljungqvist m.fl., ”Climatic signatures in early modern European grain harvest yields”, Climate of the Past, 19 (2023): 2463–2491: https://doi.org/10.5194/cp-19-2463-2023
Ovanstående i detta stycket om volatiliteten i priserna på spannmål kommer från artikeln Fredrik Charpentier Ljungqvist & Andrea Seim, ”Reassessing grain price variability in early modern Europe (c. 1500–1800)”, European Economic Review, 170 (2024): 104852. https://doi.org/10.1016/j.euroecorev.2024.104852
”Anpassning till klimatförändringar i norra Östersjöregionen cirka 1500–1900”, pågående från 2023 till och med 2027, finansierat av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse. Officiell engelsk projekttitel: ”Adaptations to climate change in the northern Baltic region ca 1500–1900”. Svensk projekthemsida: https://www.su.se/forskning/forskningskatalog/forskningsprojekt/8/anpassning-till-klimatforandringar-i-norra-ostersjoregionen-cirka-1500-1900”
Spannmål till varje pris: Geografiska mönster av livsmedelssäkerhet i det förindustriella Europa”, pågående från 2024 till och med 2027, finansierat av Vetenskapsrådet: Officiell engelsk projekttitel: ”Grain at any price: Geographical patterns of food security in pre-industrial Europe”. Svensk projekthemsida: https://www.su.se/forskning/forskningskatalog/forskningsprojekt/9/spannmal-till-varje-pris-geografiska-monster-av-livsmedelssakerhet-i-det-forindustriella-europa
Fler artiklar
Taggar
