Kvartal Logotyp

Med lagen i hjärtat

Publicerad

Idag 04:00

Lästid

12 Min

Lars Trägårdh. Foto: Wikimedia Commons. Kollage: Lukas Hökegård/Kvartal

Laglydighet och skötsamhet är centrala delar av svensk kultur och nationell identitet – ett moraliskt arv att vårda, skriver historikern Lars Trägårdh.

Vad tycker du?

24

Skribent

Presenteras av

År 1935 valde Sverige att organisera ett stort firande av den svenska riksdagens 500-årsjubileum. 1930-talet var en tid präglad av kriser och hot, med ekonomisk depression, fascism i Italien och Hitler vid makten i Tyskland sedan två år tillbaka. Ingen visste säkert, men många fruktade att ett nytt krig stod för dörren.

Skribent

Presenteras av

Fotnoter

  1. Karl Hildebrand och Eric Hallin, Riksdagens Minnesfest 1935, P.A. Norstedts & Söner, 1936.

  2. Värner Rydén, Medborgarkunskap, Stockholm: Norstedt, 1923.

  3. Se Lars Trägårdh, “Varieties of Volkish Ideologies”, i Language and the Construction of Class Identities, Bo Stråth (red.), Gothenburg University Press, 1990.

  4. Se till exempel Henrik Ekengren Oscarsson, ”Detta krävs för att ses som svensk” i Forskning & Framsteg 2023/7 (https://fof.se/artikel/detta-kravs-for-att-ses-som-svensk/ ). Svar från Lars Trägårdh, ”Lagar genomsyras av värderingar” i Forskning & Framsteg 2023/7 (https://fof.se/artikel/debatt-om-svenskhet-lagar-genomsyras-av-varderingar/). Andra statsvetare har dock kommit att problematisera denna binära distinktion. Se till exempel Gina Gustavsson (2020): “The ethnic-civic typology, however, has come under increasing fire, for example for neglecting the third, cultural, conception of nationhood defended by liberal nationalists” (se Gustavsson (2019) samt Shulman (2002) för en genomgång av denna debatt).

  5. https://www.uu.se/institution/bostads-och-urbanforskning/forskning/gemenskapsbarometern

  6. Pew Research Center. (2023). Spring 2023 Global Attitudes Survey. https://www.pewresearch.org/dataset/spring-2023-survey-data/ISSP Research Group. (2023). International Social Survey Programme: National Identity & Citizenship – ISSP 2023 (Version 1.0.0) [Data set].GESIS Data Archive. https://doi.org/10.4232/5.ZA10010.1.0.0

HistoriaNationalismSverigeVetenskap

Vad tycker du?

24

Tankar om

Med lagen i hjärtat

Payam Moula-avatar

Payam Moula

Chefredaktör på Tiden

•

7 Tim

Tanke

Sverige hade mått bra av fler intellektuella som deltar i offentligheten på samma sätt som Trägårdh. Hans insikter är avgörande och undersökningarna visar på att det finns en bred folklig uppslutning kring medborgarnationalism, eller folkhemspatrotism om en så vill. För egen del känner jag hopp inför framtiden när jag läser en text som denna. Jag tror, och hoppas, att vi är på väg in i en politisk era där ambitionen åter blir att stärka samhällsgemenskapen; där politikens uppgift är att vårda våra nationella lägereldar, fördjupa de gemensamma referensramarna och stärka den svenska identiteten, snarare än att främja det som skiljer oss åt.

1

Jörgen Huitfeldt-avatar

Jörgen Huitfeldt

Programledare

•

8 Tim

Tanke

Det finns mycket intressant i den här essän. Politiker och journalister borde lusläsa den. Det jag fastnade mest för var det starka folkliga stödet för assimilering snarare än mångkultur. Ja, faktiskt snarare än det ord vi hela tiden håller upp som en sköld, ”integration”, som rent semantiskt betyder att sammanfoga delar till en helhet. Alltså ge och ta. Att två av tre svenskar tycker att det är viktigt att invandrare så långt möjligt anpassar sig till svensk kultur och ”the Swedish Way of Life” är egentligen inte oväntat men det har inte varit riktigt socialt accepterat att uttrycka denna uppfattning, vilket nog har kostat oss ganska många år i kampen mot segregation och framväxten av parallellsamhällen. Det är aldrig bra att säga det ena men egentligen mena det andra. Ett ytterligare problem är att en stor del av ”den tjattrande klassen” länge talat sig varm för mångkulturalismen och varit starkt emot idén om anpassning.

0

Erik Högström-avatar

Erik Högström

Fördjupningsredaktör

•

10 Tim

Tanke

Jag undrar om inte vi ska ersätta ”lagom” med ”skötsam” som det främsta svenska ”vykortsordet”. Få saker doftar svensk kultur så mycket som skötsamhetsideal, både dess positiva och negativa konnotation.

1

Henrik Höjer-avatar

Henrik Höjer

Redaktör

•

10 Tim

Tanke

På nationaldagen åker väl ingen till återvinningen? Så jag fyller bilen med skräp och piper iväg på morgonkvisten. Men icke. Kön ringlar redan lång. Lars Trägårdh har rätt – skötsamhet och laglydighet står högt i kurs. Även den 6 juni! Ha en fin nationaldag! (Skrivet i bilkön…)

4

Widar Andersson-avatar

Widar Andersson

Skribent

•

10 Tim

Tanke

Lars Trägårdh är verkligen en krävande intellektuell, intuitiv och kulturell stjärna. Sammansattheten och orädslan för motsägelser och förkärleken för å ena och andra sidan gör hans texter till något extra fördjupande. Och krävande; det duger inte att gå in med en uppsättning fördomar när man möter Trägårdh. Det som krävs är framförallt förmågan att utveckla och bearbeta sina fördomar och – som i det här fallet – inse att svenskhet inte är något endimensionellt tillstånd där det enkelt kan dömas ut rätt eller fel. Det mest centrala – utifrån mina fördomar i vart fall – med Lars Trägårdhs text i Kvartal är hans breddning och införlivning av nationalismen i svenskheten. Nationalismen har ju hamnat lite i det brunfärgade bakvattnet under senare decennier. Statsvetare i mängder har velat nazifiera och SD-fiera nationalismen. Men 2026 firar Socialdemokraterna förstamaj under parollen ”Vi älskar Sverige”. Jag ska erkänna att jag har lite svårt för det där med att älska till höger och vänster. Att älska att betala skatter och att älska Sverige är inget jag gärna står och ropar ut. Men som företeelse och tecken på vad som är i rullning är det givetvis intressant att det sedan mer än hundra år största partiet är tillbaka i den nationalistiska fållan med buller och bång. Det tror jag är bra. Svenskhet är inget att be om ursäkt för. Och snart dags för nästa steg: Assimilering. Vilket – med Trägårdhs ord – inte är något att skämmas för. Utan väldigt naturligt. Ska man bo i Sverige ska man försöka vara så svensk som möjligt. Det rör på sig kort sagt. Sverigedemokraternas snabba tillväxt och dess likheter med den socialdemokratiska historien gör att vi – för att låna ord av den gamle S-tänkaren och finansministern Ernst Wigforss från slutet av 50-talet – tar till oss andan i vissa av det förflutnas stämningar och känslor. Det är den sunda konservatismen som visar upp sig. Vi söker inte det förflutnas former – vi är inte reaktionära utan reformistiska – men vi är inte rädda för andan i sådant som håller ihop oss på ett bra sätt.

7

Kommentarer om

Med lagen i hjärtat