Utredningen som presenterades idag föreslår att straffmyndighetsåldern i Sverige ska sänkas från 15 till 14 år för grova brott, men endast under en begränsad period på fem år. Förslaget har väckt starka reaktioner och kommer sannolikt att leda till en intensiv debatt, då inte ens de politiska partierna är helt överens i frågan.
Centerpartiets rättspolitiska talesperson, Ulrika Liljeberg, är emot förslaget att sänka straffmyndighetsåldern.
– Det är inte straff som avhåller de här 12-, 13- och 14-åringarna. De har inte det konsekvenstänk som krävs, säger Ulrika Liljeberg. Hon påpekar att flera länder i Europa, inklusive de nordiska länderna, har valt att sätta gränsen vid 15 år då det historiskt sett anses vara en ålder då individen börjar kunna ta ansvar för sina handlingar.
Therese Skoog, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, menar att det inte finns någon tydlig åldersgräns för konsekvenstänk.
– Konsekvenstänk är en komplex och krävande tankemässig aktivitet, säger hon, och tillägger att det handlar om att kunna föreställa sig händelser ur flera olika perspektiv, exempelvis olika tidsperspektiv eller individperspektiv.
Trots att förmågan att tänka på konsekvenser ofta utvecklas gradvis, anser Therese Skoog att det inte finns någon skarp åldersgräns vid 14 eller 15 år.
– Den vetenskapliga litteraturen talar inte om att det skulle finnas en särskild markant skillnad mellan just dessa åldrar, förklarar Skoog.
Hon exemplifierar med hur svårt det kan vara för yngre att bedöma långsiktiga konsekvenser:
– Om jag inte klarar skolan nu när jag är 11 år, vad kommer det kunna leda till i framtiden för mig och mina förutsättningar att kunna leva ett gott liv när jag är vuxen?
– Snarare än att jag från ett år till ett annat tänker på ett helt annat sätt, så är nog förändringen mer gradvis, avslutar Therese Skoog.
artikel från Kvartal
- Alla artiklar
- Alla poddar
- Kvartals app
- Reklamfritt
