Säkerhetsrisk när personer från Iran beviljas asyl som afghaner

Nima Rostami, som arbetat med asylrättsfrågor i nästan två decennier, uppskattar att omkring 80 procent av de afghaner som fått asyl i Sverige det senaste decenniet, antingen är födda i Iran eller har levt i Iran under långa perioder.

– Det är mycket vanligt. Ofta ljuger personer för Migrationsverket och hittar på historier om att man kommer direkt från Afghanistan, och Migrationsverket går på det, säger han.

Möjligheten för den som kommer från Iran att beviljas asyl i Sverige är mycket liten. Det är en viktig orsak till att asylsökande som vuxit upp i Iran uppger att de är från Afghanistan, menar Rostami.

Missanpassat system

När Expressen 2018 tittade på frågan om de då omdebatterade 9 000 ensamkommande afghanerna visade det sig att ungefär hälften av dem själva uppgett för Migrationsverket att de levt i Iran innan de kom till Sverige.

Trots att många av dem berättade öppet om att de var födda i Iran, prövades deras asylskäl mot Afghanistan.

– Migrationsverket kan inte göra något annat. Man kan inte skicka dessa personer till Iran eftersom de inte är iranska medborgare, säger Hanif Bali, tidigare riksdagsledamot för Moderaterna, som själv är född i Iran.

– Situationen visar snarare hur missanpassat hela asylsystemet är till den värld vi lever i idag.

Hanif Bali nämner att systemet gör det möjligt för personer från Iran, som beviljats uppehållstillstånd i Sverige, att åka på semester till Iran utan att förlora sitt uppehållstillstånd.

– Det vet jag personer som har gjort. Killar som åker och hälsar på släkt och vänner i Iran där de levt hela sina liv, och sen kan åka tillbaka till Sverige. Det är lite absurt, säger Hanif Bali.

Kritik mot Migrationsverket 

FN:s flyktingorgan UNHCR uppskattar att det finns ungefär en miljon registrerade afghanska flyktingar i Iran. Därutöver uppskattas omkring 2,5 miljoner afghaner vara bosatta i Iran, antingen som papperslösa eller med afghanska pass. 

Att som afghan få medborgarskap i Iran är mycket ovanligt. Det kräver normalt att man har kopplingar till regimen. 

Däremot är det inte ovanligt att afghaner i Iran deltar i iranska revolutionsgardets verksamhet. Nima Rostami har själv haft afghanska klienter som stridit i Syrien som en del av revolutionsgardets kuststyrka och som därefter fått uppehållstillstånd i Sverige.

Återkommande pekar Säkerhetspolisen ut Iran, tillsammans med Kina och Ryssland, som det mest påtagliga säkerhetshotet mot Sverige. Säpo uppger att man avvärjt flera direkta attacker från den iranska underrättelsetjänsten, och 2019 dömdes en iranier för grov olovlig underrättelseverksamhet. 

Enligt Hanif Bali gör det svenska asylsystemet och Migrationsverkets avsaknad av kontroll Sverige sårbart för den typen av hot.

– Vi vet ju att Iran har stora intressen i Sverige. Det är också ett sätt för den iranska regimen att kontrollera den iranska diasporan i Sverige, säger han.

På eftermiddagen intervjuades myndighetens tidigare generaldirektör Mikael Ribbenvik om Ekots avslöjande i SR:s Studio Ett.

– Detta är jätteallvarligt, främst för de personer som var måltavlor men också för tryggheten i Sverige och för integriteten i asylsystemet. Och för alla asylsökande, det finns en spillover-effekt när sånt här händer att man blir misstänksam mot alla asylsökande, säger Mikael Ribbenvik.

Kvartal har under tisdagen sökt Migrationsverket som inte har återkommit.