Den tidigare överstelöjtnanten Jörgen Elfving bedömer det fortsatt som osannolikt att Ryssland och Nato hamnar i öppet krig med varandra, men menar samtidigt att det inte längre går att utesluta att Putin faktiskt kan komma att ta till kärnvapen.
Kvartal har talat med Elfving om hur en rysk kärnvapenattack skulle kunna se ut – och vad det skulle kunna få för konsekvenser för Sverige och världen.
Vad är skillnaden mellan strategiska och taktiska kärnvapen?
– Strategiska kärnvapen har en längre räckvidd och större laddningar. De är avsedda för strategiska mål, som exempelvis hela städer eller stora militära baser. Taktiska kärnvapen har kortare räckvidd och lägre laddningsstyrka. De är avsedda för att slå ut militära mål, som en ledningsplats eller en marinbas exempelvis.
Vilken typ av kärnvapen har Putin sannolikt talat om när han utfärdat hot mot väst under de senaste veckorna?
– Vid ett tillfälle nämnde han de så kallade avskräckningsstyrkorna. Dessa innefattar dels de strategiska kärnvapnen och dels det ryska försvaret och skyddet mot den typen av robotar. Det är svårt att tolka om han även avsåg de taktiska kärnvapnen, det går inte att utesluta.
Kan du ge exempel på ett taktiskt kärnvapen?
– Det kan vara markrobotar med begränsad räckvidd, exempelvis Iskanderroboten, med en räckvidd på omkring 500 km (Ryssland har Iskanderrobotar i Kaliningrad, varifrån södra Sverige är inom räckhåll). Taktiska kärnvapen kan också användas som frifallande bomber.
Hur stor är sprängkraften i taktiska respektive strategiska kärnvapen, och hur stor var sprängkraften i bomberna som släpptes över Hiroshima och Nagasaki?
– När vi talar om taktiska så är det frågan om kilotonstyrka och för de strategiska så talar vi om megatonstyrka, alltså tusenfaldigt större. Bomberna som fälldes över Hiroshima och Nagasaki var i storleken av dagens taktiska kärnvapen, med sprängkraft på mellan 15 och 25 kiloton. En sådan bomb är som en Kinapuff i jämförelse med dagens strategiska kärnvapen.
Hur skulle ett hypotetiskt kärnvapenanfall från Putin kunna se ut?
– Ponera den osannolika situationen att Nato och Ryssland skulle hamna i krig. Då är ett tänkbart scenario att Putin skulle kunna använda kärnvapen mot exempelvis ett militärt mål i Polen, eller någon annanstans. Min bedömning är nog att han i första hand inte skulle använda sig av de strategiska kärnvapnen, utan av de taktiska, för att markera mot väst. Genom att sätta in en taktisk kärnladdning så vill man demonstrera att man är beredd att använda större, strategiska kärnvapen.
Vad skulle hända om Putin använde ett sådant taktiskt kärnvapen mot ett Natoland?
– Den frågan är jättesvår att svara på. Ska man vedergälla med kärnvapen mot Ryssland? Ska man avbryta den verksamhet man håller på med? Ska man vedergälla på annat sätt, exempelvis genom att bomba i ryska städer? Den frågan går inte att svara på, för ingen människa i världen har varit i den situationen. Sannolikt har man resonerat om sådana scenarier, men det går inte att veta hur man skulle agera.
Skulle USA verkligen backa i ett sådant läge?
– Man får fråga sig vad som skulle ligga i vågskålen? Om USA svarar på samma sätt så är vi snart i ett globalt kärnvapenkrig, och det innebär slutet för civilisationen som vi känner den idag.
Finns det något sätt att märka att en strategisk kärnvapenrobot avfyrats?
– Ja, båda sidor kommer märka det. Både Ryssland och Nato har övervakningssystem som gör att man kan identifiera när en strategisk robot avfyras. USA skulle nyligen genomföra ett test av en interkontinental robot (långdistansrobotar som åker ut i atmosfären och kan färdas över hela jordklotet), men avstod på grund av det rådande läget.
Går det att skjuta ner en kärnvapenrobot?
– Teoretiskt går det med ett antirobotförsvar eller möjligen med en avancerad luftvärnsrobot, men sedan kan en interkontinental robot ha flera stridsdelar som kan dela upp sig och gå mot olika mål. Då blir det en fråga om vilken eller vilka stridsdelar eller robotar man ska försöka skjuta ner i första hand, beroende på vilka mål man bedömer att de är på väg mot. Sammantaget skulle det vara väldigt svårt att förhindra en attack när strategiska kärnvapen avfyrats.
Hur märker man att ett kärnvapen har sprängts?
– Ett kärnvapen skiljer sig definitivt från andra typer av vapen. Exempelvis genom den enorma explosionen och det stora svampmolnet som uppstår efteråt. Mätinstrument plockar direkt upp den förhöjda strålningsaktiviteten. You can’t miss it.
Hur bedömer du risken för att Putin ska använda kärnvapen?
– Det går inte att bedöma i dag, det beror dels på hur invasionen av Ukraina går och dels på hur väst svarar.
Vad tror du är det bästa västvärlden kan göra för att undvika ett kärnvapenkrig i nuläget?
– Väst kan inte göra och agera på annat sätt än idag. Man lämnar ett aktivt stöd till Ukraina och det kan och får man inte backa från. Det man definitivt inte ska göra är att låta ukrainska stridskrafter gruppera sig utanför Ukraina och sedan utföra insatser i Ukraina.
Vad skulle hända i Sverige vid ett globalt kärnvapenkrig?
– Vid ett fullskaligt kärnvapenkrig så kan man inte utesluta att det trillar ner någon laddning på svenskt territorium. Och även om det inte skulle göra det så finns problematiken med radioaktivt nedfall. Vad det får för effekter i Sverige vid en detonation någon annanstans i Europa beror helt på vädret, bland annat på hur det blåser. Sammanfattningsvis ser jag möjligheten att skydda sig i Sverige eller någon annanstans som mycket begränsad i ett sådant scenario.