Senaste nyheterna
Värva tre vänner
Få ett helt år gratis!
Senaste nyheterna
Värva tre vänner
Få ett helt år gratis!
Vad tycker du?
14
Tankar
Jörgen Huitfeldt
Programledare
•
1 Tim
Det är alltså partierna själva som väljer vem de skickar och vad de ska få frågor om. KD valde ”värderingar” och Hans Eklind som förefaller känna genuint för frågan. Det blev mycket fokus på islam och islamism. Samtidigt kan det väl finnas andra mer ”hemvävda” ideologier och beteenden som också hotar det många kallar ”svenska värderingar”? För få skulle väl säga att rasbiologi eller kommunism är svenska värderingar. Eller är det just att det islamistiska tankegodset så tydligt kommer utifrån som gör att det hamnar i fokus?
Vad tycker du?
59
Tankar
Widar Andersson
Skribent
•
2 Tim
Regeringen i Spanien är verkligen illa sammansatt med tanke på samtidsproblemen. Premiärminister Pedro Sánchez och hans socialdemokrater/socialister har ingen majoritet trots att man samregerar med vänster/grön/feminist/mm – valalliansen SUMAR. Och SUMAR är som MP och V i kvadrat. SUMAR ligger t ex bakom amnestin för illegala invandrare och är säkert pådrivande i det här läget. Partierna i SUMAR talar ideologiskt om migranters mänskliga rättigheter och fördömer gränskontroller och avvisningar. Högern PP var störst i senaste valet. I senaste opinionsundersökningen (31 juli) från Polit-Pro är PP fortsatt störst men har tappat ett par procentenheter. PSOE har tappat nästan 5 enheter. SUMAR ligger still och de enda som växer är VOX som är en bra bit till höger om PP och även det lilla högerhögerpartiet SALF växer lite. VOX är ungefär som SD. Fast de saknar SD: s maktanpassning. VOX är ganska öppet med att de vill ersätta den vanliga högern – precis som skett i Frankrike och Italien – och tar väljare från både PP och PSOE – Sánchez socialdemokrater/socialister. SD har ju som bekant valt en annan väg för inflytande. ( I vart fall för nu) På papperet finns det nu en lätt övervikt för högerpartierna inför nästa val. Men det verkar inte som om PP och VOX är laddade på samarbete. Både PP och PSOE är i behov av att befria sig från radikala ytterkantspartners. Men de har ett svårt läge. Opinionen kan tänkas gynna VOX ännu mer om den nu pågående invandringspolitiken eskalerar. Och valalliansen SUMAR tycks med sina cirka 12 procent i senaste valet och i dagens opinionsundersökning att representera just den minoritet av spanjorer som tycker att invandringen ska vara fri. Spanien är också rent allmänt svårstyrt med de två regionerna Katalonien och Baskien i åtanke. De är inte särskilt nationellt spanska utan kräver ständigt privilegier och undantag för att stödja regeringar. Förhoppningsvis kan EU sätta sånt tryck på Spanien så att regeringen och PP kan skylla på EU när de vidtar åtgärder för att få stopp på det oreglerade inflödet.
Jenny Strindlöv
Samhällsredaktör
•
3 Tim
Hur är det ens möjligt att så många som 50 000 personer tar sig över vattnet under loppet av ett och samma dygn? Jag undrar framförallt hur detta har organiserats. Blir också nyfiken på vad det är för ”tecken” som den spanska översten menar att han dagar tidigare sett på att en stor migrantvåg varit på väg. Hur många migranter simmade dagligen i land innan 50 000-dygnet?
Matilda Berg
Reporter
•
4 Tim
Frågan om det bara är ryktesspridning och slump – eller någon mer medveten handling från till exempel Marocko – som ligger bakom krisen väcker hos mig tankar om att liknande scener i mindre skala utspelat sig vid gränsen mellan Polen och Belarus. Dessa gränsöverträdelser har i år minskat med 98 procent eftersom Polen byggt en enorm mur. https://notesfrompoland.com/2026/07/20/attempted-illegal-border-crossings-from-belarus-to-poland-down-98-this-year/ Världen kommer sannolikt bygga fler enorma murar framåt, vilket för någon som var tonåring när Berlinmuren föll känns oerhört sorgligt och smärtsamt.
