Gabriel Jonsson, lektor på koreanska avdelningen vid Stockholms universitet, förklarar att Yoon Suk-yeol tidigare har vägrat samarbeta i preliminära förhör då han anser sig oskyldig.
– För en månad sedan, den 14 december, var han ovillig att infinna sig till preliminära förhör med författningsdomstolen. Anledningen till att han inte gjort det är uppfattningen att han inte har gjort något fel, säger Jonsson.
Detta är inte första gången en sydkoreansk president står inför rätta. Två gånger tidigare har presidenter ställts inför riksrätt, dels för brott mot vallagarna och dels för anklagelser om maktmissbruk och korruption. Jonsson betonar vikten av att hantera situationen enligt konstitutionen för att undvika blodsutgjutelse och stärka demokratin.
– Det finns mekanismer att driva igenom och det är ytterst viktigt att allting sker enligt konstitutionen och att man undviker blodsutgjutelse. Det skedde ingen sådan 2004 eller 2016-2017. Då kan man säga att demokratin är solid och att den åtminstone på ett konstitutionellt plan stärks av att allting får sin lösning enligt författningen, säger Jonsson.
Mitt i krisen hotas även oppositionsledaren Lee Jae-myungs politiska framtid av korruptionsanklagelser.
Trots att ett nyval kan komma att hållas kvarstår stora utmaningar inom den sydkoreanska politiken.
artikel från Kvartal
- Alla artiklar
- Alla poddar
- Kvartals app
- Reklamfritt
