Efter att minimistraffet för rån höjdes från 12 till 18 månaders fängelse har Högsta domstolen, HD, kritiserats för att urholka straffskärpningen genom att öka kraven för vad som är att betrakta som rån. Detta hävdas av flera åklagare, däribland kammaråklagare Ludvig Wiröstrand som specialiserar sig på ungdomsbrottslighet. Han pekar särskilt på ett fall där en 18-åring blev dömd för rån i både tingsrätten och hovrätten, men där HD förra veckan ändrade rubriceringen till grov stöld.
– Det är någon som hotar någon annan med våld för att tvinga till sig någonting. Jag anser att gärningen borde ha betraktats som rån, då den innehöll hot om våld för att tvinga en 14-årig pojke att lämna över sin surfplatta och jacka, säger Ludvig Wiröstrand.
HD-domaren Anders Perklev förklarar till Kvartal Idag att domen också baserades på avsaknaden av fysiskt våld och att förövaren inte använde något tillhygge.
Wiröstrand varnar för att straffsänkningar i praktiken kan bli följden av att höja ribban för vad som definieras som rån.
– Nu ser jag en stor risk att samma sak kommer ske med rån. Det blir i praktiken en straffsänkning om man höjer ribban för vilka gärningar som ska vara rån, säger Wiröstrand.
artikel från Kvartal
- Alla artiklar
- Alla poddar
- Kvartals app
- Reklamfritt