Vad tycker du?
34
Tankar
Widar Andersson
Skribent
•
5 Tim
Spanien är ett påtagligt problem i EU-samarbetet. Påminner på sätt och vis om hur Sverige var i början av 10-talet. Migrationsverkets beslut om att alla från Syrien oprövat skulle få permanenta uppehållstillstånd och att inga åldersbevis krävdes av den som ville få uppehållstillstånd som ensamkommande barn, påminner om HD: s beslut om att invandrare som tar sig sjövägen till Spanien inte kan skickas tillbaka. Skillnaden ur ett EU-perspektiv är förstås att medan Sverige var förmånlig ändhållplats för invandrarna så är Spanien in inkörsport till EU-länderna. Därför är läget i Spanien riskabelt. Problemen med den omfattande illegala invandringen är redan mycket stora i de stora länderna Tyskland och Frankrike. För oss i Sverige är det också helt centralt för en vettig samhällsutveckling att invandringen från MENA- området är så nära noll som möjligt under många år framåt. Sveriges regering bör, som Åkesson föreslår, agera snabbt i EU för att få till en snabb förändring i Spanien och vad gäller Schengen och det egna gränsskyddet. Och som sagt, vi ska inte förtränga och förneka att vi själva var precis lika mycket vilse som Spanien då det begav sig. Och vilka samhällsproblem vi fick på köpet genom den politiken.
Vad tycker du?
54
Tankar
Jenny Strindlöv
Samhällsredaktör
•
4 Tim
Jag skulle inte kalla det skribenten beskriver i artikeln som en ”närmast förbjuden idé”. Det har talats rätt mycket om detta redan. Inte desto mindre är tankarna helt korrekta. Jag tror inte heller att ”Werthereffekten 2.0” är på väg att avta. Tvärtom. Nu när AI-tjänster som Chat GPT trendar som tjänstgörande terapeut för var och varannan ung vuxen kommer problemet nog snarare att öka. För bara något år sedan var ältandet beroende av en betald terapeut eller en kompis med oändligt tålamod. Idag kan vemsomhelst närsomhelst älta vadsomhelst med sin digitala kompis; den som aldrig tröttnar, alltid validerar och aldrig säger åt dig att nu räcker det!
Erik W. Larsson
7 Tim
Den ”avstigmatisering” som det ofta talas om inom psykiatrin gäller främst tillstånd som aldrig var särskilt stigmatiserade från början, såsom ångest eller vagt definierad ADHD. De verkligt svåra sjukdomarna bär samma stigma som tidigare. Ingen förälder lämnar sina barn till en psykotisk barnvakt.
Vad tycker du?
135
Tankar
Cassandra Alm
Programledare
•
4 Tim
Jag var nyss i Grekland och totalt förvirrad när det kommer till rondellerna (dvs. cirkulationsplatserna). När vi saktade in i väntan på en lucka att köra in i, stannade bilarna som var I (!) rondellen. Innan vi fattade att vi skulle köra hade det hunnit bli kö inne cirkeln. Detta hände flera gånger, med greker som ivrigt och förvånansvärt glatt vinkade åt oss att köra. Sen, plötsligt, stannade INTE bilarna som redan var inne i rondellen utan vi fick vänta på vår tur, precis som i Sverige. Vi fattade nada. Om vi gjort en snabb googling hade vi fått veta att den som kör in i en rondell i Grekland har företräde, om inte skyltar säger annat. Men det gjorde vi inte utan körde på känn. Så även i Grekland blir det snurrigt värre när svensken ska cirkulera.
