Den svarta kvinnans börda
Publicerad
Idag 06:00
Lästid
11 Min
Kollage: Kvartal
Svenska kvinnliga akademiker relativiserar kvinnlig könsstympning. De är mer bekymrade över att begreppet ”stympning” används än över det fysiska lidande som drabbar kvinnor i fattiga länder, skriver doktoranden Johanna Denize.
Skribent
Presenteras av
Är kvinnlig könsstympning – det vill säga avlägsnandet eller skadande av delar av eller hela de kvinnliga yttre könsorganen – av ondo?
Fotnoter
Ahmadu FSN, Bader D, Boddy J, et al. (2025) Harms of the current global anti-FGM campaign. Journal of Medical Ethics. https://jme.bmj.com/content/early/2025/12/14/jme-2025-110961.citation-tools
Begreppet kvinnlig könsstympning omfattar flera typer av ingrepp. En del flickor utsätts för enbart en typ, andra för en kombination vid samma tillfälle. Ibland kallas ingreppet ”kvinnlig omskärelse”, oftast i syfte att minimera och likställa det med manlig omskärelse. Ingreppet utförs oftast på flickor någon gång mellan födseln och 15 års ålder. Ingreppet sker oftast inte av medicinsk personal utan i traditionella riter och med icke-sanitära eller säkra förhållanden vilket medför avsevärd nervskada, vävnadsdöd/skada och ärrbildning. Urinering, menstruation, samlag och förlossning påverkas i allra högsta grad negativt och möjligheten till sexuell njutning förstörs – vilket också är syftet (även om det till exempel i denna artikel framställs som en del av en mognadsrit och för att flickorna ska välkomnas in i den kvinnliga gemenskapen). Mer än 230 miljoner kvinnor har utsatts för könsstympning och det är vanligast i 30 länder i Mellanöstern och Afrika. Det sker också på flickor i Sverige och EU, trots att det är olagligt sedan 1982 då Sverige som första land i västvärlden lag införde en lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor. Lagen innebär även ett förbud mot att utföra ingreppet utomlands.
Typ 1. Klitoridektomi: helt eller delvis avlägsnande av klitoris och/eller omkringliggande vävnad.
Typ 2. Excision: helt eller delvist avlägsnande av klitoris och de inre blygdläpparna samt i vissa fall även de yttre blygdläpparna.
Typ 3: Infibulation: Förträngning av slidöppningen genom att en försegling skapas, blygdläpparna beskärs och omplaceras. (Detta omöjliggör normal funktion av såväl urinrör som vagina och innebär enorm smärta vid menstruation och samlag för att inte tala om förlossning.)
Typ 4: Samtliga övriga ingrepp på kvinnliga könsorgan för icke-medicinska ändamål. Det omfattar allt från stickning, piercing och skrapning till kauterisering. Female Genital Mutilation: A Global Concern – 2024 Update (UNICEF)
https://data.unicef.org/wp-content/uploads/2024/03/KÖNSSTYMPNING KÖNSSTYMPNING -Data-Brochure-v13.4.pdf
Designer vaginas. Artikel nämner inte att trots ökad förekomst av labiaplastik så sker enbart 190 000 sådana operationer årligen (medan det enligt FN utförs 4 miljoner könsmutileringar). Ingreppet innebär en reducering av de inre och/eller yttre blygdläpparna. Skälen är inte enbart estetiska, vilket författarna till ”Harms of the current global anti-FGM campaign” insinuerar, utan genomförs även för att minska smärta och obehag. Skav och irritation vid utförande av sporter men också till vardags uppges framför allt som orsaker. Ortega-Sánchez, I., Lucha-López, M. O., & Monti-Ballano, S. (2025). Motivational Factors for Labiaplasty: A Systematic Review of Medical Research. Journal of Clinical Medicine, 14(8), 2686. https://doi.org/10.3390/jcm14082686
