Civilsamhället håller på att förstatligas

Publicerad

Idag 04:01

Lästid

5 Min

Foto: Jonas Ekströmer/TT och Stina Stjernkvist/TT. Kollage: Jonas Andersson/Kvartal

Sverige har länge betraktats som en föreningsnation. Folkrörelserna har historiskt spelat en central roll för demokratins utveckling genom medlemsinflytande, lokalt engagemang och ideologisk bredd. Men under de senaste decennierna har civilsamhället förändrats på ett sätt som aktualiserar frågor om relationen mellan staten och vissa organisationer, skriver Johan Åhlander.

Vad tycker du?

26

Sedan 1990-talet har civilsamhällets organisationer i allt högre grad finansierats via statsbidrag, myndighetsuppdrag och projektstöd. Det har belagts av forskare som Lars Trägårdh, Erik Amnå och Filip Wijkström.1

Vad tycker du?

26

Presenteras av

Fotnoter
  1. Lars Trägårdh, Det borgerliga samhällets återkomst" i Civilsamhället i samhällskontraktet, red Filip Wijkström. 

  2. Civil Rights Defenders. Årsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse.

  3. Civil Rights Defenders. Årsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse.

  4. Sida. Evaluation of CRD’s Capacity Development Support 2021–2023.

  5. ForumCiv. Årsredovisning 2024.

  6. Ibid., medlemsintäkter.

  7. Ibid., totala intäkter och Sida-finansiering.

  8. ForumCiv, kampanjvideo (2023).

  9. MUCF. Statsbidrag till ungdomsorganisationer – redovisning 2023–2024.

  10. MÄN. Årsredovisning 2024.

  11. MUCF. Redovisning av organisationsbidrag 2023–2025.

  12. Svallfors, S. Politics as Organized Combat.

  13. Banks, N., Hulme, D. & Edwards, M. “NGOs, States, and Donors: Too Close for Comfort?” World Development (2015).

Relaterat innehåll

Taggar

Jag blir alltid lika förvånad när jag läser ideella organisationers bidragsansökningar till exempelvis MUCF. Man har en idé som man tror kan skapa värde för samhället, kanske någon typ av integrationsprojekt eller jämställdhetsdito. Och där i budgeten dyker det liksom upp en heltidslön. Om jag nu tror att exempelvis mansgrupper skapar värde för deltagarna och samhället är det väl bara att starta en sådan? Varför ska du ha en lön för det? Eller om du vill att nyanlända ska lära sig dreja – jättebra. Men varför inte göra det på fritiden? Måste du ha 40 000 i månaden för det? Jag påminns därför alltid om föreningslivet i idrottsvärlden. För några år sedan, när jag sommarvikarierade på Gotland, skulle jag göra ett litet nedslag i en mindre fotbollsklubb söder om Visby som firade jubileum. Artikeln skulle handla om ett evenemang där, men kom i stället att handla om klubbens eldsjäl. Han var inte mycket äldre än 50 och hade varit engagerad i klubben sedan han själv slutade spela när han var runt 20 år. Han lade ner 40 timmar i veckan på att träna ungdomar – på sin fritid, såklart. Under flyktingvågen tog det lilla samhället emot en del flyktingar som ville börja spela fotboll. Det kom också med en del problem, men han investerade sin tid och omsorg i dem och gjorde så gott han kunde för att de skulle känna sig välkomna och integreras på ön. Han fick inte en krona för det. Hade han däremot varit ett bidragsproffs hade han kunnat ansöka om stöd för detta, sannolikt fått det beviljat och tagit ut en heltidslön för sitt arbete. Men jag återkommer alltid till honom och tänker: Är inte det där precis vad föreningslivet handlar om?

4