Expertpanelen: Går det bra för svensk ekonomi?

ld som både regeringen och en stor del av medierna ställt sig bakom den senaste tiden, nämligen att Sveriges ekonomi är ”urstark” eller ”går som tåget”.

Det går inte bra för Sverige, menar professor John Hassler: 

– Arbetslösheten är visserligen låg eftersom vi befinner oss i en högkonjunktur, men i det längre perspektivet är inte konjunkturfluktuationerna särskilt viktiga. Det viktiga är att kunna hålla en skaplig tillväxt under längre tid. Ekonomi är inte ett kortdistanslopp, det är ett medeldistanslopp och jag tycker det delas ut alldeles för många spurtpris.

Annika Wallenskog vill nyansera: 

– Vi är inne i en högkonjunktur, vi har haft ett budgetöverskott i de offentliga finanserna och vi har en tillväxt när det gäller BNP. Men tittar man på BNP per capita så ser det inte lika starkt ut.  Och samtidigt ligger vi efter i offentliga investeringar.

– Sverige har problem med den låga tillväxten per capita, säger Tino Sanandaji.

– Det är ingen liten detalj – det är det centrala måttet på ekonomin, lika viktigt som alla andra mått tillsammans. 

– Jag tittade på tillväxttakten per capita 2017 och Sverige hade näst lägst tillväxt när det gäller BNP per capita i hela EU, säger John Hassler. Han berättar också att i historiskt perspektiv befinner vi oss i en av de sämsta perioderna någonsin, sämre än under de dåliga åren på 1970- och 80-talet. 

”Det är exempelvis inte någons fel att de privata skulderna har ökat, men det är ett enormt problem. Det blir ett enkelt tankefel att föreställa sig att om det inte är någons fel finns heller inget problem.”

Vad har hänt med tillväxten i Sverige – och i vår omvärld? Har idéerna tagit slut? Är det svårare att hitta sätt att öka produktiviteten? Är tjänstesektorn svårare att få produktiv än varusektorn?

Det finns flera olika möjliga förklaringar och under en dryg timme går vår expertpanel igenom de olika alternativen. Även bostadsförsörjningen, statsfinanserna, demografin, arbetsmarknaden och läget på de finansiella marknaderna kommer upp till diskussion. Klarar statsfinanserna en ny kris? Klarar hushållen en nedgång på bostadsmarknaden? 

– Vi borde egentligen skippa att ställa frågan vems fel saker och ting är, säger Tino Sanandaji.

– Det är exempelvis inte någons fel att de privata skulderna har ökat, men det är ett enormt problem. Det blir ett enkelt tankefel att föreställa sig att om det inte är någons fel finns heller inget problem. 

– Jag tror att i alla fall merparten av partierna är man ganska överens om vad som behöver göras säger John Hassler. 

– Bostadsförsörjningen måste ordnas, problemen i kommunerna måste åtgärdas, vi måste fixa skattesystemet. Det handlar om att skapa ett politiskt klimat där det blir intressant att fokusera på de långsiktiga frågorna. Det behövs nog en ordentlig kris tyvärr för att göra att folk tänker lite längre. Som efter 90–talskrisen då man var överens om att hitta en ny svensk modell.

”Alla politiker ska fixa saker. De säger att de ska fixa vården och skolan och då förväntar sig folk att allt ska bli bättre.”

Annika Wallenskog saknar långsiktiga perspektiv:

– lbland kan jag känna att politiken i dag mest är kvartalsekonomi. Alla politiker ska fixa saker. De säger att de ska fixa vården och skolan och då förväntar sig folk att allt ska bli bättre. Man kan inte gå ut och lova att det ska bli mer of the same. 

– Politiken har infantiliserats, avslutar Tino Sanandaji.

– Då är det upp till väljare att ställa rätt frågor. Den seriösa debatten förs i dag inte av politiker utan av välinformerade väljare.

– Fråga politikerna direkt – hur kan ni påstå att det går så bra för Sverige?