I veckans brevsvar ger jag några personliga exempel på hur jag försökt hjälpa eller ingripa när varningssignalerna runt en ung människas umgänge och livsbetingelser blinkar. Det här inte alltid fallit väl ut. Hur hade du agerat i en situation likt den A beskriver?

Jag satsar 100 kronor på att Liberalerna får 3,9 procent, nån som sätter emot?

Niels Paarup-Petersen är ju rätt rolig och karismatisk, inget fel på honom som svensk politiker. Men märkligt att två internationella prestigetidningar överhuvudtaget intervjuar en medel-företrädare för ett litet mittenparti i oppositionen om det svenska valet. Den fransman eller engelsman som förstår den kontexten skulle jag vilja prata med.

En konstruktiv lista! Men jag har svårt att se hur punkt sex, att man ska mäta utsläpp per individ istället för per land, skulle leda någonvart. Några få rika individer kan vara riktiga klimatbovar i jämförelse med andra, men ändå utgöra en fis i rymden på totalen. Nej, punkt sex låter mest som en kreativ ompaketering av det gamla vanliga argumentet att länder som Sverige på något sätt har ett större ansvar för hushållandet med växthusgaser än de störstaa utsläppsländerna: Kina, USA, Indien, Ryssland, Brasilien, m fl. Kina släpper ensamt ut omkring 30 procent av världens växthusgaser och ungefär 2,7 gånger så mycket som USA. Även sett per capita släpper en genomsnittlig kines ut ungefär 2,4 gånger så mycket som en svensk: 8,66 ton koldioxid mot 3,59 ton. Ändå argumenterar ofta Kina som att de behöver komma ikapp, och därför måste tillåtas släppa ut mer. Risken med punkt 6 är alltså att man glömmer att klimatfrågan varken är en rättvisefråga eller något vi kan lösa på nationell nivå.

Klart intressant spaning som tangerar en tanke jag allt oftare går omkring med: Intresset för inrikespolitik har växt lavinartat (i alla fall i mediebevakningen) parallellt med att våra nationella politiker får allt mindre att bestämma över. EU-inträdet, den allmänna globaliseringen, kapitalets rörlighet över nationsgränser och nu senast Natomedlemskapet gör att utrymmet ständigt minskar. Ändå detta maniska intresse för inrikespolitikens spel och huvudpersoner. Motsägelsefullt. Ända tills man åter associerar till Rom och den ofta citerade satirikern Juvenalis: ”det folk som en gång utdelade makt, ämbeten, legioner – allt – nöjer sig nu och önskar ivrigt bara två ting: bröd och cirkusspel.”

Historiskt sett finns det minst tre mycket tydliga folkmord, som är såväl väldokumenterade som oerhörda i sin omfattning: * Det turkisk-osmanska folkmordet på armenier och andra icke-muslimska minoriteter på 1910-talet * Nazisternas folkmord på judar på 1940-talet * Folkmordet på tutsier i Rwanda våren 1994 Dessa tre präglas av uppsåt, konsekvent genomförande och, sist men inte minst, en oerhörd omfattning, med miljontals offer för de två första, och minst en halv miljon offer på några månader i Rwanda. Jag minns när jag var på minnesmuseet för det rwandiska folkmordet i Kigali hösten 2019. I en sal låg det hundratals barnkranier samlade till beskådan. Alla med tydliga spår av machetehugg. Och dessa var förstås bara en bråkdel av de som existerade. Så ser folkmord ut i praktiken. Att tala om folkmord i Sverige är inte bara historielöst – utan även ett sätt att skymfa offren för världshistoriens värsta brott.

