Äldre i jobb är en fråga om attityder

En attitydfråga

Större delen av det institutionella systemet är redan på plats för att äldre ska kunna vara kvar på arbetsmarknaden. Nu är det frågan om våra attityder,² säger forskaren Lisa Laun, docent vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) i Uppsala. Hon och många med henne pekar på personalavdelningarnas avgörande roll. ”Det är skillnad mellan om man frågar vad som kan göras för att någon ska jobba kvar efter 65. Eller om man frågar när någon tänkt gå i pension.”

Synen på seniorer är otidsenlig och ett av de största hindren för ett längre arbetsliv, anser Delegationen för senior arbetskraft. 

Idag är närmare 19 procent av alla i gruppen 65 till 74 år sysselsatta på arbetsmarknaden – del- eller heltid. Detta är enligt Statistiska centralbyrån närmast en fördubbling från början av 2000-talet.³ Det senaste årets coronapandemi har inneburit minskande sysselsättning, främst för de yngsta åldersgrupperna. Men bland 55–64 åringar har antalet sysselsatta ökat svagt.⁴ Vad detta kan betyda för framtida åldersfördelning på arbetsmarknaden återstår att se.

Ökningen av förvärvsarbete i åldersgruppen 55–64 år […] beror på åtstramningen i sjukförsäkringssystemet.

Vår forskning visar att ökningen av förvärvsarbete i åldersgruppen 55–64 år till stor del beror på åtstramningen i sjukförsäkringssystemet, säger Lisa Laun. Redan vid slutet av 1990-talet förändrades reglerna för förtidspensionering/sjukförsäkring och började tillämpas striktare några år in på 2000-talet. Även jobbskatteavdraget tycks ha haft visst inflytande på att fler arbetar högre upp i åldrarna. Dessa förändringar sammanföll med att äldres hälsa förbättrades väsentligt.⁷ ”Den bättre hälsan gjorde att äldre verkligen klarade av att arbeta längre,” förklarar Laun.

Bättre hälsa

Det finns inget biologiskt skäl till att arbetsförmågan abrupt skulle förändras just vid 65 års ålder. Äldre svenskar är numera vid god hälsa betydligt längre än för bara några decennier sedan. Under lång tid har medellivslängden ökat. Och andelen i åldersgrupperna 65–84 år som själva anser sig ha god eller mycket god hälsa har ökat från cirka hälften för 15 år sedan, till omkring 60 procent idag.⁵

Trots förbättrad hälsa fungerar 65 år fortfarande som en informell pensionsålder.

Men trots förbättrad hälsa fungerar 65 år fortfarande som en informell pensionsålder. Den som närmar sig 65 får en rad ”vinkar” om detta. Exempelvis att man efter 65 års ålder, i de flesta tjänstepensionsavtalen, inte kan tjäna in mer till pensionen. Ett annat exempel är att arbetslöshetsförsäkringen upphör när individen fyller 65 år. Detta ska dock förändras. Pensionsgruppen har i pensionsöverenskommelsen från 2017 kommit överens om att höja denna åldersgräns till 67 år, men först om fem år.

Många anser att äldre bör sluta arbeta för att ge plats åt yngre eller för att de är långsamma eller inte lika produktiva längre. Kostnaden för att anställa äldre ses också som ett problem. Och detta trots att det samlade regelverket kring avgifter, skatter och tjänstepensionskostnader gör att ”det är det billigare att anställa en person som är 66 år eller äldre, jämfört med någon som är 65 år eller yngre”, skriver Delegationen för senior arbetskraft Äldre har aldrig varit yngre – allt fler kan och vill arbeta längre (SOU 2020:69).

Bortvald redan vid 40

Så om det inte är hälsan eller lagar och regler, vad är det då som hindrar att fler äldre fortsätter jobba efter 65?

Stefan Eriksson, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet, och Magnus Carlsson, docent i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet, sände cirka 6 000 fiktiva jobbsanökningar från sökande i åldern 35–70 år till cirka 2 000 arbetsgivare. Det visar sig att sannolikheten att bli kontaktad av en arbetsgivare faller kraftigt redan från 40-årsåldern och är mycket låg för personer nära pensionsåldern, bara runt 2–3 procent. Bland de yngre är sannolikheten högre för kvinnor än för män att presumtiva arbetsgivare hör av sig, men nedgången med stigande ålder är brantare för kvinnor.⁶

Forskarna är förvånade över att sökande redan från 40-års ålder ratas. ”Det handlar uppenbarligen inte om att vara äldre utan om att INTE vara ung,” säger Stefan Eriksson och tillägger att vi lever i en kultur där ungdom ses som något positivt. Effekten är tydlig i samtliga undersökta yrken – från skrivbordsjobb till kock. Och eftersom ålderseffekten ”kickar in” redan i 40-årsåldern kan det knappast handla om stereotyper som sämre yrkesfärdigheter, fysisk styrka eller hälsa. De egenskaper som arbetsgivare däremot menar avtar för äldre är framför allt förmågan att lära, att vara anpassningsbar/flexibel och att vara driven/initiativrik. Den enda egenskapen som anses vara som starkast bland äldre är lojalitet.