Linda Shanwell
Reporter och redaktör
•
4 Tim
Jag brukar alltid blinka höger när jag kör ut ur en cirkulationsplats, och såklart när jag byter fil. Jag brukar också blinka vänster när jag kör in i cirkulationsplatsen om jag ska ta tredje avfarten. Men efter att ha läst texten funderar jag på om jag ska sluta med det sistnämnda – eller är det fortfarande att föredra?
Marcus Svensson
Reporter & programledare
•
Igår 18:57
Tack Staffan! Jag var alldeles nyligen handledare åt min sambo när hon skulle ta körkort. Att, från passagerarplats, försöka förklara hur man hanterar cirkulationsplatser när medtrafikanter väljer att inte visa intention genom blinksignal var min största utmaning. I dessa fall tror inte jag att det handlar om körkort som levererats genom postorder, eller att förarna inte har koll på reglerna. Jag tror snarare att det handlar om ett uppblåst ego, i kombination med bristen på konsekvenser. ”Det har funkat förut, så det funkar nu också.” På ren svenska skiter dina cirkulerande medtrafikanter fullkomligt i dig när du rullar in mot en cirkulationsplats. Jag har ingen konkret lösning, men när man ser hur duktigt ”stressade” trafikanter saktar in vid fartkameror så kanske ett liknande system kunde fungera även i cirkulationsplatser.
Vad tycker du?
53
Tankar
Jenny Strindlöv
Samhällsredaktör
•
Igår 12:57
För oss utomstående och oinsatta är det förstås svårt att avgöra om det är den journalistiska eller akademiska granskningen av professorns avhandling som ligger närmst sanningen, men man får hålla i huvudet att det givetvis är en pinsam sak för universiteten att erkänna att – om – någon man lyft fram, hyllat och avlönat avslöjas som en charlatan. Vidare: Spelar det så stor roll om Arday ljugit om sina löparprestationer? Ja, det gör det. Det handlar som så ofta om förtroende. Att avslöjas med en lögn, även om denna i sig kan verka obetydlig eller till och med lustig, skapar en osäkerhet gällande människans ärlighet i stort. Vad mer ljuger han om? I vilka fler sammanhang har han valt att bedra sin publik och sina kollegor? En liten lögn, eller ett litet plagiat, gör att man tappar förtroende för såväl personen som dennes arbete i stort. Därför: Håll dig alltid till sanningen. Ljug aldrig.
Erik W. Larsson
Igår 12:17
Även om Arday hade skrivit sina texter själv är det svårt att se hur de motiverade en professur vid ett av världens främsta universitet. Ingen försökte påstå att han skrivit något briljant, lanserat några nya sociologiska begrepp eller gjort några viktiga upptäckter. Bara identitetspolitiskt svammel av det slag som säljs på metervara inom akademin. Inom dessa ”discipliner” handlar snart sagt allt om identitet, särskilt i USA och Storbritannien. Man påminns om diverse ”indianer” som senare visat sig vara helt vanliga vitingar: https://www.theguardian.com/us-news/2023/aug/28/california-professor-resigns-native-american-heritage
Vad tycker du?
131
Tankar
Göran Fröjdh
Reporter
•
Igår 10:54
Ett närliggande fenomen är det som på engelska benämns ”astroturfing”. Det innebär att politiker och makthavare skapar myndigheter eller kastar pengar på olika civilsamhällesorganisationer vars agendor passar det egna partiprogrammet. På så sätt kan politiker hänvisa till ett brett stöd hos allmänheten för allt från skärpt klimatpolitik, mer vindkraft, fler rovdjur etc etc. Men som framgår av den utmärkta artikeln handlar det allt som oftast om ”gräsrotsorganisationer” i avsaknad av riktiga gräsrötter.
Matilda Berg
Reporter
•
Igår 06:01
Jag tänker att professionaliseringen också innebär att organisationer har incitament att ”förevigas” och förändras i sitt uppdrag. Amnesty är ett exempel på det, när man tog beslut om att utöka sitt uppdrag från att enbart gälla arbetet för politiska fångar (oavsett vilken diktatur som fängslat dem) till att också arbeta mer generellt med mänskliga rättigheter som fråga enligt den modell som beskrivs ovan. Omsvängningen innebar en konflikt som gjorde att många medlemmar lämnade.
