Pansarskotten splittrar Vänsterpartiet

C-ledaren Annie Lööf har länge pratat om ”den breda mitten” och behovet av att hålla det hon kallar ”ytterkantspartierna” SD och V utanför inflytande i flera år. Genom den så kallade ”förnedringsparagrafen” i Januariavtalet 2019 skulle Vänsterpartiet hållas utanför allt politiskt inflytande precis som SD – trots att Vänsterpartiets mandat krävdes för att Löfvens regering skulle kunna tillträda.

Flykten från ytterkanten

Beskrivningen av Vänsterpartiet som ett ytterkantsparti har många gånger kritiserats. Den tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt arbetade hårt för att tvätta bort kommuniststämpeln. Men beslutet i Ukrainafrågan kan ge Centerpartiets ledare Annie Lööf ett nytt argument för att hålla Vänsterpartiet ute i kylan även i framtiden. Karin Svensson Smith, en av de ledande V-politiker som övergav Vänsterpartiet för Miljöpartiet på 00-talet, säger att hon känner igen inflexibiliteten i förhållande till ideologin som måndagens beslut tyder på.

– Vad den försvarspolitiska talespersonen sa gjorde mig inte förvånad. Att om man jämför kartan med verkligheten så är det kartan som gäller, det vill säga ”partiprogrammet sidan 26”, säger Smith som menar att det inte är bra om Putin tror att folk ska hålla fast i partiprogrammen när han startar krig mot Ukraina.

Ytterkantspartier är mer principiella och mindre flexibla. Det är det som är deras essens.

Även författaren Svante Weyler är inne på något liknande. Han skriver nu tillsammans med journalisten Per Svensson en bok om ”den breda mitten”. De hävdar att det är vad väljarna efterfrågar, och att det är partierna som behöver ändra sig och inse det och börja samarbeta. Samtidigt menar Svante Weyler att Vänsterpartiets beslut att säga nej till pansarskotten visade att partiet sitter fast i ”instinktiva, ideologiska reflexer”.

– Ytterkantspartier är mer principiella och mindre flexibla. Det är det som är deras essens. Det är på vissa sätt bra, kanske rentav deras uppgift. Socialdemokraterna sa också nej först till vapenexport till Ukraina, men ändrade sig, säger Svante Weyler.

V:s splitterskada

Men samtidigt kan man notera att Vänsterpartiet är splittrat om pansarskotten till Ukraina. Nio riksdagsledamöter var frånvarande från måndagens omröstning i riksdagen, bland dem partiledaren Nooshi Dadgostar och den ekonomiska talespersonen Ali Esbati. Båda tycker att partistyrelsens ställningstagande var fel, precis som den tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt. Det anser också en lång rad erfarna V-politiker som i en debattartikel i Expressen på tisdagen uppmanar partistyrelsen att tänka om. En av dem är Stig Henriksson, V-ledamot i exportkontrollrådet som godkänner utförsel av bland annat krigsmateriel.

– Det är viktigt att det inte råder något tvivel om att Vänsterpartiet går i första ledet för att Ryssland ska ut ur Ukraina. Därför är partistyrelsens beslut olyckligt, säger Stig Henriksson till Kvartal.

Partiledaren Nooshi Dadgostar har kallat in partistyrelsen till ett nytt möte på tisdagskvällen. Stig Henriksson hoppas att det kan leda till ett nytt beslut.

Lööf nämnde inte att hon i det här fallet har satt sig i samma båt som SD.

För Annie Lööf (C) tycktes måndagens beslut bekräfta hennes tes om Vänsterpartiet.

”Tyvärr valde Vänsterpartiet att spräcka riksdagens enighet genom att rösta nej till att ge det ukrainska folket vapen i sin kamp mot Putins aggressiva krig. Jag tycker att det är oanständigt och ansvarslöst. Jag är därmed också tacksam över att ytterkantspartierna inte har det avgörande inflytandet över hur Sverige styrs och agerar, för när det väl gäller skulle deras handlingar kunnat få förödande konsekvenser.” skrev hon på sin Facebooksida. Lööf nämnde inte att hon i det här fallet har satt sig i samma båt som SD.

*

Sent på tisdagskvällen, efter att denna artikel publicerats, fattade Vänsterpartiets partistyrelse ett nytt beslut  som körde över det tidigare. Nu stöttar man extraordinära åtgärder som inkluderar bistånd i form av vapen.