Så ser migranter på våld inom familjen

Det gäller till exempel fördjupande frågor som gäller just familj, familjebildning och förhållandet mellan barn, föräldrar, mor- och farföräldrar och andra släktingar. Och särskilt gäller detta för dem som har rötterna i Mellanöstern och Nordafrika, där skillnaderna mellan den egna kulturens värderingar och de typiskt västerländska är som störst.

Stora värderingsskillnader

I Sverige tar staten det yttersta ansvaret för medborgarnas väl och ve. Detta har vi gemensamt bestämt i regeringsformen – det är så vi organiserar vårt samhälle. Från förskola till äldreboende är det kommunens ansvar och skyldighet att se till att vi inte far illa som människor. Detta är ett av välfärdssamhällets kännetecken – kanske mer uttalat i de nordiska länderna än någon annanstans på jorden. Problemet är att detta känner många migranter som kommit till Sverige inte till.

Eller rättare sagt, de tror sig känna till svensk lagstiftning. När vi ställt frågan till knappt 8 000 migranter i Sverige svarar hela 87 procent av migranterna att de har goda eller mycket goda kunskaper om lagar och regler i Sverige. När vi ställt kompletterande frågor visar det sig att kunskaperna varken är särskilt djupa eller omfattande.¹

Om kunskaper saknas i såväl språket och hur samhället fungerar blir många migranter förstås lätta offer för radikala rörelser med islamistiska förtecken.

På samma sätt överskattar många – särskilt de som kommit relativt nyligen – de egna kunskaperna i svenska språket. 75 procent av dem vi frågat säger att de har tillräckligt goda kunskaper i svenska för att klara ett jobb. När vi i personliga intervjuer följer upp resonemangen är det också här uppenbart att många överskattar den egna språkliga förmågan. Ett exempel var när vi mötte en 20-årig flicka från Syrien som ville arbeta som engelsklärare men som inte förstod mer än några få ord när intervjuaren ställde följdfrågor på just engelska.

Om kunskaper saknas i såväl språket och hur samhället fungerar blir många migranter förstås lätta offer för radikala rörelser med islamistiska förtecken. Våra studier visar också att en majoritet av migranterna hellre hämtar sin information från vänner, bekanta och sociala medier än från traditionella nyhetsmedier som tidningar och radio/tv.

Också här har våra personliga intervjuer visat att kunskaperna är svaga när det gäller att förhålla sig källkritiskt till olika typer av informationskanaler. Vem är avsändaren? Vilka är källorna? Är budskapet balanserat där flera åsikter hörs? När vi ställt sådana frågor har de tillfrågade ofta inte ens funderat i sådana banor.

Däremot har flera migranter uppgett att eftersom en vän, bekant eller släkting verifierat uppgifterna är dessa därmed rimliga.

Förbudet mot barnaga välkänt

Vi har också frågat specifikt om barnaga. 99 procent av de tillfrågade migranterna vet att det är förbjudet att slå sina barn i Sverige. Vi har följt sfi-lektioner i närmare ett hundratal svenska kommuner och där framhåller lärarna just att i Sverige får man inte slå sina barn.

Då har följdfrågan i flera fall blivit:

– Men hur ska vi göra då?

Varefter en diskussion uppstått som handlar om fördelarna med att tala sina barn tillrätta om de gjort något fel, om vikten av att kommunicera med ord. Men när vi bett migranterna ta ställning till påståendet Ingen annan ska lägga sig i när det förekommer våld i en familj stöder 21 procent av migranterna detta påstående – alltså var femte migrant.

Det finns också en utbredd föreställning om att förskolebarn lider om deras mammor arbetar – 53 procent tror så.

Bland de migranter som har låg eller ingen utbildning bejakar var fjärde av de tillfrågade samma utsaga. Tid i landet är helt avgörande, det är stor skillnad mellan de utomeuropeiska migranter som kom före 2015 och de som kom efteråt.

Det handlar alltså om en ganska stor grupp – och det visar på hur starkt rotad idén är om att familj och samhälle är två helt olika saker.

Det finns också en utbredd föreställning om att förskolebarn lider om deras mammor arbetar – 53 procent tror så. När det gäller idéer om barnuppfostran nämner 8 av 10 lydnad som en viktig egenskap hos barnen. Många föräldrar är alltså i stort behov av det slags föräldrakunskap som är avpassad för det samhälle och den skola som barnen och de själva växer upp med.