Jesper Andersson
Poddproducent
•
Igår 05:13
Jag blir alltid lika förvånad när jag läser ideella organisationers bidragsansökningar till exempelvis MUCF. Man har en idé som man tror kan skapa värde för samhället, kanske någon typ av integrationsprojekt eller jämställdhetsdito. Och där i budgeten dyker det liksom upp en heltidslön. Om jag nu tror att exempelvis mansgrupper skapar värde för deltagarna och samhället är det väl bara att starta en sådan? Varför ska du ha en lön för det? Eller om du vill att nyanlända ska lära sig dreja – jättebra. Men varför inte göra det på fritiden? Måste du ha 40 000 i månaden för det? Jag påminns därför alltid om föreningslivet i idrottsvärlden. För några år sedan, när jag sommarvikarierade på Gotland, skulle jag göra ett litet nedslag i en mindre fotbollsklubb söder om Visby som firade jubileum. Artikeln skulle handla om ett evenemang där, men kom i stället att handla om klubbens eldsjäl. Han var inte mycket äldre än 50 och hade varit engagerad i klubben sedan han själv slutade spela när han var runt 20 år. Han lade ner 40 timmar i veckan på att träna ungdomar – på sin fritid, såklart. Under flyktingvågen tog det lilla samhället emot en del flyktingar som ville börja spela fotboll. Det kom också med en del problem, men han investerade sin tid och omsorg i dem och gjorde så gott han kunde för att de skulle känna sig välkomna och integreras på ön. Han fick inte en krona för det. Hade han däremot varit ett bidragsproffs hade han kunnat ansöka om stöd för detta, sannolikt fått det beviljat och tagit ut en heltidslön för sitt arbete. Men jag återkommer alltid till honom och tänker: Är inte det där precis vad föreningslivet handlar om?
Vad tycker du?
80
Tankar
Erik Högström
Fördjupningsredaktör
•
29 Jul 12:35
Dominic Sandbrook i den lysande podden The rest is history sa en gång om, jag tror det var, det irländska upproret mot Storbritannien att man aldrig ska underskatta betydelsen av att unga män utan framtidshopp faktiskt tycker att det är rätt kul och spännande att ansluta sig till en våldsam gerillarörelse. Den aspekten är nog inte helt oviktig här heller.
Vad tycker du?
70
Tankar
Widar Andersson
Skribent
•
29 Jul 07:23
Bortskämda demokrater, som till exempel vi svenskar har ganska lätt att slå över till egocentriska och privatiserande perspektiv på demokratin som sådan. Jag slås ofta av en lätt road trötthet när högutbildade och högavlönade personer, oftast i det skattefinansierade etablissemanget, börjar klaga på demokratin när något går emot dem på det personliga planet. Utan att synbart reflektera så sätter sig dessa personer på småpåvepiedestaler när de ställer sin egen status och sina egna verksamheter före demokratins breda folkviljas yttringar och stämningslägen. Självklart kan demokratier försämras. Det vet vi. De stora och kända hoten mot demokratiska stater är korruption av olika slag. En demokrati undermineras också om rättssystemet inte fungerar på ett folkligt accepterat sätt. Demokratier mår också bra av maktskiften och av maktdelningssystem som gör det svårt för makten att bara rusa på. Tryck- och yttrandefriheter och allmänna val med jämlik rösträtt har förstås mycket stor betydelse för folkviljan att göra sig hörd visavi det demokratiska ledarskiktet och dess förvaltningar. Men demokratin står och faller inte med vissa partier, redaktioner, professorer eller rutiner. Så demokratins gnällmånsar bör lägga sina egon och privatiseringstendenser åt sidan. Inte för att det påverkar demokratin något nämnvärt. Men de kommer att slippa skämmas för sina ideliga rop om ”hot mot demokratin” så fort något går dem emot.