Det här avslöjandet belyser något djupt oroväckande. Sverigedemokraterna har alltså valt att ha en politisk sekreterare i riksdagens konstitutionsutskott som hyllar och sprider propaganda åt det största militära och säkerhetspolitiska hotet mot Sverige. Tjänstemannen har deltagit i en Kremlfinansierad (!) resa till Moskva och har dessutom delat material från ryska statliga medier samt en hyllningslåt (!!) till Vladimir Putin, ackompanjerad av hjärt- och puss-emojis. Många minns säkert också den hårt kritiserade resa till Moskva som SD-politikern Pavel Gamov deltog i, finansierad av en Kremltrogen organisation. Nu måste SD givetvis agera skyndsamt och tydligt. Det är ju minst sagt anmärkningsvärt att ett parti som återkommande har pekat ut medborgare i Sverige som samhällshot på grund av deras religion, samtidigt har personer inom de egna leden som aktivt stöttar en utländsk makt som motarbetar och hotar Sverige.

I dagens avsnitt av Kvartal Idag utvecklar Birgitta Essén, professor och överläkare, sina tankar kring kulturdoulaverksamheten och redogör för sin forskning. Avsnittet släpps klockan 16, håll utkik här på sajten och i appen (och såklart där poddar finns)!

Förlåt, men det handlar inte om några statshemligheter. Att GP:s politikreportrar inte skulle få tillgång till resultaten innan publicering låter lite hysteriskt.

Intressant nog tycker jag man ser samma totala humorbrist i delar av Palestinarörelsen, där vissa verkar tycka att det är omoraliskt att tänka på något annat medan det pågår vad det nu är som pågår på Gaza. När ens rörelse börjar likna en sekt är det ofta ett bra tillfälle att tänka om.

Som f d småbarnsförälder så kan jag bara säga att Sverige är ett land som är lätt att ha familj i. Har just spelat in podd med demografen Martin Kolk om dessa frågor. Finns att lyssna på framöver.

Ett bra gräv av Expressen som väcker en evig fråga: Bör man leva som man lär? Den är knepig för de flesta spelar ju efter de regler som majoriteten har satt upp. Konsekvenserna av att alltid följa sin privatmoral oavsett vad lagen säger skulle bli långtgående. Borde exempelvis en politiker som är för skattehöjningar betala in lite extra genom att exempelvis avstå från att ta utdelning från sitt företag enligt 3:12-reglerna istället för lön? Borde en person som opinionsbildar för större flyktingmottagande i en situation av brist på flyktingboenden själv hysa ett antal asylsökande i sin egen bostad? Inte nödvändigtvis. Men det finns förstås grader i helvetet här. När en vänsterpartist, vars parti beskriver vinster i välfärden som närmast stöld av skattemedel, har mångmiljoninkomster från precis det så blir det utmanande och hycklande.

Att anonyma konton och rykten tillåts leta sig in i den svenska valrörelsen är så dumt att klockorna stannar. Myndigheten för psykologiskt försvar redovisade nyligen hur ett botnätverk bestående av minst 1 200 konton på plattformen X har använts för att påverka Sverige. Myndighetens bedömning är att en statlig aktör har använt nätverket för påverkan under 2025 och 2026. Botnätverket har producerat över 50 000 inlägg, kommentarer och delningar. Myndigheten konstaterar: ”Det är viktigt att vara medveten om att gilla-markeringar, visningar, kommentarer och följare enkelt, snabbt och billigt kan köpas, och att det finns utländska hotaktörer som utnyttjar detta.” Ändå fortsätter journalister att rapportera om hur många visningar/delningar ett inlägg har fått, som om siffran i sig vore ett mått på verklig spridning, genomslag eller opinion. Hade detta varit 2016 hade okunskapen varit begriplig. Men 2026 finns inga ursäkter. Vi vet hur systemen fungerar. Vi vet hur enkelt uppmärksamhet kan köpas, manipuleras och förstoras. Ändå fortsätter man att behandla plattformarnas siffror som fakta. Putin och andra som vill Sverige illa måste skratta åt vår naivitet. Rapporten finns under senaste nyhet på myndighetens hemsida: https://mpf.se

Det är nog ytterst få som vill att invandrare ska mörda men desto fler som drar en slags lättnadens suck när det visar sig att att en gärningsperson tillhör den grupp på vilken man helst projicerar alla sina antipatier och rädslor. För det styrker ens världsbild och blir ett slags bevis för att ens oro för samhällsutvecklingen är befogad – och ger en hopp om att samhället i stort också ska inse hur det ligger till. Tror jag. Varför man måste skriva om sina diverse teorier i sociala medier – och i andra medier – innan man vet hur det faktiskt ligger till vet jag dock inte.

