Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Samhälle |

”Etnifierad underklass” är det svenska samhällets största ojämlikhetsproblem

Tensta utanför Stockholm. Bild: Tomas Oneborg / TT
Av Mikael Sandström | 5 februari 2020
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Lyssna på texten I korthet Stöd Kvartal
I korthet

Klassisk fattigdom har i princip utrotats i Sverige. Dagens fattigdom är koncentrerad till personer med svag förankring på arbetsmarknaden och domineras av utlandsfödda och ensamstående föräldrar.

Mycket tyder på att den fattigdom som inte syns i den offentliga statistiken har växt. Sannolikt rör det sig om minst 100 000 personer.

Så kallade utsatta områden är kanske vårt allra största ojämlikhetsproblem – grupper som riskerar att permanent hamna i utanförskap.

De vanliga verktygen för att utjämna välfärdsskillnader är dåligt lämpade att angripa denna form av extremt utanförskap. Exempelvis höjda barn- eller bostadsbidrag kan cementera utanförskapet.

Ett dilemma är att insatser som ger bättre villkor kan leda till att den utsatta gruppen växer.

Frågan om ”enkla jobb” med lägre löner kompliceras av ”pull-faktorer”. En stor låglönesektor är oförenlig med en mycket generös välfärdsstat och gemensam arbetsmarknad.

Framväxten av en ny, ”etnifierad”, underklass sker nu samtidigt som den traditionella medelklassen känner sig hotad av att den tekniska utveckling som stöper om produktionsmetoder – färre högproduktiva uppgifter blir kvar och lågproduktiva arbeten flyttas till låglöneländer. Både levnadsvillkor och de politiska systemen påverkas.

För att komma till rätt politiska slutsatser behövs en grundlig genomgång av hur fattigdomen ser ut i dag.

 

I den förra artikeln av Mikael Sandström (publicerad 14/2 2020) beskrevs hur komplicerade statistiska mått på jämlikhet är. Här görs ett försök att beskriva jämlikheten i Sverige. Å ena sidan är Sverige ett av världens mest jämlika länder. Klassisk fattigdom förekommer knappast i den offentliga statistiken. Men samtidigt har inkomstspridningen ökat, med vissa mått mätt. Det finns också en betydande dold fattigdom i gruppen som befinner sig i Sverige utan att vara officiella invånare. Många debattörer pekar på en ökad polarisering. Mikael Sandström menar att det behövs en sansad diskussion som dels fokuserar på vilka former av ojämlikhet som kan få allvarliga konsekvenser, dels bedömer om föreslagna åtgärderna är ändamålsenliga.

Det går inte

Läs mer Visa mindre