Vad tycker du?
139
Tankar
Federico Moreno
Reporter
•
26 Jul 09:37
Rapporteringen om Hornsbergs strand , (”Kebaben vann mot bostadsrättsföreningen”!) påminner – liksom så mycket annat i medier och sociala medier i dag – om filmen Don’t Look Up. Se den, om ni inte redan har gjort det, så förstår ni. • De boende som, efter att ha klagat på nattliga oljud, plötsligt blir kända som rasister. • Jonas Sjöstedts bild från kebabhaket, som han sedan tog bort från sociala medier när det framkom att restaurangen saknade kollektivavtal. Det krävs en speciell typ av ihålig antirasism för att tro att Kampen handlar om mild, stark eller blandad sås. Men okej. Verkligheten är förstås aldrig endimensionell: Christer berättar exempelvis att grannar filmade hur handikapptillstånd bytte händer mellan vissa restauranggäster. Då kan det mycket väl stämma, som en av ägarna sa till Aftonbladet, att människor fotograferade deras gäster. Det är inte direkt charmigt. Men det finns förstås en rad skäl till att boende inte vill ha en viss näringsverksamhet i sitt hus. Det sker dagligen runt om i Sverige – och antalet gånger det beror på rasism är nog ungefär noll. När alla springer åt samma håll – oavsett om det gäller reportrar i traditionella medier eller narrativ i sociala medier – bör läsarens varningsklockor ringa som Hesa Fredrik. Det finns en stor risk att den här bostadsrättsföreningen, med sina ”belånade lyxlägenheter och låsta grindar”, blev den perfekta hackkycklingen. Jag tror, precis som en av de boende säger i artikeln, att en del av uppmärksamheten handlar om att många gillar en underdog. Men rapporteringen är också ett bevis för hur lätt det är att tvätta fördomar genom att projicera dem på någon annan.
Jenny Strindlöv
Samhällsredaktör
•
26 Jul 08:34
Mycket bra. Det finns nästan alltid anledning att stanna upp och bli, om inte misstänksam så i alla fall nyfiken, när alla andra springer åt samma håll. Vi behöver den här typen av granskande tillbakablickar som Christer förtjänstfullt ger oss för att minska risken att gå på samma minor igen.
Jörgen Huitfeldt
Programledare
•
26 Jul 06:40
En väldigt intressant berättelse om en berättelse. Jag tror att den egentligen är ganska representativ för ett generellt problem som journalistiken har: När en händelse passar ihop med en förutbestämd uppfattning om hur världen fungerar blir den vad redaktörer kallar ”ett case” – något som ska belysa det stora genom det lilla. Det är sådant som ger journalister priser, att visa på det stora problemet (rasismen) genom det konkreta exemplet (de hårt arbetande krögarna som inte passar in i ”Välbehaget”). Mitt råd till alla mediekonsumenter som läser den här typen av historier skulle vara att alltid fråga sig: ”Vad är det som inte berättas här?” För sådana saker finns alltid. Och ibland är de helt avgörande för hur hela historien ska uppfattas.
Jesper Andersson
Poddproducent
•
26 Jul 05:21
Ser fram emot uppföljningen av Özz Nûjens och Alma Kirlićs pjäs om kebabstället! Har för övrigt ätit på Midan i Vasastan. Det smakar inte bättre än någon annan ”finkebab”. Men min bedömning påverkas kanske av att jag sörjde något när de tog över lokalen efter Eastanbul, som introducerade mig för den fantastiska rätten Adana.
Vad tycker du?
