Den svenske covidrebellen i USA

När min man vid ett sällsynt tillfälle åkte till mataffären blev han förvånad över att den gamle mannen som packar varor fortfarande stod där i kassan. En halvtimme bort, i ett skoldistrikt där min granne undervisar, fanns ett 50-tal hemlösa barn som ingen kunde få tag på när skolorna stängt. Innan vår kommun ens kunde räkna positiva fall i tresiffriga antal visade en studie att en tredjedel av på måfå utvalda invånare i Chelsea, den mest utsatta stadsdelen, hade antikroppar för coronaviruset.

Multiplicera ovanstående med miljoner, och resultatet är vad Martin Kulldorff kallar det största sveket mot arbetarklassen sedan Vietnamkriget. Martin Kulldorff, 58, är biostatistiker, epidemiolog och professor vid Harvard Medical School – och en av de mest tongivande kritikerna i USA mot de nedstängningar och omfattande restriktioner som blivit standard världen över för att stoppa spridningen av covid-19.

Tunnelseende

Enligt den lågmälde svensken från Umeå – som i Wall Street Journal kallats “Covid-rebellen” och som talar felfri svenska även efter decennier i USA – har det som utspelats det senaste året varken baserats på etablerade pandemiplaner eller grundläggande principer om folkhälsa. I stället för att ta all kunskap om global folkhälsa i beaktande har åtgärderna, ur Martin Kulldorffs synvinkel, stöpts i en form av tunnelseende.

Det är omöjligt med noll. Vi kommer leva med det här viruset för alltid, precis som andra coronavirus.

“I början var det tal om flatten the curve vilket var förståeligt, men av någon anledning förändrades det till suppression, till noll covid,” säger Martin Kulldorff, som kommer direkt till vår Zoom-intervju från ett möte med den amerikanska smittskyddsenheten. “Det är omöjligt med noll. Vi kommer leva med det här viruset för alltid, precis som andra coronavirus.”

Resultatet hittills, menar Martin Kulldorff, är inte bara höga dödstal bland äldre, utan också katastrofala bieffekter som framför allt drabbar de redan utsatta och vars konsekvenser vi bara sett början av.

Missriktade insatser

Ett år efter nyheten om att ett nytt coronavirus härjade i Wuhan, Kina, räknas den globala dödssiffran till över 2,3 miljoner och medelåldern på de avlidna till cirka 80 år.

Utfallet kan också mätas i annan statistik; flera miljoner fall av tuberkulos har förblivit odiagnostiserade, uteblivna cancerkontroller beräknas leda till en stor ökning av framtida dödsfall, i tredje världen har 10 000 fler barn avlidit av svält varje månad jämfört med året innan, 8 miljoner amerikaner har halkat under fattigdomsgränsen, antalet överdoser i USA har nått nya rekordnivåer, fyra gånger fler barn och ungdomar har sökt akut psykiatrisk hjälp i Massachusetts.

Och för att ta ett lokalt exempel: I min egen kommun förlorade mina barns tandläkare så mycket pengar när hon tvingades hålla stängt att hon inte längre har råd att ta emot barn med Medicaid, hälsoförsäkringen för dem som har det sämst ekonomiskt och som betalar utövarna minst. Det innebär att 1 200 barn får det ännu sämre.

Den konventionella förklaringen till de dystra siffrorna är virusets framfart. Men Martin Kulldorff menar att det är missriktade insatser och media som piskat upp rädsla, vilket gjort en svår situation mångdubbelt värre.

“Det går aldrig att lyckas till 100 procent i en pandemi, men något vi definitivt lyckats med är att föra över risk från de välbeställda till de mindre välbeställda,” säger han.

Flockimmunitet är ingen strategi

När vaccineringarna nu inletts säger Martin Kulldorff att fokus måste ligga där det borde legat från början: på de äldsta. Om han fått bestämma hade alla resurser lagts inte bara på att skydda äldreboenden utan även dem som närmar sig pensionen, oavsett om det handlar om journalister, advokater och akademiker eller lokalvårdare, taxichaufförer och pizzabagare.

“Äldre personer över 60 år ska inte behöva jobba i arbetslivet”, förklarar Martin Kulldorff. “Där har man misslyckats och det har lett till högre dödlighet än man behövt. Det är ett misslyckande av Sverige att inte skydda lärare över 60, till exempel.”

Vad anser du om restriktioner som stängda badhus och museer?

“Att tro att man kan framgångsrikt skydda de äldre genom de allmänna restriktioner som du nämner är naivt. Det har prövats och misslyckats i många länder, både i våras och nu under andra vågen.”

I Sverige hade, med Martin Kulldorff vid rodret, skolor och universitet förblivit öppna, barer och restauranger hade aldrig omfattats av restriktioner, munskydd hade begränsats till vården samt konserter och teaterföreställningar hade fortsatt – men alla över 60 år hade rekommenderats att stanna hemma.

Flockimmunitet är i sig ingen strategi, säger han, utan den oundvikliga slutpunkten för varje pandemi, vare sig det sker genom naturlig infektion, vaccinering eller en kombination.

I The Spectator skriver Martin Kulldorff: “Poängen är att hålla samhället öppet för de yngre generationerna, och när de genererat flockimmunitet med bara liten risk för sig själva, kan de äldre också komma ut. Är det åldersdiskriminering att be de äldre att hålla sig undan från samhället under en tid så yngre kan fortsätta som vanligt? Kanske, men det räddar liv.”

Flockimmunitet är i sig ingen strategi, säger han, utan den oundvikliga slutpunkten för varje pandemi, vare sig det sker genom naturlig infektion, vaccinering eller en kombination. För honom är frågan snarare hur strategin utformas, för att i möjligaste mån skydda både riskgrupper och folkhälsan på lång sikt.

