Replik: Dunder Forslins artikel förstärker fördomar om svenskafrikaner

Sanningen ligger mellan ytterligheter

EIGE arbetar med ett spektrum: den ena ytterligheten utgår från att migranter under överskådlig tid behåller sin syn på omskärelse av flickor. I detta scenario är moderns bakgrund i ett land där flickor omskärs tillräcklig för att räkna in alla andragenerationens döttrar i riskgrupp.

Den andra ytterligheten utgår från att migration, och tillvaron i ett land där omskärelse är förbjudet, leder till kulturell förändring. I detta ytterlighetscenario är inga flickor i andra generationen i risk för könsstympning.

Det finns inga studier som stödjer uppfattningen att traditionen upprätthålls i hemlighet …

Sanningen ligger ofrånkomligen någonstans mellan dessa ytterligheter. Den forskning som finns i Sverige och andra västländer pekar på det andra scenariot; det finns starka tendenser till kulturell förändring i aktuella invandrargrupper.² Det finns heller inga studier som stödjer uppfattningen att traditionen upprätthålls i hemlighet och att mörkertalen för olaglig könsstympning skulle vara stora.³

Inga stora mörkertal

Vi arbetar just nu, i ett Forte-finansierat forskningsprojekt, med ett arkiv som innehåller i stort sett alla polisanmälningar och förundersökningar gällande misstänkt könsstympning som finns sedan lagen infördes i Sverige 1982.⁴ Våra data bekräftar den internationella forskning som ifrågasätter den utbredda uppfattningen om stora mörkertal i invandrargrupper i västerländska länder. I Sverige finns således inga belägg för hypotesen att det skulle finnas stora mörkertal när det gäller könsstympning.

Vad bygger han denna slutsats på – utöver sin egen övertygelse om stora mörkertal?

Påståenden om ”att mörkertalet är mycket stort” framförs emellanåt – men saknar alltid empiriska belägg.⁵ ”En annan bidragande orsak till de stora mörkertalen är att vårdpersonal helt enkelt inte rapporterar. Man anmäler inte att barn far illa trots vetskap om att detta ska göras skyndsamt,” skriver Dunder Forslin. Vad bygger han denna slutsats på – utöver sin egen övertygelse om stora mörkertal? Våra data är tydliga. Det finns tvärtom en stor benägenhet att anmäla och en stark vilja hos samhällsaktörer att utreda misstänkta fall. Den absoluta majoriteten av anmälningarna visar sig dock vara grundlösa.⁶

Förstärker existerande fördomar

Skribenter som hävdar att mörkertalen är stora gör det troligtvis i god tro och utifrån en övertygelse om att påståenden av det slaget skyddar flickor i risk. Det är en hedervärd ambition. Dessvärre riskerar resultatet bli det omvända.⁷ Bortsett från det faktum att artiklar som Dunder Forslins hakar i och förstärker existerande fördomar om svenskafrikanska grupper, så riskerar dessa texter också att medföra att alltfler flickor utsätts för ogrundade anmälningar och kränkande undersökningar.⁸ Artiklar av detta slag kan alltså göra flickorna mer sårbara och utsatta.

Allra bäst blir det om de starka känslorna utgår ifrån välgrundad kunskap om hur verkligheten ser ut.

Samhället kan och bör bygga och upprätthålla en struktur med god vaksamhet och hög anmälningsbenägenhet. Adekvata stödåtgärder ska erbjudas flickor och kvinnor som genomgått ingrepp. Men detta görs bättre utan att anpassa verksamheterna till fantasibilder av vad som pågår.⁹ Att förfäras över missförhållanden är en bra drivkraft för social förändring till det bättre. Men allra bäst blir det om de starka känslorna utgår ifrån välgrundad kunskap om hur verkligheten ser ut.