Civilsamhället håller på att förstatligas
Publicerad
30 juli 04:01
Foto: Jonas Ekströmer/TT och Stina Stjernkvist/TT. Kollage: Jonas Andersson/Kvartal
Sverige har länge betraktats som en föreningsnation. Folkrörelserna har historiskt spelat en central roll för demokratins utveckling genom medlemsinflytande, lokalt engagemang och ideologisk bredd. Men under de senaste decennierna har civilsamhället förändrats på ett sätt som aktualiserar frågor om relationen mellan staten och vissa organisationer, skriver Johan Åhlander.
Vad tycker du?
140
Sedan 1990-talet har civilsamhällets organisationer i allt högre grad finansierats via statsbidrag, myndighetsuppdrag och projektstöd. Det har belagts av forskare som Lars Trägårdh, Erik Amnå och Filip Wijkström.1
Vad tycker du?
140
Skribent
Presenteras av
Tankar
Göran Fröjdh
Reporter
•
30 juli 10:54
Ett närliggande fenomen är det som på engelska benämns ”astroturfing”. Det innebär att politiker och makthavare skapar myndigheter eller kastar pengar på olika civilsamhällesorganisationer vars agendor passar det egna partiprogrammet. På så sätt kan politiker hänvisa till ett brett stöd hos allmänheten för allt från skärpt klimatpolitik, mer vindkraft, fler rovdjur etc etc. Men som framgår av den utmärkta artikeln handlar det allt som oftast om ”gräsrotsorganisationer” i avsaknad av riktiga gräsrötter.
Matilda Berg
Reporter
•
30 juli 06:01
Jag tänker att professionaliseringen också innebär att organisationer har incitament att ”förevigas” och förändras i sitt uppdrag. Amnesty är ett exempel på det, när man tog beslut om att utöka sitt uppdrag från att enbart gälla arbetet för politiska fångar (oavsett vilken diktatur som fängslat dem) till att också arbeta mer generellt med mänskliga rättigheter som fråga enligt den modell som beskrivs ovan. Omsvängningen innebar en konflikt som gjorde att många medlemmar lämnade.
Jesper Andersson
Poddproducent
•
30 juli 05:13
Jag blir alltid lika förvånad när jag läser ideella organisationers bidragsansökningar till exempelvis MUCF. Man har en idé som man tror kan skapa värde för samhället, kanske någon typ av integrationsprojekt eller jämställdhetsdito. Och där i budgeten dyker det liksom upp en heltidslön. Om jag nu tror att exempelvis mansgrupper skapar värde för deltagarna och samhället är det väl bara att starta en sådan? Varför ska du ha en lön för det? Eller om du vill att nyanlända ska lära sig dreja – jättebra. Men varför inte göra det på fritiden? Måste du ha 40 000 i månaden för det? Jag påminns därför alltid om föreningslivet i idrottsvärlden. För några år sedan, när jag sommarvikarierade på Gotland, skulle jag göra ett litet nedslag i en mindre fotbollsklubb söder om Visby som firade jubileum. Artikeln skulle handla om ett evenemang där, men kom i stället att handla om klubbens eldsjäl. Han var inte mycket äldre än 50 och hade varit engagerad i klubben sedan han själv slutade spela när han var runt 20 år. Han lade ner 40 timmar i veckan på att träna ungdomar – på sin fritid, såklart. Under flyktingvågen tog det lilla samhället emot en del flyktingar som ville börja spela fotboll. Det kom också med en del problem, men han investerade sin tid och omsorg i dem och gjorde så gott han kunde för att de skulle känna sig välkomna och integreras på ön. Han fick inte en krona för det. Hade han däremot varit ett bidragsproffs hade han kunnat ansöka om stöd för detta, sannolikt fått det beviljat och tagit ut en heltidslön för sitt arbete. Men jag återkommer alltid till honom och tänker: Är inte det där precis vad föreningslivet handlar om?
Fotnoter
Lars Trägårdh, Det borgerliga samhällets återkomst" i Civilsamhället i samhällskontraktet, red Filip Wijkström.
Civil Rights Defenders. Årsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse.
Civil Rights Defenders. Årsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse.
Sida. Evaluation of CRD’s Capacity Development Support 2021–2023.
ForumCiv. Årsredovisning 2024.
Ibid., medlemsintäkter.
Ibid., totala intäkter och Sida-finansiering.
ForumCiv, kampanjvideo (2023).
MUCF. Statsbidrag till ungdomsorganisationer – redovisning 2023–2024.
MÄN. Årsredovisning 2024.
MUCF. Redovisning av organisationsbidrag 2023–2025.
Svallfors, S. Politics as Organized Combat.
Banks, N., Hulme, D. & Edwards, M. “NGOs, States, and Donors: Too Close for Comfort?” World Development (2015).
Fler artiklar
Taggar









