– De anhöriga förväntade sig att någon eller något skulle vara ett starkare stöd för dem i vardagen efter det här fruktansvärda dådet. Allt från kontakter med myndigheter, försäkringsbolag eller banklån som de har, till att de kan planera en framtid. De förväntade sig mer av staten och kommunen, säger Nuri Kino.
– Vardagen har ju inte snabbt kommit tillbaka, inte för dem. Den kommer aldrig tillbaka. Det är nog därför som ganska många av dem jag pratat med säger att det borde finnas en myndighet dit de kan vända sig och där någon kontaktar dem och frågar hur det gick med detta? Hur kan vi hjälpa till med detta? Hur ska vi underlätta för er i detta?
Han fortsätter:
– Idag finns ju inte något sådant. Det finns ju brottsoffermyndighet, men den myndigheten skulle behöva utökas för att passa deras behov.
En av de stora utmaningarna är att många av offren hade en svag förankring i det svenska samhället, vilket gör att de som drabbats nu står inför ekonomiska och språkliga svårigheter.
– Det är tufft för de kan inte Sverige, säger Nuri Kino.
Trots att det var det värsta massmordet i svensk historia har det politiska och mediala intresset svalnat, menar Nuri Kino, vilket ytterligare förstärker känslan av övergivenhet hos de drabbade familjerna.
artikel från Kvartal
- Alla artiklar
- Alla poddar
- Kvartals app
- Reklamfritt