Socialtjänstens roll

I debatten som följt påståendena om de kidnappade barnen har många uttryckt en oro för att tilltron till socialtjänsten eroderar på grund av alla falska påståenden i sociala medier. Många migranter förstår inte att socialtjänsten finns där för att finnas till hands med hjälp och stöd när det uppstår problem i familjen.

I en av våra dagstidningar intervjuades socialsekreteraren Rahaf Ramdo i Köping (DN 15/2 2022), som berättade att familjer med arabisk bakgrund som kallades till möten var rädda för och skeptiska till socialtjänsten. I de flesta fallen behövde familjen tolk för att kommunicera. Bristen på insikt i varför skola och socialtjänst ibland tvingas gripa in är stor. Människor som är rädda och arga kan manipuleras av påverkanskampanjer med sina egna agendor.

Det är säkert så att misstag har begåtts inom socialtjänsten genom åren eller att tjänstemännen kan ha en bristande förståelse för hur migranterna från utomeuropeiska länder tänker och känner. Men i grunden har migranterna i Sverige generellt en hög tilltro till våra myndigheter. Hela 80 procent av dem säger att de har ett stort förtroende för svenska myndigheter och institutioner – ett förtroende som ligger avsevärt högre än bland den svenska majoritetsbefolkningen (63 procent).

Det höga förtroendet bland migranterna kan bero på den upplevda skillnaden mellan motsvarande institutioner i ursprungsländerna som ofta präglas av nepotism, korruption och vilseledande eller rentav felaktig information. Detta till skillnad mot de svenska myndigheterna, som enligt många migranter präglas av öppenhet och saklighet. Många av dem som skriver kritiskt om Sverige i de arabiskspråkiga sociala medierna har förmodligen erfarenhet från det egna landets myndigheter när de uttrycker sin kritik.

När det gäller tilltron till och känslan av trygghet i det svenska samhället visar våra studier att den stadigt ökar med antal år i Sverige.

Vi har inte specifikt ställt frågor om socialtjänsten till migranterna, men när vi frågat om tilltron till sociala myndigheter i allmänhet svarar 54 procent att tilltron är stor eller mycket stor. Hela 29 procent säger dock att de inte vet, medan knappt 17 procent har lågt eller inget förtroende. Med tanke på att nästan var tredje tillfrågad inte vet, är förbättringspotentialen i sammanhanget således stor när det gäller att berätta för migranterna vad socialtjänsten är till för; vad gör socialtjänsten, hur arbetar man – och framförallt – varför gör man det man gör, är frågor som borde kommuniceras.

Hur vaccinera mot desinformation?

På samma sätt som det utvecklats flera olika typer av vaccin mot covid-19 skulle de pågående desinformationskampanjerna kunna mötas på flera olika fronter. På lång sikt handlar det förstås om utbildning och kunskap om hur det svenska samhället fungerar.

När det gäller tilltron till och känslan av trygghet i det svenska samhället visar våra studier att den stadigt ökar med antal år i Sverige. Kunskapen om vad som är rätt och fel enligt lagen ökar även den över tid. Just nu är det socialtjänsten som är i fokus, andra gånger är det skolan eller politiken som till exempel stiftar lagar som skyddar unga mot hedersrelaterat förtryck som ifrågasätts.

Viktigt är att se hur dessa olika områden hör samman och hur de kan sammanfattas i ett grundläggande synsätt där barn, unga och kvinnor har samma rättigheter och skyldigheter som männen har. De kan benämnas frihetliga värderingar och handlar om individens rätt att själv fatta sina beslut. Det handlar om att värna det öppna och demokratiska samhället.

Var och en av de inalles 290 kommunerna kan knappast ha kompetensen att träna och utbilda sin personal och att sedan döma av i olika ärenden. För detta behövs en samlande kraft. SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) har ett stort förtroende bland kommunerna. Kanske är de med sitt heltäckande nät runtomkring i Sverige den bästa plattformen för att bygga upp denna expertis. Att de därtill är fristående från olika myndigheter torde vara en fördel ur förtroendesynpunkt. Naturligtvis i nära samarbete med inte bara regionerna utan också med länsstyrelser och skolor liksom med forskarsamhället och med många andra myndigheter, till exempel Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd och den nybildade Myndigheten för psykologiskt försvar.

Med en redaktion med skilda kompetenser som aktivt skannar av sociala medier och sedan omedelbart bemöter propaganda med öppen och saklig information, skulle mycket skada kunna undvikas. Att mitt i ett desinformationsflöde gå in och enbart ställa de viktiga frågorna om vem avsändaren är och vems ärenden denne går, skulle betyda mycket för att bryta ensidiga, destruktiva kampanjer.