Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Politik |

Underlätta för utlandssvenskarna att rösta

Röstning vid valet 2018. Foto: Jeppe Gustafsson/Shutterstock/TT

Nästan tio procent av de röstberättigade bor utomlands. De röstar i lägre grad än oss som bor i Sverige, men man kan dock göra mycket för att underlätta deras valdeltagande, skriver Olle Wästberg, tidigare ordförande i Demokratiutredningen.

Av Olle Wästberg | 3 augusti 2022
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
ProfilLästid 4 min Skärmläsarvänlig
I korthet
Det bor svenskar i minst 177 av de drygt 200 länderna i världen. Uppåt 700 000 svenska medborgare bor utomlands. De flesta bor i USA, men många, främst äldre, bor i Frankrike eller Spanien. Organisationen Svenskar i världen, där jag tidigare satt i styrelsen, har gjort en enkät med utlandssvenskarna. De har i regel flyttat från Sverige eftersom de fått ett bra jobb eller för att studera eller för att de gift sig med någon i ett annat land. Och runt 20 000 unga studerar utomlands. Det var långt färre under pandemin, men nu ökar det igen. Allmänt sett kan vi utgå från att allt fler tillbringar några år av sitt studie- eller yrkesliv i ett annat land. Enligt en undersökning av SOM-institutet på Göteborgs universitet bosätter sig ungefär 50 000 svenskar utomlands varje år.

Utlandssvenskar fick inte rösträtt förrän 1968 och den var begränsad. År 1998 vidgades rösträtten. Men om man inte varit skriven i Sverige på tio år faller man ur röstlängden. Men det är en rättighet att före den 12 augusti återanmäla sig till röstlängden.

I förra valet tog 242 vallokaler i andra länder emot minst en röst till riksdagsvalet. Dock hade utlandssvenskarna 2018 ett mycket lågt valdeltagande, knappt 40 procent, det vill säga mindre än häften än valdeltagandet i Sverige.

Eftersom alla utlandsboende svenska medborgare har rätt att rösta bör både staten och de politiska partierna vidta åtgärder för att öka valdeltagandet.

Demokratiutredningen, där jag var ordförande, skrev i betänkandet 2016 att ”särskilda insatser bör vidtas för att öka valdeltagandet bland utlandssvenskar”.  Vi betonade att ambassader och konsulat borde ha längre öppethållande för att svenskar ska kunna komma och rösta och att det också ska vara möjligt i honorärkonsulat. Det har dock inte genomförts några konkreta reformer.

Svårt att rösta utomlands

Utlandssvenskar är väsentliga för bilden av Sverige i utlandet. Det är viktigt att de står för den svenska demokratin, vilket stimuleras av att de upplever att de ska delta i riksdagsvalet (den som inte är folkbokförd sedan länge i Sverige har naturligtvis inte rätt att rösta i kommunal- och regionvalen).

Eftersom alla utlandsboende svenska medborgare har rätt att rösta bör både staten och de politiska partierna vidta åtgärder för att öka valdeltagandet. Partierna borde i sina egna valrörelser försöka hitta utlandssvenskar och direkt sända dem information. När jag bodde i New York i början av 2000-talet hade både Miljöpartiet och Moderaterna föreningar där. Nu har svenskar i världen inrättat en Facebook-grupp som gör det möjligt att bli informerad.

Ambassaderna, konsulaten och på en del håll Svenska kyrkan är platser svenskar tar sig till för att rösta. Valmyndigheten har blivit mer aktiv och sänder röstkort till utlandsboende. Man distribuerar valsedlar över hela världen. Men få ambassader har öppet på helger eller kvällar. Det kan göra det besvärligt för dem som har jobb och bor utanför huvudstäderna att gå och rösta. Och eftersom honorärkonsulat ofta inte är öppna för röstning kan det vara svårt för dem som bor långt bortifrån huvudstäderna. UD borde ålägga de svenska utlandsmyndigheterna att ha öppet en helg och flera kvällar veckan innan valet.

Man distribuerar valsedlar över hela världen. Men få ambassader har öppet på helger eller kvällar.

I USA har ambassaden nu informerat om att honorärkonsulat i alla delstater kommer att ha öppet för röstning. I Estland kan man rösta digitalt, men det är inte aktuellt i Sverige. Man får poströsta från utlandet redan i slutet av juli, men det borde bli lättare att poströsta från utlandet. Dessutom får en utlandsboende som är på besök i Sverige under valet inte poströsta från Sverige.

Mer information nödvändig

Inför valet är det viktigt att utrikesdepartementet instruerar ambassader och konsulat att hålla öppet rätt länge för förhandsröstning. De utlandsboende får inte rösta på valdagen, men får poströsta från och med den 28 juli och på ambassader och konsulat från den 18 augusti.

Dessutom bör utlandsmyndigheterna informera de utlandsboende. Det är viktigt att utlandssvenskar ska kunna hitta relevant information både om partierna och om hur man röstar. Valmyndigheten har efter förra valet blivit mer aktiv, och UD bör ha ett samarbete med valmyndigheten.

Italienska utlandsboende röstar proportionellt i högre grad än svenskar. Det beror sannolikt på att Italien har en speciell valkrets för dem som bor utomlands, vilket gör att deras bakgrund och opinion blir representerad i det italienska parlamentet.

Det borde vara rimligt att i vallagen föra in utrikesdepartementets och utlandsmyndigheternas ansvar för att utlandsboende ska bli informerade och kunna rösta. Efter valet bör regeringen tillsätta en utredning som undersöker i hur hög grad de utlandsboende har röstat och varför många avstår. Det ska ge ett underlag för reformer som bör genomföras inför Europaparlamentsvalet 2024.

Redan prenumerant?
Du har läst en olåst artikel från Kvartal
Prenumerera för att få ta del av alla texter och poddar från Sveriges vassaste mediehus.

Redan prenumerant?
Testa Kvartal Total!
Första månaden gratis
Ingen bindningstid.
Till erbjudandet
Eller vill du bara läsa denna artikel?
Har du redan ett konto?
Skapa ett gratiskonto för att lyssna på Kvartals poddar helt kostnadsfritt
* Genom att skapa ett gratiskonto prenumererar du på vårt kostnadsfria nyhetsbrev – avsluta när du vill.