Rädsla bland forskare

Om delar av hans förslag i Sverige kanske får framför allt högern att höja på ögonbrynen är det inget jämfört mot den storm av kritik som han och andra likasinnade mottagit från amerikansk vänster, stundtals med stöd från Youtube och Facebook. Det började i mars förra året, när den världsledande epidemiologen John Ioannidis i en flitigt delad intervju sa att det största hotet inte kommer från covid-19 utan ”fanatiska lockdowns.”

“Det finns ett dödligt virus där ute. Vi måste alla göra vårt bästa för att begränsa spridningen. Men vi får inte drabbas av panik.”

Youtube tog bort intervjun med motiveringen att det rörde sig om “vilseledande information.”

Sedan dess har framstående forskare inom epidemiologi och infektionssjukdomar vittnat om en ”oerhörd rädsla” för att öppet ifrågasätta den tills förra året oprövade strategi som snabbt blev norm i Europa och USA – alltså masstestning av asymtomatiska personer, masskarantän av icke-riskgrupper, munskyddstvång, restriktioner eller nedstängningar av näringslivet, samt – i framför allt USA – stängda eller halvöppna grundskolor och universitet.

I Martin Kulldorffs hemkommun i Massachusetts – där 61 procent av de avlidna kommer från äldreboenden – monterades korgarna på basketplanen ner så hans 18-årige son inte skulle kunna spela.

Det stod också tidigt klart för honom att den tusenfaldiga skillnaden i mortalitet mellan de äldsta och yngsta var avgörande för vägen framåt.

När land efter land under förra senvintern följde Kinas exempel och stängde ner samhället var Martin Kulldorff chockad.

”Jag kunde inte förstå det,” säger han.

Utbildad vid Umeå universitet och det ansedda Cornelluniversitetet, och med tjugo års erfarenhet av att studera och utveckla teknologi för att upptäcka utbrott av infektionssjukdomar (Kulldorffs programvara SatSCan används globalt  i det syftet) drog han slutsatsen att inget skulle kunna stoppa viruset från att spridas till resten av världen. Det stod också tidigt klart för honom att den tusenfaldiga skillnaden i mortalitet mellan de äldsta och yngsta var avgörande för vägen framåt.

“I de planer som utvecklats inför en pandemi – som vi ju visste skulle komma – står inget om lockdowns eller nedstängningar av skolor och affärer utan att skydda dem med högst risk. Det var förvånande att läsa i media att det här med nedstängning är att följa vetenskapen.”

Startade upprop

Men när Martin Kulldorff under våren försökte göra sin röst hörd i amerikanska dagstidningar och medicinska tidskrifter blev det till hans förvåning nej. Bara Aftonbladet och Dagens Nyheter publicerade hans perspektiv.

Därför tog han under hösten initiativet till Great Barrington Declaration, ett upprop för focused protection, tillsammans med två meriterade forskare, epidemiologen Sunetra Gupta från Oxforduniversitet och Stanforduniversitetets Jay Bhattacharya, professor i medicin och expert på folkhälsa och infektionssjukdomar. Uppropet har nu 800 000 underskrifter, och går i korthet ut på att minimera dödsfall och skador på folkhälsan i stort genom att med olika insatser skydda dem med störst risk, framför allt äldre, medan de som anses ha minimal risk ska leva som vanligt.

“Tanken var att om vi var tre personer från framstående universitet skulle det bli svårare att ignorera oss,” säger Martin Kulldorff. “Vi får fortfarande mycket mothugg men det är bättre med dålig publicitet än ingen publicitet. Det här tvingade fram en vetenskaplig diskussion som visade att de som förespråkade lockdown inte längre kunde säga att det rådde vetenskaplig konsensus, och det tycker jag var väldigt bra.”

“Jag får berömma Sverige,” fortsätter han. “Där har funnits en bra intern diskussion och även om jag inte håller med de 22 [forskarna som kritiserade svensk strategi] är det väldigt viktigt att de skriver. Det är bra för den allmänna diskussionen så folk förstår för- och nackdelar. Det är stor skillnad mot här.”

Fokusera på de äldre

Chefen för USA:s nationella hälsoinstitut satte tonen för den massiva kritiken mot uppropet med ord som “ytterkantsepidemiologi,” “massaker,” “livsfarligt,” och en “ursäkt för vissa att skippa munskydd och social distancing för att göra vad tusan de vill.” I början på februari 2021 stängde Facebook utan förvarning ner uppropets officiella sida, med motiveringen att den bröt mot plattformens regler. Och liksom andra som kritiserat den gällande pandemistrategin har de anklagats för att företräda mörka högerkrafter och för att ha köpts av en ”klimatförnekande” libertariansk tankesmedja.

”Nonsens,” säger Martin Kulldorff.

Men vissa lyssnade, inklusive dåvarande president Donald Trumps hälsominister Alex Azar som bjöd in trion till Washington. Och när Floridas guvernör, republikanen Ron DeSantis, meddelade att han ämnade lätta på delstatens restriktioner och fokusera på de äldre var Martin Kulldorff en av experterna i hans panel.

”Jag anser det här är och bör vara opolitiskt,”säger Martin Kulldorff som sedan uppropet släpptes synts i allt från en socialistisk tidning till kända högerprofilerade poddar. ”När man håller på med folkhälsa är det jätteviktigt att vara öppen för att prata med alla. Man kan ju inte bara ha folkhälsa för halva befolkningen.”

Är all uppståndelse värt det?

“Jag har aldrig eftersträvat publicitet. Jag tycker om att jobba med min forskning och är en tillbakadragen person. Men när det går fel så måste man ju säga till.”