Ursäkta mig. Jag glömde det allra tokigaste av Åkessons uttalanden om Liberalerna. När han frågades ut i SVT om det här med att L varit en bromskloss sade han ordagrant: ”Jag menar att hade inte Liberalerna suttit i det samarbetet så hade vi kunnat få ut ännu mer.” Är det Schrödingers SD-regering han syftar på? Där Liberalerna är med men ändå inte med? Hur skulle Tidö annars fått ihop tillräckligt många mandat menar han? Annars, varför inte gå ännu längre och fantisera om en regering där SD själva har alla mandat? Då hade man ju varken behövt M, KD eller L och fått igenom 100 procent av politiken. Briljant!

S-källan säger att vi kommer få se ökat fokus på negativt kampanjande. Och det funkar. Det är tjänstefel av samtliga partier att inte satsa hårt på negativt kampanjande i slutspurten. Nice guys finishes last. Det är en total myt att väljarna inte övertygas av negativa budskap. Väljarna OGILLAR negativt kampanjande . Men det är en helt annan sak än att det inte funkar. Sen måste det vara smarta budskap som väljarna köper. Och att samtidigt presentera ett bättre alternativ.

Det är verkligen intressant hur det kan skilja sig så både mellan länder och över tid. För inte särskilt längesedan var det många kristna som absolut inte kunde tänka sig att rösta vänster av det enkla skälet att vänstern sågs som gravt religionskritisk och antireligiös. Nu råder alltså det motsatta förhållandet, men med asterisken att den nya kärleken från vänster gentemot de religiösa kanske framförallt inbegriper islam?

’Det var nog inte någon som vågade’ Utan att veta exakt hur bråket gick till eller vilka ord som utväxlades: Just när det civilkurage vi alla uppmuntrar och applåderar får dessa följder….Och ingen annan vuxen griper in. Jag tvingas också alltid ställa mig själv svåra frågor, där jag vet vad jag hoppas att svaret är, men där man nog aldrig kan veta förrän man befunnit sig i situationen. -vem hade jag varit om jag stått bredvid i kön? Hur hade jag själv agerat som pappa?

– Sanningen finns där ute, agent Mulder! – Sannerligen, professor von Däniken. Det går att påminna sig om fysikern Carl Sagans regel: ”Extraordinära påståenden kräver extraordinära bevis.” Visst är det intressant att Pentagon har släppt de här filerna, och de bör studeras. Men Bolling presenterar inga extraordinära bevis. I stället är det den gamla vanliga uppjagade tonen: oförklarliga ljusfenomen, konspirationer, antydningar. ”Kan alltihop av något outgrundligt skäl vara ett spel för gallerierna, kanske ett slags avledningsmanöver för att dölja något annat?” Ja, outgrundliga skäl är ju generellt något journalister bör undvika att spekulera i. I stället kan de kanske fokusera på vad vi vet? Exempelvis att Pentagon själva fabricerade konspirationsteorier om ufo vid Area 51 för att dölja sina verkliga vapenprogram, något Wall Street Journal och Financial Times har rapporterat om. Men det passar ju inte så bra in i Agent X-narrativet. Läs här: https://www.wsj.com/politics/national-security/ufo-us-disinformation-45376f7e Och så kommer den tidigare underrättelseagenten David Gruschs vittnesmål om att staten har kännedom om icke-mänsklig intelligens på jorden. K. Mikael Gustafsson har skrivit om detta i Kvartal (https://kvartal.se/olawong/artiklar/dags-for-clas-svahn-att-komma-ut-ur-ufo-garderoben/cG9zdDoxMzQzMQ), och jag rekommenderar hans text som läsning om Gruschs trovärdighet (spoiler: den är låg). Intressant att Rubio nämns. Den här månaden har Rubio sagt att det inte finns någon ”cover-up”: https://www.newsnationnow.com/politics/rubio-uap-conspiracy-podcast/ Det han efterfrågar är att man undersöker de här fenomenen som har setts över USA militära anläggningar. Det kan tyckas vara en rimlig åsikt från en utrikesminister. Men visst, grundregeln är att varje förnekande blir ett nytt bevis på den stora mörkläggningen, medan varje offentliggörande blir ett indignerat krav på mer transparens. ”Om detta är sant är det den största nyheten i världshistorien”, kommenterade DN ufolog Clas Svahn Gruschs påståenden vid tillfället. Det är lätt att få intrycket att Svahns inre ufologiska förhoppningar påverkar nyhetsvärderingen, skrev Gustafsson. Detsamma kan man kanske säga om Bollings text? Vem vet. Sanningen finns där ute!