Han tolkar resultatet som stereotyper. Och fördomar.

Men avtar verkligen dessa egenskaper med åldern?

Stefan Eriksson säger att han inte sett någon forskning som visar att dessa egenskaper faller med stigande ålder. Han tolkar resultatet som stereotyper. Och fördomar.

Någon måste vilja anställa

I debatten lyfts ofta vikten av att äldre ska vilja jobba kvar efter 65 men man glömmer att lika viktigt är att arbetsgivarna är villiga att anställa äldre arbetskraft. Här spelar chefer, rekryterare men även kollegor en central roll.

I en nederländsk studie publicerad i International Journal of Manpower⁷ visar det sig inte oväntat att ju äldre chefen är, desto större är chansen att hon eller han har en positivare attityd till äldre arbetstagare. Och forskaren Josefine Andersson har för IFAU tittat på rekryterares inställning till äldre arbetssökande. Hon fann att synen på produktivitet i olika ålderskategorier påverkas av rekryterarnas ålder och erfarenhet. Ju äldre och mer erfarenhet, desto mer positiv är rekryteraren till 50- och 60-årigas produktivitet.⁸

2018 valdes sex ledamöter in i riksdagen som var 65 år eller äldre.

Är chefers och rekryterares ålder viktig för äldres möjligheter att få jobb så bör politikers ålder vara central för lagar och regler på arbetsmarknaden.

2018 valdes sex ledamöter in i riksdagen som var 65 år eller äldre. Om riksdagen hade varit representativ för väljarna skulle siffran för 65-plus-kategorin vara cirka 90 av 349, konstaterade då nyhetssajten Altinget.⁹ Idag är det några fler 65-plussare i riksdagen eftersom ledamöter slutat och äldre ersättare tagit deras platser. Och på kommunal och regional nivå ser det bättre ut, här motsvarar andelen seniorer i politiken relativt väl andelen seniorer i befolkningen, men även här är äldre underrepresenterade i ledande befattningar.¹⁰

Barbro Westerholm (L) är äldst i riksdagen och angelägen om att fler äldre tar plats i beslutande församlingar. Hon har tillsammans med Björn von Sydow (S) tittat på betydelsen av livserfarenheter i riksdagsarbetet. ”Vi såg att den som har livserfarenhet är bättre på att fatta komplicerade beslut och att ta sig an komplicerade konflikter,” säger Westerholm som menar att de politiska partierna alltid borde ha en ”årsrik” person bland de fyra, fem första namnen på listorna inför val. Hon vill att äldres kunskaper och erfarenheter ska lyftas fram. ”När vi kör framåt så måste vi alltid titta i backspegeln”. Arbetsgivare och även de äldre själva behöver dessutom satsa mer på fortbildning för att inte bli passé.

Jag fick jobbet

Då är vi tillbaka där vi startade och kan konstatera att attityder och felaktiga föreställningar inte så sällan hindrar människor från att arbeta vidare efter 55, 60 eller 65 års ålder. Och attityder är inte något som man ändrar på över en natt. Här krävs långvarigt opinionsarbete. Tidigare ABBA-stjärnan Björn Ulvaeus röt häromdagen till i Dagens Nyheter om en reklamfilm i tv från bland andra Folkhälsomyndigheten, där äldre nyvaccinerade dansar styltigt. ”Utstuderat löjliga dansrörelser, som i huvudena på de kommunikationsansvariga är fullkomligt naturliga för glada äldre människor”  skrev Ulveus som själv är äldre och bör veta vad han talar om.

Jag fick arbetet …

För mig slutade jobbsökandet på bästa sätt. Jag fick arbetet jag ville ha, men inte via den ungdomsfixerade rekryteraren utan på helt andra vindlande vägar. Och numera kan jag förhoppningsvis bidra till en mer representativ ålderssammansättning bland journalister. Något som Delegationen för senior arbetskraft efterfrågat och som antagligen ger oss en mindre stelbent och ålderdomlig bild av 65-plussare i medierna.