– Baserat på kurs och ämnesplanernas syfte och innehåll så är kriterierna väldigt enkla. 1 till 3, mindre än godtagbara kunskaper. 4 till 5, godtagbara kunskaper. 6 till 7, goda kunskaper. 8 till 9, mycket goda kunskaper. Och 10, utmärkta kunskaper, förklarar Magnus Henrekson.
Ett av de stora problemen med dagens system är att det har skett en marknadisering av skolan, enligt utredningen. Möjligheten att få höga betyg har på vissa skolor använts som ett sätt att locka till sig elever.
– Det får inte vara så att skolor sätter för höga betyg och framstår som bättre än vad de faktiskt är. Nu ska istället de nationella proven spela en större roll, säger Henrekson.
Genom att kalibrera skolornas genomsnittliga resultat på nationella prov med lärarnas betygssättning hoppas man öka likvärdigheten och rättvisan i systemet. Jonatan Lamy, ordförande för Sveriges elevkårer, är orolig för att det föreslagna betygssystemet kommer att leda till att skolor i högre utsträckning kan komma att fokusera på att lära eleverna hur de ska prestera bra på proven snarare än att faktiskt lära sig ämnet.
– Det här är något som brukar kallas för ”teaching for the test” och det vill vi gärna undvika, säger Lamy.
artikel från Kvartal
- Alla artiklar
- Alla poddar
- Kvartals app
- Reklamfritt