Med all respekt för Kvartals många och till stora delar intelligenta läsare så utgör de inte ”folket”. Och den lilla kommenterande skaran Kvartalläsare ännu mindre så. Den stora majoriteten av den lilla skara läsare som kommenterar på Kvartal är klart högerlutande och invandringskritiska. Inget fel i det men representativt för ”folket” är det inte. Inte heller går det att dra någon linje mellan ”folket” och någon kvartalsk medieelit här. Vi som på olika sätt jobbar som skribenter på Kvartal – och hit räknas som bekant även Ganman – har inte gett uttryck för någon linje i våra tankar. Vår VD Ludde Hellberg, Kvartals högste härskare, toppen av topparna, gör till exempel en i mitt tycke obegripligt positiv läsning av Ganmans text. Och nu upprepas hejaklacken i en lång toppartikel av folket (Kvartalskribenten/filosofidoktoranden) i Bristol. Så nä, den gamla tesen om folket mot eliten håller helt enkelt inte.

Har inte folk lärt sig sedan många dramatiska händelser att undvika att dra förhastade slutsatser, som ofta ligger i linje med den egna ideologin/agendan? Tids nog kommer fakta fram. Själv har jag snarast blivit nyhetsundvikare vid dramatiska händelser, då nätet fylls av rykten och hörsägen. Hur svårt är det att bara ha lite tålamod…?

Varför ska en sjuksköterska eller programmerare betala skatt på sin arbetsinkomst medan en miljardär kan bli mångmiljoner rikare genom en värdestegring som aldrig realiseras och därför aldrig beskattas som vanlig inkomst? Det frågar sig Mikael Pawlo i en uppföljning till Fredrik Westers artikel i Kvartal om företagande, risk och skatt. Men är en miljardärsskatt verkligen lösningen? Och går det att mäta effekten av framtida uteblivna investeringar?

Jag tänker på den här nyheten, som egentligen inte innebär någon större förändring eftersom S under mandatperioden inte föreslagit höjd inkomstskatt för dem som tjänar under 67 000 kronor i månaden, i kombination med Jakob Ohlssons text. Jag undrar hur många av dem som regelbundet tittar på Riks, 100% eller följer högerprofiler på X, som ändå har fått bilden att Socialdemokraterna planerar en skattechock. Och att etablerade medier är vänstervridna eftersom de inte rapporterar om den. Jag tror det ligger något i Ohlssons resonemang om att våra respektive mediebubblor lätt ger oss en skev bild av befolkningen. Det gäller förstås också vänstern. Men kanske finns där ytterligare en effekt i en gradvis radikalisering. Om man huvudsakligen får sina nyheter filtrerade genom opinionsbildare, snarare än genom journalister vars främsta uppgift är att försöka beskriva verkligheten, finns en risk att man till slut börjar betrakta stora delar av svenska folket som antingen dumma eller lurade. Men svenskar är varken eller. Tvärtom lever vi i ett land med hög utbildningsnivå, stort samhällsintresse och en befolkning som i internationell jämförelse är mycket välinformerad.