23
Tankar
Widar Andersson
Skribent
•
28 Jul 09:55
DN:s ”Fakta i frågan” med Kristoffer Örstadius är en etablerad och viktig samhällstjänst. Bra att Kvartal uppmärksammar dagens (28/7) granskning av läget i landets 142 mest socialt problematiska invandrarområden. De olika fakta som redovisas för 2024 jämförs med motsvarande siffror för 2011. Den mest dramatiska förändringen handlar om den stora minskningen när det gäller skjutningar. Vilket är hoppfullt av flera orsaker. 2021 granskade DN och Örstadius skjutningarna under rubriken: Vilka är det som skjuter? https://www.dn.se/sverige/fakta-i-fragan-vilka-ar-det-som-skjuter/ Man tog fram fakta i frågan från 2017 och framåt. När jag nu läser artikeln känns det som om den handlar om ett helt annat land. Uppklarningsprocenten var mycket låg och skjutningarna blev ständigt fler. På några få år har regeringen lyckats vända på utvecklingen. Även om det ser mörkt ut för Kristersson och Strömmer inför valet i höst så är de värda beröm och stor uppskattning för sina insatser på det här området. Fakta i frågan angående vilka det är som skjuter visade att 85 procent av de dömda och misstänkta gärningsmännen (97 procent är män) har utrikes bakgrund. (En stor majoritet av de dömda/misstänkta med utrikes bakgrund har sina rötter i Mellanöstern och i Etiopien och Somalia.) Vilket svart på vitt visar på sambanden mellan misslyckad massinvandring och grov kriminalitet. Det oroande är att de flesta av de dömda/misstänkta har bott lång tid i Sverige. Ytterst få av de gängkriminella är nyanlända/asylsökande. Vilket betyder att även om nu invandringen är mycket bättre reglerad och restriktiv så kommer det att dröja ganska länge innan den politiken får effekt på rekryteringsunderlaget för grov kriminalitet. I dagens granskning visar DN flera fakta som pekar på ljusningar i de 142 värst utsatta områdena. Fler mellan 20–64 år arbetade 2024 än 2011. Vi vet dock inte hur mycket och tillsvidare som det arbetas. Inkomsterna stiger nämligen inte alls i samma omfattning som deltagandet i arbetslivet. Och skillnaden mellan inrikes födda och invandrare från Mellanöstern/Afrika är fortfarande brutalt stora när det gäller arbete. En medelsiffra i utsatta invandrarområden ligger runt 52 procent som deltar i arbetlivet. Medan de inrikes födda och många invandrare från Europa ligger på siffror en bra bit över 80 procent. Ingen kan kort sagt -vilket bådar gott – längre blunda för sambanden mellan misslyckad massinvandring och höga kostnader för hög arbetslöshet och låga självförsörjningsgrader. Men det rör på sig åt rätt håll. Om 20-30 år kan – med en fortsatt klok politik för invandring/kriminalitet/arbete/självförsörjning/kunskapsskola – de flesta problemen som skapades genom ett par decennier av massinvandring vara borta. Det vill dock till att Sverige läker ihop på rätt sätt. Doktor Sverige behöver tala klarspråk om både sjukdomar och om plikten att följa den fastlagda rehabiliteringen.
Vad tycker du?
74
Tankar
Erik W. Larsson
28 Jul 05:03
Äldre människor hamnar ofta snett i sjukvården. Å ena sidan riskerar de att försummas därför att de är gamla. Å andra sidan skickas de rutinmässigt på undersökningar av tveksam nytta. Det är ett dilemma som varken riktlinjer eller byråkrati kan lösa. Skrev om samma ämne för ett drygt år sedan: https://kvartal.se/henrikhojer/artiklar/hur-lange-borde-vi-forlanga-borjes-liv/cG9zdDoxNDUwMg
Vad tycker du?
18
Tankar
Matilda Berg
Reporter
•
27 Jul 18:37
En tanke som slog mig när jag läste rapportens metodbeskrivning är att författarna inte tar med kostnader för eventuell kriminalitet i beräkningarna i någon större utsträckning. Med tanke på senaste decenniets brottsvåg – där en stor orsak på individnivå ju angivits som skolmisslyckanden – hade siffran förmodligen blivit långt högre än 25 miljarder.
12:52
13:08
12:52
12:46
12:40
12:20
12:08
11:59
11:43
11:15
11:00
10:20
10:05
09:59
09:56
09:45
08:56
08:31