Välargumenterad text med intressant infallsvinkel. Men jag tycker skribenten är onödigt slängig vilket sänker styrkan i budskapet. För det första: Kvartal ser sig inte som någon sidas eller miljös ”egna medier”. Det finner jag snudd på förolämpande. Alla som lyssnat/tittat på Partiledaren +1 kan lätt konstatera att vi behandlar alla partiledare lika, även om samtalen tar olika vägar och har olika temperament. För det andra: Återgivningen av jämförelsen mellan hur S behandlades av etablissemanget vid 1900-talets början och vad som mötte SD hundra år senare är slapp och slarvig. Det var inget som inledde någon intervju. Vidare var det ingen programledare som påstod att SD:s historia har ”demoniserats”. Den har ju partiet själv beskrivit i vitboken som skribenten också nämner. Resonemanget handlade om likheter mellan de två partiernas position i relation till etablissemanget vid respektive tidpunkt. Det ledde till intressanta svar, tycker jag. Både när vi förde det på tal med SD och med S. För det tredje: Att jämställa den journalistik Kvartal varje dag bjuder sin publik på med en ”bunker” är bara larvigt. Det finns få andra medier som är så öppna för olika perspektiv som Kvartal är. Att Jakob Ohlssons egen text är det första som möter våra läsare en tisdagsmorgon knappt två veckor före valet är ett tydligt tecken på det.

Sitter och skriver på en längre text på temat ”Förföljelsens motorer” som förhoppningsvis kommer i Kvartal vad det lider. Ett inslag, förvisso i marginalen men ändock, är att de som varje veckoslut stoppar upp trafiken i flera av våra städer med antisemitiska demonstrationer, i huvudsak utgörs av utrikes födda personer som har V som bästa parti. (SOM-institutets senaste årsbok) Så ser det ut. Vi får se upp. Demokratins styrkor handlar inte minst om att hålla förföljelsemotorerna på långt avstånd. Skippa ideologiska bubblor och graderingar av förföljares motorer. Nazister, kommunister, antisemiter, diktaturkramare i allmänhet och allt annat ska tryckas undan av staten. Vilket sker i starkt samförstånd med folkviljan; grunden i demokratin.

Kvartal har nu uppdaterat stilguiden. AI kan vara assistent, inte skribent. https://kvartal.se/kvartal/artiklar/kvartal-stilguide/cG9zdDo1NzIx

Ett bonusnedslag i ett av veckans ämne. Jag nämner kort Dollywood Foundation och de insatser som Dolly Parton finansierade i sina hemtrakter i östra Tennesse. Ett är ”The Buddy Program”, där elever i grundskolan får stöd och läxhjälp under skolgången samt ett löfte om en check på femhundra dollar vid examen. Innan programmet startade låg avhoppen på närmre fyrtio procent, nu är de en bra bit under tio procent. Sen finns ”Imagination Liberary”, inrättat till minne av fadern Lee Parton som inte kunde läsa eller skriva. Principen är enkel: en bok i månaden kommer gratis hem med posten från barnets födsel till skolstarten. Sedan starten 1995 har hundra miljoner böcker skickats ut till barn i syfte att stimulera läsintresse och fantasi. När stora områden i Smokey Mountain eldhärjades under 2016, startade Parton ”My people Fund” och ordnade så att de familjer som stod utan hem fick ett direkt stöd om tusen dollar i månaden under det första halvåret efter katastrofen. På så vis hjälpte hon mer än tusen familjer. Lägg därtill omfattande program för anställda som arbetar i de anläggningar som ryms inom Dollywood. Om någon någon gång ansöker till collage, står stiftelsen för alla avgifter, boende och böcker under utbildningens gång. Och på toppen av allt: enorma summor till vaccinforskning och cancerforskning. Bland mycket annat. Dolly Parton kommer gå till historien för sina fantastiska sånger, men hon borde även få en stjärna i himlen för allt hon gjorde för andra.

I avsnittet kollar vi lite närmare på C som trots en kaotisk mandatperiod har riktigt höga siffror. Men egentligen ser det ut att gå väldigt bra för alla småpartier utom L. Det är en spännande utveckling som har skett lite i skymundan känna det som.